Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Lokaiahn Pohnpei
  • PAIPEL
  • SAWASEPEN PAIPEL KAN
  • MIHTING KAN
  • w26 January pp. 14-19
  • Kahrepen Atail Anahne Pweinen Pweipwei Sapahlo

Sohte kasdo ong met

Kupwurmahk, mehkot sapwung en kihda kasdo

  • Kahrepen Atail Anahne Pweinen Pweipwei Sapahlo
  • Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2026
  • Sawaspen Oaralap kan
  • Ire kan me Duwehte Met
  • MAHKPEN DIPATAIL PWEHKI PWEINEN PWEIPWEI SAPAHLO
  • KITAIL KAK UNSEKLA PWEHKI PWEINEN PWEIPWEI SAPAHLO
  • NANPWUNGMWAHU REHN SIOHWA PWEHKI PWEINEN PWEIPWEI SAPAHLO
  • PWEINEN PWEIPWEI SAPAHLO KASALEHDA SAPWELLIMEN SIOHWA KADEK KALAHNGAN
  • Dahme Pweinen Pweipwei Sapahlo Padahkihong Kitail?
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2025
  • Ia Duwen Omw Pahn Kasalehda me Ke Kalahnganki Pweinen Pweipwei Sapahlo?
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2026
  • Kapai kan me Kitail Ahneki Pwehki Siohwa Ketin Poakohng Kitail
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2025
  • Sapwellimen Siohwa Mahk​—Dahme Kahrehda Kitail Kin Kalahnganki
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2025
Kilang Pil Ekei
Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2026
w26 January pp. 14-19

MARCH 16-22, 2026

KOUL 20 Komw Ketikihdahr Sapwellimomwi Ohl Kesempwal

Kahrepen Atail Anahne Pweinen Pweipwei Sapahlo

“Ihs me pahn kapitiehla sang paliwar me kin kahluwaielahng soangen mehla wet?”—ROM 7:24.

DAHME KITAIL PAHN SUKUHLKI

Pwehki pwoulahn Sises, Siohwa kak ketin mahkohng dipatail kan, kitail kak ahneki koapworopwor en unsekla, oh ahneki nanpwungmwahu reh.

1-2. Dahme kahrehda kitail anahne emen en kapitkitailla? (Rom 7:​22-24) (Pil kilang kilel.)

MEDEWEHLA met. Ihmw laud ehu rengkidi oh ohl emen mi loale. Ohlo tengala pahn takai ko nan ihmwo. E momourte, ahpw e sohte kak mwekid oh pedoi ma sohte me sewese. Ihte me e kak wia wer, peki sawas, oh koapworopworki me emen pahn kohdo oh kapitala.

2 Emenemen kitail mi nan soangen irair ehu me duwehte met. Dahme kahrehda? Ni ahnsou me Adam uhwongada Siohwa, e wiahla aramas dipan men. Pwehki kitail koaros wia kadaudoke, kitail pil wia aramas dipan kei. Pwehki met, aramas koaros tengala nan dihp duwehte ohlo nan karasaraso me tengala pahn takai ko. Oh duwehte ih, kitail anahne emen en kapitkitailla. Nan nein Pohl kisinlikou ong mehn Rom ko, e koasoia me kitail koaros “selidi” pahn dihp. (Wadek Rom 7:​22-24.) E koasoia, “Ihs me pahn kapitiehla?” Pohl tengala nan dihp, me kak kahrehiong en mehla. (Rom 6:23) Kitail mi nan soangen irair apwalohte. Kitail anahne emen en kapitkitailla!

Ohl emen me ohla oh tengala nan ihmw ehu me rengkidi, kapahdahla peho.

Duwehte ohl emen me tengala nan ihmw ehu me rengkidi anahne pitila, kitail pil tengala nan dihp me kitail sohsohki oh anahne pitila (Menlau kilang parakrap 1-2)


3. Dahme Siohwa kak ketin wia pwehki pweinen pweipwei sapahlo?

3 Kitail kalahnganki me mwurin Pohl eh koasoiahda irair apwal me e mi loale, e pil kihong kitail koapworopwor. Mwurin eh koasoia,“Ihs me pahn kapitiehla?” E uhd koasoia: “Kalahngan ong Koht pwehki Sises Krais atail Kaun!” (Rom 7:25) Ahn Pohl koasoi ko kin dokedoke ahn Sises meirong en pweinen pweipwei sapahlo.a Pwehki pweinen pweipwei sapahlo, (1) Siohwa kak ketin mahkohng dipatail kan, (2) kitail ahneki koapworopwor en unsekla ni ahnsou kohkohdo, oh (3) kitail kak ahneki nanpwungmwahu keren rehn Siohwa. Ni atail koasoiapene ire pwukat, atail limpoak ong Siohwa “Koht me kin ketikihda koapworopwor,” pahn laudla. (Rom 15:13) Atail kalahngan ong Sises pahn pil laudla, “me ketin kasaledengkitailla sang ni pweinen pweipwei sapahl.”—Kol. 1:14.

