Himmelskt stöd åt predikandet om riket
”Jehovas ängel [öppnade] fängelsets dörrar, förde dem ut och sade: ’Gå åstad, och ... fortsätt med att tala till folket.’” — Apg. 5:19, 20, NW.
1. a) Kunskap om vilket förhållande kan inspirera en människa att nitiskt sträva framåt i sitt arbete? b) Vad har därför ledande män i världen gjort, men varför ger inte Gud sitt stöd åt dem?
DET är en vederkvickande, lugnande tanke att man i sitt handlande har stöd av den allsmäktige Guden och av hans osynliga änglar från himmelen. Säker kunskap om detta förhållande kan inge en människa sådant mod och sådan nitälskan att inget hinder, hur stort det än är, kan få henne att sakta farten eller upphöra med att påskynda arbetet. Det är därför lätt att förstå att religiösa och politiska styresmän i världen ofta har strävat efter att inspirera folken till större ansträngningar genom att säga att Gud stöder dem. De gör ofta detta i tider av krig, och resultatet är att båda de stridande sidorna gör anspråk på den allsmäktige Gudens stöd. Dessa män har emellertid inga säkra bevis på himmelskt stöd för sina strävanden. På grund av att de söker sina egna intressen och vägrar att rätta sig efter Guds lagar är det tvärtom så att till och med deras ”bön [är] en styggelse” för Gud. — Ords. 28:9; Jak. 4:1—3.
2. a) Vilka bevis finns det för att Jesus fick himmelskt stöd? b) Varför fick Jesus denna hjälp från himmelen?
2 Å andra sidan var Jesus Kristus, som troget underkastade sig Guds vilja och predikade budskapet om Guds rike, säker på Guds stöd. Under den sista natten av sitt liv på jorden, medan han var i Getsemane örtagård, sade han till aposteln Petrus: ”Menar du, att jag icke kunde utbedja mig av min Fader, att han nu sände till min tjänst mer än tolv legioner änglar?” (Matt. 26:53) Det var inte bara så att Jesus påstod att han hade himmelskt stöd, utan han hade säker kunskap om det. Ja, bara några minuter innan han talade med Petrus där ute i örtagården ”visade sig för honom [Jesus] en ängel från himmelen, som styrkte honom”. Tre och ett halvt år tidigare, i början av hans jordiska tjänst, var det också så att ”änglar trädde fram och betjänade honom”. (Luk. 22:43; Matt. 4:11) Orsaken till att Jesus fick denna hjälp från himmelen var att han utförde Guds vilja. Jehova Gud var varmt intresserad av sin Sons verksamhet med att predika om Riket, och han gav honom sitt stöd.
3. Vilken biblisk försäkran finns det om att Gud stöder och beskyddar sina tjänare?
3 Att Gud verkligen har del i sina tjänares tjänsteutövning visas av det som aposteln Paulus under inspiration skrivit om predikoverket: ”Vad är då Apollos? Vad är Paulus? Allenast tjänare, genom vilka I haven kommit till tro; och de äro det i mån av vad Herren har beskärt åt var och en av dem. Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Alltså kommer det icke an på den som planterar, ej heller på den som vattnar, utan på Gud, som giver växten. Ty vi äro Guds medarbetare.” (1 Kor. 3:5—7, 9) Hur underbart är det inte att veta att Jehova Gud uppehåller och stöder sina tjänare! Hans medarbetare kan i förtröstan sjunga alldeles som den bibliske psalmisten: ”HERREN står mig bi, jag skall icke frukta; vad kunna människor göra mig? HERREN är min starkhet och min lovsång, och han blev mig till frälsning.” — Ps. 118:6, 14.
Jehova sörjer för himmelskt stöd
4. Vilka kan tvivla på att Guds tjänare åtnjuter himmelskt stöd, och vilken person i forntiden hade tydligen ingen tanke på sådant stod?
4 Tror du verkligen att Jehova Gud uppehåller sina tjänare och använder sina änglar för att ge dem stöd? Människor som inte är djupt förtrogna med Jehovas gärningar kan tvivla på att han verkligen gör det. Under 900-talet f.v.t. fanns det i Israels nation en man som tydligen inte hade en tanke på att Gud skulle göra detta. Han var tjänare åt Jehovas profet Elisa.
5, 6. a) Varför ville den syriske konungen ta Elisa till fånga? b) Hur kom det sig att Elisa och hans tjänare blev räddade trots att de var omringade?
