Pigera Zontua INTANƐT TUUMA ZƐ'AN GƆNƆ ZAALEŊA
Pigera Zontua
INTANƐT TUUMA ZƐ'AN GƆNƆ ZAALEŊA
Farefare
Ɛ
  • ã
  • ɛ
  • ɛ̃
  • ɣ
  • ŋ
  • ɔ
  • ɔ̃
  • BAABULE
  • GƆNƆ
  • ZAMESEGƆ
  • wcg zuo 50 gɔn. 224-227
  • A Yuun Tee La A Vom

Vidiyo ka boi kalam.

Gaafara, daaŋɔ fii n boi vidiyo la poan.

  • A Yuun Tee La A Vom
  • Pu’usa Naayinɛ La Sukpe’ene
  • Zupiɣesi
  • Ka Taaba
  • Viisɛ Pa’asɛ
  • Ti’isɛ Hon Wan Dekɛ Tum Tuuma Se’em
  • Ti’isɛ Taɣesɛ Yehowa Yele
  • Zamesɛ Yɛla Pa’asɛ
  • Yezu Loe La Saul
    Hon Wan Ta’an Zamesɛ Yelese’a Baabule La Poan
  • Tansugere La Yuun ‘Ka Le Nyɛ Mɛlesegɔ’
    ‘Mu’ɛ Nini Mɔɔla’ Naayinɛ Na’am La Yɛla
  • David La Saul
    Hon Wan Ta’an Zamesɛ Yelese’a Baabule La Poan
  • A Yuun Dekɛ La Sukpe’ene Eŋɛ Sɛla N Ani Soŋa
    Pu’usa Naayinɛ La Sukpe’ene
Pu’usa Naayinɛ La Sukpe’ene
wcg zuo 50 gɔn. 224-227

50 SAUL N ZE’ELE TARSUS

A Yuun Tee La A Vom

Gɔnseko Ti Ba Printɛ
Gɔnseko Ti Ba Printɛ

SAUL n ze’ele Tarsus yuun ze mɛ ge bisera ti ba ku Steven.a Saul suure n yuun ba’ɛ kɛ̃ Yudadoma pu’usegɔ la. Bala zuo la, a yuun bisɛ ti la nari ti ba ku Steven. Baabule la yeti Saul yuun “kelom zegera te a ko Yesu dɔlɔba la” mɛ. Bala la, a yuun mɛleseri ba mɛ Yerusalem tiŋa. A yuun basɛ ti ba paɣɛ Yezu podɔleba mɛ. Ba san ni gãkera Kristakɔma, Saul yuun ni di’e la nu’o ti ba ku ba. Yaarɛ la n yuun ba’ɛ gaŋɛ nu’usi la zuo, Kristakɔma la zo’e zo’e yuun zɔ yese la Yerusalem. Ge Saul n yuun ba’ɛ yaɛ Kristakɔma la zuo, a yuun eŋɛ a puti’irɛ ti a mɛlesɛ ba zɛ’an woo ti ba bɔna. Bala la, Saul yuun yele malema nɛŋadaana la ti a bo en gɔnɔ n wan bo en yɔ’ɔ ti a ta’an nyɔɣɛ Yezu podɔleba la Damaskus tiŋa.

Saul nu’o n yuun gurɛ gɔnɔ la, eŋa la a taaba la yuun keŋɛ la Damaskus n boi saazuo bɔba. Sankaŋa la, Saul yuun ka mi ti Yezu isige kum poan mɛ, bɔna la a Sɔ saazuo sa. Yehowa, la a Dayua la yuun mi Saul mɛ soŋa soŋa. Ba me yuun mi eŋa n tuni tunfɛ̃’ɛsa se’em. Ge yelesonɛ la dela, ba yuun baŋɛ ti Saul tari la halesoma ge me wan ta’an tee. Saul n yuun ta pɔ̃ra Damaskus la, bilam bilam ti niɛsum yuun niɛ tɔ eŋa la a taaba la. La yuun ‘niɛ mɛ gana wuntɛɛŋa n niɛ se’em la’! Saul yuun lui mɛ ge ka le tana nyɛta.

Saul n ze’ele Tarsus, la a zɔdoma n pĩ’iri ba nini sɛla n sɔi la niɛsum katɛ n ze’ele saazuo nyakɛ tɔ ba. Saul lui la tiŋa ge fɔ.

Saul yuun wum la nɛra n soke en yeti: “Saul, Saul, bene te ho mɔ’ɛn nini tona mam bala?” Nɛra la yuun le yele Saul yeti: “Ho namehere la ho mɛŋa.” Bala ti Saul soke en yeti: “Hon dela ane, n Daana?” Ti nɛra la lebese en yeti: “La dela mam, Yesu te ho mɔ’ɛn nini tona bala.” Saul suure yuun ta’an sa’am la eŋa n wum bala la. Yezu yuun nyaa yele Saul ti a isige ge ti a pa’alɛ en eŋa n boti a eŋɛ sɛla. A yuun boti la Saul di sɛɛra bo nɛreba la ge basɛ ti ba baŋɛ ti sɛla ti eŋa Yezu pa’alɛ la za’a dela yelemɛŋɛrɛ. Bala la, Saul tuunɛ yuun dela a soŋɛ nɛreba ti ba ze’ele lika poan wa’an niɛsum la poan.