MAHKPEN DIPATAIL PWEHKI PWEINEN PWEIPWEI SAPAHLO

4-5. Dahme kahrehda kitail koaros anahne pweinen pweipwei sapahlo? (Eklesiasdes 7:20)

4 Kitail anahne pweinen pweipwei sapahlo pwehn ale mahkpen dipatail kan. Kitail koaros kin dipada sang ni dahme kitail kin nda oh wia. (Wadek Eklesiasdes 7:20.) Ekei dihp kin uhdahn laud. Karasepe, Kosonned en Moseso koasoia me emen me wiahda dipen kamwahl de kamaramas anahne kamakamala. (Lip. 20:10; Nemp. 35:​30, 31) Ahpw, mendahki ni dihp ehu e sohte mwomwen laud, e pil wiahte dihp. Karasepe, sounmelkahkao Depit koasoia: “I pahn kin kanahieng ei wiewia kan pwe loweiet en dehr dipada.” (Mel. 39:1) Ei, met kasalehda me dahme kitail pil kin nda kak wia dihp ehu.—Seims 3:2.

5 Mie pak ke ndaiong meteikan soahng kan me ke kasik ken dehr nda? Mie pak ke wiahda sapwung kan me ke koluhkihla? Kitail koaros kin nda oh wia soahng kan me kitail sohte konehng wia. Paipel mahsanih: “Ma kitail kin nda, ‘Sohte dipatail,’ kitail kin pitipitih pein kitail oh me mehlelo sohte mi rehtail.”—1 Sohn 1:8.

6-7. Kahrepe dah me Siohwa ketin sapwellimanki pwehn mahkohng dipatail kan? (Pil kilang kilel.)

6 Pwehn ale mahkpen dipatail kan, Siohwa ketin poaronehdo Sises pwehn pwoukinkitailla. (Ep. 1:7) Ahpw, mendahki Siohwa kak ketin mahkohng dipatail kan pwehki pweinen pweipwei sapahlo, met sohte wehwehki me e sohte ketin nsenohki atail kin wiahda dihp. Siohwa sohte ketin kupwurki kitail en wiahda dihp. (Ais. 59:2) Pwehki sapwellime pwung pahrek, Siohwa anahne ketin wia mehkot pwehn kak ketin mahkohng dipatail kan ni pwung.

7 Pwehki Kosonned en Moseso, mehn Israel kan anahne meirongki mahn pwehn pwainla diparail kan. (Lip. 4:​27-31; 17:11) Soangen meirong pwukat kasalehda me aramas akan anahne meirong ehu me mwahusang met. Pwoulahn Siseso kihda kahrepe ehu me Siohwa en ketin mahkohng dipatail kan. Pohl wehwehki kamwahupe kan me pwoulahn Siseso pahn kihong aramas akan. Mwurin eh ntingihdi soahng suwed kan me re kin wia mahso, e ndaiong irail: “Kumwail mwakelekeldahr; kumwail sarawilahr; kumwail pwunglahr rehn Koht ni mwaren Kaun Sises Krais oh ni ngehn sarawi en atail Koht.”—1 Kor. 6:​9-11.

Peneinei en Israel ehu perenki kihong samworo men sihpw men ni tehnpas sarawio.

Mehn Israel kan anahne meirongki mahn akan pwehn pwainla diparail kan. Ahpw kitail anahne meirong en Sises pwehn ale mahkpen dipatail kan oh ahneki kamwahupe kaselel kan (Menlau kilang parakrap 6-7)