5 Israeliterna var Guds utvalda folk, och när Syrien invecklades i krig med Israel uppenbarade följaktligen Jehova för sin tjänare Elisa vilka militära företag Syriens konung planerade. Genom att israeliterna således på förhand fick varningar från Elisa kunde de upprepade gånger undvika fällor som planerats för dem. När den syriske konungen till sist fick veta vem som avslöjade hans väl genomtänkta krigslister, sände han ut en stark militär styrka för att ta Elisa till fånga. Bibelns redogörelse förklarar: ”De kommo dit om natten och omringade staden. När nu gudsmannens [Elisas] tjänare bittida om morgonen stod upp och gick ut, fick han se, att en här hade lägrat sig runt omkring staden med hästar och vagnar. Då sade tjänaren till honom: ’Ack, min herre, huru skola vi nu göra?’” — 2 Kon. 6:14, 15.
6 Det såg ut som om syrierna var nära att ta Elisa till fånga. Han och hans tjänare var omringade. Det fanns inget sätt att komma undan. Eller fanns det? Elisa förtröstade på att han hade himmelskt stöd, och därför sade han till sin tjänare: ”’Frukta icke; ty de som äro med oss äro flera än de som äro med dem.’ Och Elisa bad och sade: ’HERRE, öppna hans ögon, så att han ser.’ Då öppnade HERREN tjänarens ögon, och han fick se, att berget var fullt med hästar och vagnar av eld runt omkring Elisa.” (2 Kon. 6:16, 17) Ja, mäktiga änglastyrkor stödde Elisa! De räddade honom och hans tjänare i det de slog alla fiendetrupperna med blindhet. Den bibliska psalmen är verkligen sann: ”HERRENS ängel slår sitt läger omkring dem som frukta honom, och han befriar dem.” — Ps. 34:8; 91:11.
7, 8. a) Varför blev tre israeliter i det forntida Babylon kastade i en brinnande ugn? b) Vilket skydd fick dessa män, och av vem?
7 Men det var inte bara denna enda gång, utan vid många andra tillfällen i det förflutna, som Jehova Gud använde sina änglar från himmelen för att stödja och rädda sina trogna tjänare. Det var till exempel den gången i Babylon då de tre israeliterna Sadrak, Mesak och Abed-Nego vägrade att böja sig ned för och tillbedja en kolossal bildstod av guld som konung Nebukadnessar hade befallt att man skulle ställa upp. I trohet mot bibelns lag tillbad de endast Jehova Gud. (2 Mos. 20:3—5; 5 Mos. 6:5) Därför lät konung Nebukadnessar kasta in alla tre i en överhettad, brinnande ugn. Den var så het att till och med de starka män som kastade in dem blev dödade. Men vad hände med de tre israeliterna?
8 Konung Nebukadnessar såg in i lågorna och utropade: ”’Var det icke tre män, som vi läto kasta bundna i elden?’ De svarade och sade till konungen: ’Jo förvisso, o konung.’ Han fortfor och sade: ’Och ändå ser jag nu fyra män, som gå lösa och lediga inne i elden, och ingen skada har skett dem; och den fjärde ser så ut, som vore han en gudason.’” Det var förunderligt! Gudomligt stöd gavs åt dessa Jehovas trogna tjänare! Nebukadnessar bad dem komma ut, och då han fann att de inte var svedda av elden och inte luktade bränt, sade han: ”Lovad vare Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, som sände sin ängel och räddade sina tjänare, vilka så förtröstade på honom.” — Dan. 3:24—28.
9, 10. a) Varför blev Daniel kastad i en lejongrop? b) Hur blev han skyddad där, och av vem?
9 Flera år därefter gav Jehova Gud ett liknande stöd genom änglar åt sin israelitiske tjänare Daniel. Vid den tiden hade Babylon omstörtats av mederna och perserna, och Daniel hade blivit insatt i en hög ämbetsställning i den nya regeringen. Men hans framgång förmådde andra ämbetsmän att söka hans fall. I ont uppsåt lockade de konungen att godkänna en lag som förbjöd människor att under trettio dagar vända sig med bön till någon gud eller människa utom till konungen, en lag som Daniel aldrig kunde rätta sig efter. Således tvingades konungen att låta kasta Daniel i lejongropen, eftersom Daniel inte ens för en dag kunde upphöra med att tillbedja Jehova Gud. — Dan. 6:1—17.