La eŋɛ la wani ti nɛra n yuun yaɛ Kristakɔma nyaŋɛ tee dɛna Kristabia, mɔɔla yelesoma la?

Liligere wa yuun basɛ ti Saul baŋɛ ti a zɛkeri la amea ge me dɛna putɔya. A me yuun baŋɛ ti la nari ti a tee. Eŋa n yuun fɔ la zuo, a taaba la n yuun soŋɛ en ti a paɛ Damaskus ge gura ti Kristabia ayima keŋɛ a zɛ’an. Saul yuun ka di dabesa atã, ti la pa’alɛ ti a suure n sa’am la yelese’a ti a eŋɛ la. Nɔkpe’ene kai ti Saul yuun zusɛ Yehowa mɛ paa ge yele en a suure n sa’am se’em la eŋa n mɛlesɛ Kristakɔma la. Saul yuun nyaa baŋɛ ti a yuun ka iti la Kristakɔma la ge a yuun tuɣum ita la Naayinɛ Dayɔba’arɛ la mea. Yezu yuun tum la a podɔla ayima yu’urɛ n de Ananias ti a keŋɛ Saul zɛ’an. Pɔsega la, Ananias yuun zoti la dabeem ge pooren, a yuun keŋɛ mɛ. A yuun dekɛ la a nu’o paɣelɛ Saul zuo ti “sɛla [n] ane wo pɔgɔrɔ la ze’ele Saul nini la zɔngɛ na” ti a le nyɛta! Saul yuun tee mɛ. A yuun nyaa siregeri la amea ge me yuun mina sɛla n nari ti a eŋɛ. Bala la, Saul ‘yuun isige mɛ ti ba muse en ko’om.’

Saul n yuun ta dɛna Kristabia la, bilam bilam ti a pɔsɛ mɔɔla. Eŋa n wan tuɣum lebe ni Yerusalem la, a yuun eŋɛ la sɛla n daɣɛ naana. A yuun keŋɛ la Damaskus zamesegɔ deto la poan. Daanse’ere nɛresɛba n yuun boi bilam la yuun mi ti a dela mina n yaɛ Yezu podɔleba. Nɔkpe’ene kai ti a yuun zusɛ la Yehowa ti a bo en sukpe’ene. Saul yuun yele nɛreba la ti eŋa tue mɛ la yelese’a za’a ti a eŋɛ la ge eŋa nyaa dela Kristabia. Yeen ti’isɛ bisɛ bala n wan eŋɛ nɛreba la pakerɛ se’em! Ge daɣɛ bala ma’a ti Saul yuun eŋɛ. Baabule la yeti, a yuun “kelom kpe’em la a mɔɔlegɔ la poan. A tɔgɛ nyaŋɛ Yudoma sɛba n boe Damaskus teŋa poan la te Yesu n daa de se’em te Yenɛ loe la.”

Se’em ma’a ti Saul yuun bɔna Damaskus la, a yuun keŋɛ la Arabia. Daanse’ere, Arabia wa dela Siria pɔɣentia la. Baabule la ka pa’alɛ sɛla n sɔi ti a yuun keŋɛ bilam ge daanse’ere a yuun boti la a bɔna a ma’a ta’an zusɛ Yehowa ge me ti’isɛ taɣesɛ Yezu n yuun yele en sɛla la, la eŋa n bo en tunsɛka la. Saul yuun kɔ’ɔn zamesa la Gulesegɔ la ge me ti’isa taɣesa sɛla ti a zamesa la. A yuun sirum eŋɛ pa’alɛ ti a tee eŋa n ti’iseri se’em mɛ. Pooren, a yuun kpemese a mabiisi n boi Arom la giila ti ba me ita bala.—Arom 12:2.

Saul yuun ka makɛ tamɛ tunfɛ̃’ɛsa se’a ti a yuun tum la. Yuuma pooren, a yuun yeti: “Mam mɛŋa daa de se’em n tɔgɔre la tɔgɔbe’ero a yele ge nameha a nɛreba ge toora en.” (1 Tim. 1:13) A suure yuun sa’am mɛ la eŋa n yuun sakɛ ti ba ku Steven la. (Tm. 22:​19-21) Ge sɛla n yuun soŋɛ en ti a suure ka ba’ɛ sa’am dela, a yuun mi ti Yehowa, la Yezu di sugeri bo en mɛ ge me soŋera en.