8. Dahme ke kak medewe ni omw kaunopada en iang towehda Kataman en pahret?

8 Mwohn omw iang towehda Kataman en nan pahret, wiahda ahnsou en doudouloale ia wehwehn sapwellimen Siohwa mahk ong uhk. Karasepe, pwehki pweinen pweipwei sapahlo, ke sohte anahne suwedki de mworusala pwehki dihp laud kan me ke wiahda mahso me ke koluhkihla. Ia duwen ma ke apwalki kamehlele met? Mwein ke pein nda, ‘I wehwehki me Siohwa kak ketin mahk, ahpw I sohte kak mahkohng pein ngehi.’ Ma ke ahneki pepehm wet, taman met: Siohwa iei me kin ketin mahk oh e ketikihong sapwellime Ohlo pwukoa en kadeik kitail. Siohwa sohte ketikihong uhk de emen sohte lipilipil pwuhng en pilada ihs me e pahn ketin mahkohng de soh. Paipel mahsanih: “Ma kitail kin weweid nan marain duwehte [Siohwa] kin ketiket nan marain, . . . ntahn sapwellime Ohl Sises kin kamwakeleikitailsang dihp koaros.” (1 Sohn 1:​6, 7) Kitail kak likih me met mehlel duwehte padahk en Paipel teikan. Pwehki pweinen pweipwei sapahlo, Siohwa ketin sapwellimanki pwuhng en mahkohng kitail, oh Paipel mahsanih me e kin ketin “onopadahr en mahk.”—Mel. 86:5.

KITAIL KAK UNSEKLA PWEHKI PWEINEN PWEIPWEI SAPAHLO

9. Nan Paipel, ia wehwehn lepin lokaiao “dihp”? (Melkahka 51:5 oh nting tikitik me mi pah)

9 Nan Paipel, lepin lokaiao “dihp” sohte kin dokedokehte en wiahda mehkot sapwung. Ahpw e kin dokedoke soh unsek me kitail ipwidihte ahneki. (Wadek Melkahka 51:5 oh nting tikitik me mi pah.) Pwehki kitail sohsohki dihp, kitail sohte kin ahnekihte madamadau sapwung oh wiahda mehkot sapwung ekei pak. Ahpw paliwaratail sohte kak doadoahk ni ahl me Siohwa ketin kapikada, oh kitail kin soumwahuda, mahla, oh mehla. Ihme kahrehda pil seri pwelel kan me ahpwtehn ipwidi, me sohte wiahda sapwung, kak soumwahuda oh pil mehla. Met pil sewese kawehwehda dahme kahrehda aramas mwahu oh suwed kin lokolok oh mehla. Pwehki dipen Adam, kitail koaros mi nan irair suwed wet.

10. Ia ahn Adam oh Ihp pepehm mwurin ara dipada?

10 Medewehla en Adam oh Ihp pepehm mwurin ara dipada oh sohla unsek. Dihp kahrehiong ira en ahnekihda pepehm suwed kan. Mwurin ara uhwongada, Adam oh Ihp mwadangete lelohng imwilahn ara sapeikiong sapwellimen Koht kosonned kan—kosonned ehu me ‘ntingdier nan mohngiongira.’ (Rom 2:15) Ira kak pehm me mehkot sapwung. Ira pehm me ira anahne perehla ekei wasa ni paliwarara ko oh ruksang Sounkapikparao. (Sen. 3:​7, 8) Ehdin Adam oh Ihp ara namenekda oh pwunodada. Oh ira pahn ahneki pepehm pwukat lao ira mehla.—Sen. 3:​16-19.

11. Nin duwen aramas soh unsek kei, ia atail pepehm?

11 Pwehki kitail koaros soh unsek, ekei pak kitail kin namenekla oh pwunodada. Pwunod oh lokolok me kitail ahneki kin kohsang atail soh unsek. Sohte lipilipil ia uwen atail song en kamwahwihala atail irair, kitail pahn ahnsou koaros ahneki kahpwal kan me kitail sohte kak pein kamwahwihala. Dahme kahrehda? Pwehki nin duwen me Paipel mahsanih, kitail “ahnekiher mour soh katepe.” (Rom 8:20) Met mehlel ong pein kitail, oh pil ong aramas koaros. Karasepe, aramas tohto rahnwet kin song apwalih sampah, kauhdi tiahk lemei, sewesehki koaros dahme re anahne pwehn mour, oh kauhdi mahwen. Ahpw irail saikinte kamwahwihala kahpwal pwukat. Pwehki pweinen pweipwei sapahlo, kitail ahneki koapworopwor mehlel. Koapworopwor dahieu?