10 Den natten kunde konungen inte sova. Slutligen, i gryningen, skyndade han sig till lejongropen och ropade med ängslig röst: ”Daniel, du den levande Gudens tjänare, har väl din Gud, den som du så oavlåtligen dyrkar, kunnat rädda dig från lejonen?” Daniel svarade: ”Min Gud har sänt sin ängel och tillslutit lejonens gap, så att de icke hava gjort mig någon skada.” (Dan. 6:18—22) Himmelens änglar har sannerligen gjort tjänst på ett underbart sätt för att ge stöd åt Guds trogna tjänare i gångna tider.
Himmelskt stöd åt de första kristna
11. a) Till vilka överflyttade Jehova sin ynnest? b) Varför behövde dessa människor himmelskt stöd?
11 Med tiden tog Jehova sin ynnest från den trolösa israelitiska nationen och gav den åt sin utsände Sons, Jesu Kristi, efterföljare. Och alldeles som Guds änglastyrkor understödde och styrkte Jesus och trogna israeliter före hans tid, understödde och styrkte de också medlemmarna av den kristna församlingen. De behövde sannerligen stöd, eftersom det budskap de predikade om Jesus och Guds himmelska rike var i högsta grad impopulärt bland det första århundradets religiösa ledare.
12. Vilket motstånd fick Petrus och Johannes röna, och hur reagerade de?
12 Ja, kort efter Jesu uppståndelse och utgjutandet av helig ande över 120 av hans efterföljare vid pingsten under år 33 v.t. blev apostlarna Petrus och Johannes en kväll gripna och satta i fängsligt förvar. Trots att det var första gången de sattes i fängelse var de inte rädda. Följande dag avgav de ett modigt vittnesbörd inför de religiösa ledare som hade låtit fängsla dem. Beträffande befallningarna om att upphöra med att predika sade apostlarna: ”Om det är rättfärdigt i Guds ögon att hörsamma er mer än Gud, det får ni döma om själva. Men vad oss angår, kan vi inte sluta upp med att tala om de ting som vi har sett och hört.” (NW) Vilket mod! Vilken frimodighet! Guds Son, Jesus Kristus, hade befallt dem att predika, och de tänkte inte låta någon eller någonting hindra dem! De religiösa ledarna gäckades i sina planer av apostlarnas beslutsamhet, och sedan de upprepat sina hotelser lät de dem gå. — Apg. 4:1—22; Matt. 28:19, 20; Apg. 1:8.
13, 14. a) Vad bad de kristna om sedan Petrus och Johannes befriats? b) Vilket gensvar fick apostlarnas frimodiga och orädda vittnande?
13 Petrus och Johannes gick omedelbart och berättade om dessa händelser för sina kristna medpredikare. Sedan denna skara av trogna kristna hade hört om detta motstånd mot predikoverket, höjde de sina röster till Gud och bad: ”Jehova, ge akt på deras hotelser, och tillstäd dina slavar att fortfara att tala ditt ord med all frimodighet.” Så snart som de hade framfört denna bön, säger bibeln, ”skakades platsen där de var församlade; och de blev alla och envar uppfyllda av den heliga anden och talade Guds ord med frimodighet”. Deras bön blev besvarad! Ja, denna manifestation av stöd från himmelen ingav dem nitälskan och frimodighet att fortsätta med predikoverket oberoende av det motstånd de kunde möta! ”Apostlarna [fortsatte] med stor kraft att avge vittnesbördet”, säger bibelns redogörelse. — Apg. 4:23—33, NW.
14 Resultaten var underbara. ”Ännu flera trodde och slöto sig till Herren, hela skaror av både män och kvinnor”, säger bibeln. (Apg. 5:14) Många människor i Jerusalem var intresserade av att höra om Jesus Kristus och Guds rike. Men inte de religiösa ledarna; de var förbittrade. De var beslutna att sätta stopp för predikoverket. ”Då satte sig översteprästen och hans anhängare, det sadduceiska partiet, i rörelse. De uppfylldes av avund, lät gripa apostlarna och satte dem i allmänt häkte.” (Apg. 5:17, 18, Hd) Detta var andra gången Petrus och Johannes sattes i fängelse, men nu hade de sällskap. De övriga apostlarna blev inspärrade tillsammans med dem. Men det var inte för någon längre tid.
15. a) Vilka tankar om änglar kunde apostlarna ha haft medan de var i fängelset? b) Vad blev tydligt för apostlarna genom ängelns framträdande och anvisningar där i fängelset?
15 En märklig befrielse ägde rum under natten för att på nytt bekräfta att Gud uppehöll dem i predikoverket. Apostlarna var förtrogna med de psalmer i bibeln som säger att Gud ”skall giva sina änglar befallning ... att ... bevara dig på alla dina vägar” och att hans ängel slår sitt läger ”omkring dem som frukta honom, och han befriar dem”. (Ps. 91:11; 34:8) De kände till de mirakulösa befrielser som getts genom änglar i forna tider. Likaså borde de komma ihåg Jesu ord: ”Jag säger eder, att deras änglar i himmelen alltid se min himmelske Faders ansikte.” (Matt. 18:10) Medan de var i fängelset kan dessa tankar om Guds änglar ha farit genom deras sinnen. Men hur överraskande måste det ändå inte ha varit när detta hände: ”Under natten öppnade Jehovas ängel fängelsets dörrar, förde dem ut och sade: ’Gå åstad, och sedan ni fattat posto i templet, så fortsätt med att tala till folket allt det som har blivit sagt om detta liv.’” (Apg. 5:19, 20, NW) Kunde det på något sätt visas tydligare att Jehova uppehöll det predikoverk som hans folk utförde? Vilken glädje, vilken förtröstan, vilken tacksamhet kände de inte! De hade rätt i vad de gjorde! De religiösa ledarna hade fel och kämpade mot Gud.
16. Hur fick Petrus senare ett liknande himmelskt stöd?
16 Ett liknande himmelskt stöd gavs någon tid senare, när det på nytt uppstod starkt motstånd mot predikoverket. Konung Herodes Agrippa lät döda aposteln Jakob med svärd. Han fortsatte också med att låta gripa Petrus och kasta honom i fängelse. Denna gång var Petrus’ liv verkligen i fara. Herodes planerade att ställa honom inför rätta och utan tvivel också att avrätta honom. (Apg. 12:1—5) Men just denna natt stod en Jehovas ängel bredvid Petrus, kedjorna föll från hans händer, och han leddes förbi vakterna till friheten. (Apg. 12:6—10) Ja, Petrus blev mirakulöst befriad, så att han kunde fortsätta att ta ledningen i att påskynda predikoverket!
17. Vilken direkt andel har änglar haft i predikoverket enligt vad som visas av Filippus’ möte med den etiopiske eunucken?
17 Det var inte bara det att Guds änglar ingrep för att skydda hans jordiska tjänare, utan de tog också direkt del i predikoverket, i det de hjälpte kristna att komma i kontakt med rättsinniga människor. Vid ett tillfälle talade till exempel ”Jehovas ängel till Filippus och sade: ’Stå upp och bege dig söderut till den väg som går ned från Jerusalem till Gasa.’ ... Då stod han upp och begav sig dit, och se, en etiopisk eunuck ... satt i sin vagn och läste högt ur profeten Jesaja.” Filippus fick befallning att gå fram till vagnen, och när han förklarade bibelns sanningar om Jesus Kristus, omfattade mannen dem med glädje och blev döpt. Vilket storslaget privilegium de kristna hade att få tjäna under änglars vägledning! — Apg. 8:26—38, NW.
18, 19. Vilken andel hade Guds ängel i att se till att det predikades också för icke-judar?
18 Vid ett annat tillfälle en kort tid senare ledde Jehovas ängel förhållandena så att budskapet om Riket framfördes för oomskurna icke-israeliter eller icke-judar. Under tre och ett halvt år efter Jesu död, eller fram till år 36 v.t., upptogs bara judar och judiska proselyter i den kristna församlingen. Möjligheten att bli medlemmar av det himmelska riket var således begränsad till dessa människor. Men det var bara ett begränsat antal judar som utnyttjade detta underbara tillfälle, och därför kom år 36 v.t. Guds tid att utsträcka möjligheten att bli arvingar av det himmelska riket också till oomskurna människor av alla nationaliteter.
19 Följaktligen visade sig en ängel i en syn för en gudfruktig icke-jude vid namn Kornelius. Ängeln befallde Kornelius att sända efter aposteln Petrus att predika för honom, så att han kunde komma i förbindelse med Jehovas kristna församling. Kornelius lydde, och när hans budbärare fann Petrus, förklarade de för honom: ”Kornelius ... har i en uppenbarelse fått befallning av en helig ängel att hämta dig till sig och höra, vad du har att säga.” (Apg. 10:1—22) Petrus lät sig påverkas av denna anvisning från himmelen, och han fick privilegiet att ta emot de första oomskurna icke-judarna i den kristna församlingen.