12. Koapworopwor dahieu me pweinen pweipwei sapahlo kihda?

12 Pwehki pweinen pweipwei sapahlo, kitail ahneki koapworopwor me “kepikipik kan . . . pahn saledek sang liduwih paliwar ehu me kin mwerpeseng.” (Rom 8:21) Met wehwehki me mwurin atail unsekla nan Paradais, kitail sohla pahn soumwahuda de mworusala. Kitail sohla pahn pwurehng ahneki pepehm en namenek de pwunod. Patehng met, “Kaunen Popohl,” Sises, me ketin pwainla pweinen pweipwei sapahlo ong kitail, pahn kakaun. E pahn ketin sewese aramas akan en kamwahwihala kahpwal koaros me re sohte kak pein kamwahwihala.—Ais. 9:​6, 7.

13. Dahme ke pil kak medewehla ni omw kaukaunop en iang towehda Kataman en pahret?

13 Medewehla ia pahn mwomwen mour ni ahnsou me ke pahn unsekla. Ke pahn pirida nsenamwahu rahn koaros oh ke solahr pahn pwunodki me kowe oh irail me ke poakohng pahn duhpekla, soumwahuda, de mehla. Pil ni ahnsou wet, ke kak diar popohl ni omw “kolokol teng koapworopwor . . . me rasehng angke ehu ong atail mour, me likilik oh teng.” (Ipru 6:​18, 19) Omw kaukaule medemedewe duwen omw koapworopwor kak kakehlaka omw pwoson oh seweseiuk dadaur pahn kahpwal kan me ke kin lelohng ahnsou wet. Ke kak kamehlele me Siohwa pahn ketin “katingih irail kan me kin ngoangki rapahki ih.” (Ipru 11:6) Pwehki pweinen pweipwei sapahlo, ke kak nsenamwahu ahnsou wet oh ahneki koapworopwor ehu me mehlel.

NANPWUNGMWAHU REHN SIOHWA PWEHKI PWEINEN PWEIPWEI SAPAHLO

14. Mwurin Adam oh Ihp dipada, dahme wiawihong atail nanpwungmwahu rehn Siohwa, oh dahme kahrehda?

14 Sangete ni ahnsou me Adam oh Ihp dipada, aramas akan sohla kak ahneki nanpwungmwahu keren rehn Siohwa. Paipel pil mahsanih me aramas akan wia imwintihti en Sounkapikadao. (Rom 8:​7, 8; Kol. 1:21) Dahme kahrehda? Pwehki Siohwa ketin unsek oh sohte kak pwungki dihp. Paipel mahsanihki duwen Siohwa: “Silangomwi kan me nohn sarawi en mahsanih me suwed, oh komw sohte kak ketin kanengamahiong me suwed.” (Apak. 1:13) Eri dihp kahrehda nanpwungmwahu me Siohwa oh aramas akan ahneki en ohla. Kitail sohte kak ahneki nanpwungmwahu rehn Siohwa ma ohla wet sohte pahn mwahula. Pweinen pweipwei sapahlo kahrehda met en kak wiawi.

15. Ia duwen pwoulahn Sises eh kahrehiong aramas akan en pwurehng ahneki nanpwungmwahu rehn Siohwa?

15 Paipel mahsanih me Sises ketin “wiahla meirong ehu ong dipatail kan.” (1 Sohn 2:2) Ia duwen meirong en Sises eh mweidohng aramas en pwurehng ahneki nanpwungmwahu rehn Siohwa? Pwoulahn Sises kihong atail Koht unseko pwuhng en pwurehng ahneki nanpwungmwahu keren rehn aramas akan. (Rom 3:​23-26) E pil kak ketin wiahki irail kan me kin kaudokiong ih ni lelepek mwohn pwoulahn Krais aramas pwung kei. (Sen. 15:​1, 6) Dahme kahrehda? Pwehki Siohwa uhdahn ketin mwahngih me sapwellime Ohlo pahn pwainla pweinen pweipwei sapahlo. (Ais. 46:10) Pweinen pweipwei sapahlo ritingada ahl ong aramas akan en ahneki nanpwungmwahu rehn Koht.

16. Dahme ke pil kak medewe ni omw kaukaunop en iang towehda Kataman en pahret? (Pil kilang kilel.)

16 Medewehla uwen mwahu en mour ahnsou wet pwehki ke ahneki nanpwungmwahu rehn Siohwa. Karasepe, ke kak ekerki Siohwa ‘Semomw’ duwehte me Sises padahkihong kitail en wia. (Mad. 6:9) Ele ekei pak ke pil kin wiahki Siohwa kompoakepahmw. Ni atail kin ekerki Siohwa “Samatail” de “Kompoakepatail,” kitail anahne wia met ni wahu laud oh aktikitik. Dahme kahrehda? Pwehki kitail dipan oh sohte kak pein karanihala Siohwa. Ihte pwehki pweinen pweipwei sapahlo me kitail kak pwurehng ahneki nanpwungmwahu rehn Siohwa. Siohwa me ketikihda sapwellime Ohlo pwehn kamwahwihala nanpwungen ih oh kitail. (Kol. 1:​19, 20) Ihme kahrehda kitail kak ahneki nanpwungmwahu rehn Siohwa pil ni ahnsou wet mendahki atail soh unsek.