20. Hur fick aposteln Paulus vägledning från himmelen i sitt predikoverk?
20 Också aposteln Paulus och hans missionärskamrater fick ofta vägledning från himmelen. Bibeln säger till exempel när den berättar om en av deras missionärsresor: ”Sedan togo de vägen genom Frygien och det galatiska landet; de förhindrades nämligen av den helige Ande att förkunna ordet i provinsen Asien. Och när de hade kommit fram emot Mysien, försökte de att fara in i Bitynien, men Jesu ande tillstadde dem det icke. Då begåvo de sig över Mysien ned till Troas. Här visade sig för Paulus i en syn om natten en macedonisk man, som stod där och bad honom och sade: ’Far över till Macedonien och hjälp oss.’ När han hade sett denna syn, sökte vi strax någon lägenhet att fara därifrån till Macedonien, ty vi förstodo nu, att Gud hade kallat oss att förkunna evangelium för dem.” (Apg. 16:6—10) Vilken enastående anvisning från himmelen var det inte Paulus fick! Hur tydligt är det inte att de första kristna fick stöd och vägledning från himmelen i sitt predikoverk!
Himmelskt stöd i vår tid
21. Vilka bevis finns det för att Jehovas kristna vittnen har åtnjutit himmelskt stöd i modern tid?
21 Men hur är det i vår tid? Får Jehovas kristna vittnen, som lyder hans befallning att predika de goda nyheterna om Riket, stöd och vägledning från himmelen? Det kan inte råda något tvivel om att de får det. Försök att utrota deras predikoverk har haft lika liten framgång som liknande ansträngningar under det första århundradet. För mer än trettio år sedan svor till exempel förtryckaren Adolf Hitler: ”Den avfödan skall utrotas i Tyskland.”a Men trots koncentrationsläger och brutal förföljelse överlevde Jehovas vittnen, och nu finns det flera tiotusental Jehovas vittnen i Tyskland som fortfarande predikar, medan Hitler och hans parti är borta. Också i många andra länder, till exempel Portugal, Spanien, Cuba, Malawi och Förenade arabrepubliken, har det på senare år förekommit att Jehovas vittnen i stort antal har blivit arresterade och satta i fängelse, men ändå fortsätter budskapet om Riket att bli predikat. Det är tydligt att Jehovas änglar har haft en betydelsefull andel i att göra detta möjligt, alldeles som de hade det under första århundradet.
22. Hur visar bibeln att änglar skulle ha del i predikoverket i de ”yttersta dagarna”?
22 Bibeln antyder att änglarna skulle ha en mycket tydlig andel i predikoverket också i dessa ”yttersta dagar”. Bibelns profetia säger att Kristus skulle ”sända ut sina änglar” för att ”församla hans utvalda”. (Matt. 24:31) Men änglarna har inte bara varit verksamma med att församla de ”utvalda”, som till sist skall bli medlemmar av Kristi himmelska brud, utan de har också del i att skilja människorna i nationerna, alldeles som Jesus förklarade: ”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglarna med honom, ... skall [han] skilja människor, den ena från den andra, alldeles såsom en herde skiljer fåren från getterna.” — Matt. 25:31—33, NW; se också Uppenbarelseboken 14:6—10.
23—25. Vilka nutida erfarenheter visar att änglarna har del i våra dagars predikande om Riket?
23 Finns det bevis för att änglarna på detta sätt tar del i predikandet om Riket i vår tid? Tänk på detta: För några år sedan var det ett ungt par som hade fått exemplar av tidskriften Vakttornet och tyckte om att läsa dem. Ju mer mannen läste, desto mer övertygad blev han om att tidskrifterna innehöll sanningen från bibeln. Så en lördagskväll knäböjde han och hans hustru och bad att Gud skulle sända en förkunnare för att förklara hans vägar för dem, om nu detta var Guds sanning. Redan följande förmiddag besökte ett av Jehovas vittnen dem med budskapet om Riket! Makarna blev mycket förvånade, men säkert inte mer förvånade än förkunnaren, som de bokstavligen grep tag i, drog in i huset, gav en stol och bad om kunskap från bibeln. Denne man är nu en tjänare i en av Jehovas vittnens församlingar.