Sounpei en Rom kan kaunopadahng pasurdiong Sises ni tuhkehn kalokoloko. Sounpei en Rom riemen wahdo Sises ni tuhkeo, a sounpei en Rom teio kolokol ama oh mete.

Pwoulahn Sises kelehpw kak kahrehda kitail en pwurehng ahneki nanpwungmwahu rehn Siohwa (Menlau kilang parakrap 16)


PWEINEN PWEIPWEI SAPAHLO KASALEHDA SAPWELLIMEN SIOHWA KADEK KALAHNGAN

17. Ia duwen pweinen pweipwei sapahlo eh kadehdehda me Siohwa kin diren kadek kalahngan? (Episos 2:​4, 5)

17 Pweinen pweipwei sapahlo kadehdehda me Siohwa kin ketin “diren kadek kalahngan.” E ketin “kamourkitailda . . . pil ni atail melahr nan atail sapwung kan.” (Wadek Episos 2:​4, 5.) Irail kan me “ahneki mohngiong mwahu en ale mour soutuk” kin pekipeki sawas oh pohnese me irail tengala nan dihp me irail sohsohki oh anahne pitila. (Wiewia 13:48) Siohwa kin ketin sewese irail pwukat sang ni eh kin ketin tehk mwahu me irail sukuhlki duwen rongamwahu en wehio pwe ren kak esehla ih oh sapwellime Ohlo, Sises. (Sohn 17:3) Ma Sehdan medewe me dihp me Adam oh Ihp wiahda kak kauhdi Koht en ketin kapwaiada kupwure, e sapwung.

18. Ni atail doudouloale pweinen pweipwei sapahlo, dahme kitail anahne tamataman?

18 Ni atail doudouloale kamwahupe kan me pweinen pweipwei sapahlo kihong kitail, kitail anahne tamataman kahrepe keieu kesempwal me Siohwa ketikihda pweinen pweipwei sapahlo. E ketikihda pweinen pweipwei sapahlo kaidehn pwehn doareikitailahte ahpw pwehn pil wia mehkot me uhdahn kesempwal. Pweinen pweipwei sapahlo iei ehu ahl me Siohwa ketin doadoahngki pwehn sapengala karaunlikamw me Sehdan wia nan mwetuwel en Ihden. (Sen. 3:​1-5, 15) Pwehki pweinen pweipwei sapahlo, Siohwa ketin kadehdehda me soahng suwed kan me Sehdan koasoiahki ih sohte mehlel. E pil ketin kasaledekitailsang dihp oh mehla oh kadehdehda me ih Koht limpoak men. Oh pwehki sapwellime kadek kalahngan mendahki kitail dipan, Siohwa ketin mweidohng kitail en kadehdehda me soahng kan me Sehdan koasoiahki ih sohte mehlel. (Lep. Pad. 27:11) Ia duwen omw kak kasalehda me ke kalahnganki pweinen pweipwei sapahlo? Kitail pahn sapengala peidek wet nan iren onop en mwuhr.

PWEHKI PWEINEN PWEIPWEI SAPAHLO, IA DUWEN ATAIL KAK . . .

  • ale mahkpen dipatail kan?

  • ahneki koapworopwor en unsekla?

  • pwurehng ahneki nanpwungmwahu rehn Siohwa?

KOUL 19 Sak en Soutik en Kauno

a WEHWEHN LEPIN LOKAIA KAN: Pweinen pweipwei sapahl iei pweipwei ehu me kin pweipweila pwehn kasaledekihala emen. Pwoulahn Sises wia pweinen pweipwei sapahl ehu pwehki e kapitala aramas peik kan sang dihp oh mehla.

    Pwuhk kan en lokaiahn Pohnpei (1987-2026)
    Log Out
    Log In
    • Lokaiahn Pohnpei
    • Share
    • Me Ke Mwahuki
    • Copyright © 2026 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Log In
    Share