24 En annan förkunnare bland Jehovas vittnen hade för en tid sedan en liknande erfarenhet, då han blev uppmanad att stiga in och tillfrågad: ”Vem har sänt er?” Förkunnaren frågade varför den besökte ville ha reda på det och fick då veta: ”I går kväll bad jag till Gud att han skulle sända någon för att hjälpa mig att förstå bibeln.” Ett bibelstudium sattes omedelbart i gång med denna fårlika människa.
25 Vid en halvårssammankomst för Jehovas vittnen i Texas för inte så länge sedan berättade ett Jehovas vittne: ”I vanliga fall brukar min dotter åka till skolan med en granne, men en morgon i januari beslöt jag av någon orsak att själv köra henne. När jag var på väg hem, såg jag en dam som gick till fots, och eftersom det var kallt, erbjöd jag mig att köra henne dit hon skulle. Hon lade märke till min bokväska och frågade vad det var för böcker i den. När hon fick veta att den ena var en bibel och den andra en bibelstudiehjälpreda, blev hon mycket ivrig. Kvällen innan hade hon bett till Gud att han skulle visa henne vägen till sitt folk. Nu bad hon mig sätta i gång ett bibelstudium med henne och ville absolut att jag genast skulle komma in till henne.”
26, 27. Vilken erfarenhet med två kvinnor som träffades i en tvättinrättning ger ytterligare bevis för vägledning genom änglar?
26 En annan erfarenhet som ger bevis på vägledning från himmelen började i en tvättinrättning i Cleveland i Ohio för några år sedan. Två kvinnor samtalade om världsförhållandena. Samtalet slutade med att den ena kvinnan sade till den andra utan att veta om att hon var ett av Jehovas vittnen: ”Det skulle vara trevligt om ni ville komma hem till mig och fortsätta det här samtalet.” Olyckligtvis kom emellertid vittnet att förlägga adressen. Två månader senare upptäckte hon den och gjorde omedelbart besöket. Kvinnan blev mycket glad över att få träffa henne och förklarade: ”Varje dag har jag önskat att ni skulle komma och besöka mig. Men jag fick inte ert namn, så jag kunde inte ringa.” Kvinnan hade nyligen förlorat sin far och hade känt djup sorg över detta och på grund av andra problem. Ett bibelstudium sattes genast i gång med henne, och hon gjorde snabbt framsteg i fråga om biblisk kunskap, så att hon efter en kort tid delade med sig av de goda nyheterna åt andra.
27 Senare förklarade denna kvinna att just den dag som vittnet besökte henne hade hon beslutat att ta sitt liv på grund av de växande problemen. Men innan hon genomförde det bad hon Gud sända den dam som hon hade talat med i tvättinrättningen, eftersom hon kanske kunde hjälpa henne. Nästan genast ringde dörrklockan, och där stod vittnet! Och kom ihåg att det var bara en kort tid dessförinnan som vittnet hade funnit den förlagda adressen till kvinnan! Det är tydligt att änglarna i vår tid har verksam del i att vägleda Guds tjänare till fårlika människor, alldeles som de hade det under det första århundradet. Vilket privilegium är det inte att under himmelsk vägledning ha del i att predika de goda nyheterna om Riket!
28. Varför har vi alla skäl att bevara en rätt syn på predikandet om Riket?
28 Vi har alla skäl att bevara den rätta synen: att predikandet om Riket är det viktigaste arbetet på jorden i vår tid. Det är bara Guds rike som kan införa en stabil styrelse och den fred som mänskligheten så innerligt väl behöver. Vilka hinder som än kan uppstå bör du därför inte låta dem förmå dig att sakta farten eller upphöra med att predika ”dessa goda nyheter om riket”. Kom alltid ihåg: Jehova Gud och hans änglar uppehåller dig i detta arbete. Det är Gud du samarbetar med. (1 Kor. 3:9) Bli därför aldrig rädd, modfälld eller förtvivlad. I stället kan du ”vara vid gott mod och säga: ’Jehova är min hjälpare.’” Han stöder dig verkligen. — Hebr. 13:6, NW.
[Fotnoter]
a Hämtat från en beedigad redogörelse av Karl R. A. Wittig, som år 1934 var tysk statstjänsteman och var närvarande när Hitler fällde detta yttrande. Den 13 november 1947 undertecknades denna redogörelse inför en notarius publicus i Frankfurt am Main.
[Bild på sidan 329]
Jehovas ängel gav Filippus anvisning om att predika Guds sanning för en etiopier. Kristna i vår tid predikar också under vägledning av änglar