Saul yuun boi Damaskus paɛ wuu yuuma atã ge la yuun nari ti a zɔ yese bim se’ere n sɔi la Yudadoma la yuun eeri en mɛ ti ba ku. Podɔleba la yuun soŋɛ en mɛ ti a zɔ. Ba yuun dekɛ la mi’isi lu pi’ɔ, dekɛ en eŋɛ bim nyaa ɔ̃begɛ en doose yoko n boi dangoone la poan, basera en fii fii ti a ta sige. A yuun nyaa keŋɛ la Yerusalem. Na’am mɔɔlegɔ tuuma la yuun kelum gee zo’e mɛ ti la nara ti a tum.

Kaalɛ Baabule zɛ’ɛsi wa:

  • Tooma 8:​1-3; 9:​1-25; 26:​4, 5, 9-20

  • Galatia 1:​13-18

Sɔsɛ ya sokere wa:

Saul n ze’ele Tarsus yuun eŋɛ la wani pa’alɛ ti a tari sukpe’ene?

Viisɛ Pa’asɛ

  1. 1. Beni n sɔi ti Saul yuun yeti a tiŋa Tarsus dela ‘tiŋa ti nɛreba mina’? (Tm. 21:39; w99-E 5/15 30 ¶1) Bisɛ foote A

    Todd Bolen/BiblePlaces.com

    Foote A: Diimi Tarsus tiŋa daboo kelum bɔna mɛ, maɣesɛ wuu palɛ wa

  2. 2. Daanse’ere bem zuo ti Saul yuun mina Yudadoma, Greecedoma, la Aromdoma malema? (bt-E 62, daka ¶1-3)

  3. 3. Saul yuun boti a yeti bem la eŋa n tɔɣɛ sɛla ti la bɔna 1 Korint 15:8 la? (w22.09 27)

  4. 4. Bem n pa’alɛ ti Luke n gulesɛ sɛla ti la bɔna Tooma 9:​11, 24, 25 la dela yelemɛŋɛrɛ? (g03-E 2/8 24-26) Bisɛ foote B

    Photo by ROLOC Color Slides

    Foote B: Nayaŋa n boi Damaskus ti ba yi’ira ka Bab-Sharqi. Tontɔɔ Palɛ la yuun teke la bilam

Ti’isɛ Hon Wan Dekɛ Tum Tuuma Se’em

  • Saul yuun sirege la amea ti Ananias, la mabiisi la soŋɛ en. (Tm. 9:​17, 18; Kol. 4:​10, 11) Bɔnkani poan ti la nara ti to sakɛ ti nɛreba soŋɛ tɔ?

  • Saul yuun nyɛ la yu’urɛ ge nyaa pɔsɛ pu’usa Yehowa. A me yuun tue yɛla zo’e zo’e poan mɛ. Ge a yuun ka basɛ ti yele aŋa gu en ti a kan tuna la a paŋa za’a bɔ’ɔra Yehowa. (Flp. 3:​4-8; 1 Tim. 1:​12-16) To wan ta’an tɔɣesa en la wani? Bisɛ foote D

    Fɔɔra: Mabia n yuun vɔi lumta vom ge nyaa baŋɛ yelemɛŋɛrɛ la, la a vom n nyaa ani se’em nananawa. Eŋa mea nɔɔ n bala n boi fɔɔra anaasi la poan la. Fɔɔra: Mabia la n yuun vɔi a vom se’em ge nyaa baŋɛ yelemɛŋɛrɛ la. 1. A zĩ la daam nyua zɛ’an ge bisera a daam. 2. Eŋa la pɔɣesi basɛba n ze ti a tara a loore paalega paɣera. 3. Ba bo en la ya’anɛ lɔkɔ a tuuma zɛ’an. Yuuma ase’a pooren, mabia la tuni la na’am mɔɔlegɔ tuuma la pupeelum.

    Foote D

  • Ho wan eŋɛ la wani ta’an tɔɣesa Saul sukpe’ene la?

Ti’isɛ Taɣesɛ Yehowa Yele

  • Saul yele wa pa’alɛ mam ti Yehowa ani la wani?

  • Saul yele wa makɛ la Yehowa puti’irɛ la wani?

  • Hon zamesɛ la bem Saul yele wa poan ti la basɛ ti hon puurɛ pee la ban loe en pa’asɛ sɛba n wan naɛ la Krista di na’am saazuo la?

Zamesɛ Yɛla Pa’asɛ

Bisɛ vidiyo wa baŋɛ buraa ayima n yuun yaɛ Yehowa Sɛɛradoma wuu Saul la, n yuun tee se’em.

Love Convinced “the Saul of Sado” (5:50)

Saul makesonɛ la wan soŋɛ to la wani ti to zamesa Baabule la saŋa woo, tara nɔŋerɛ bɔ’ɔra nɛreba ge me siregera tomea?

“Make Spiritual Progress by Following Paul’s Example” (w08-E 5/15 21-25)

a La boi bim ti pooren, ba yuun ta yi’ira Saul la Paul ge zuo dena wa poan to wan yi’ira en la “Saul.”

    Frafra Gɔnɔ (2000-2026)
    Yese
    Yu'ɛ
    • Farefare
    • Tɔ̃rɛ
    • Hon boti sɛla
    • Copyright © 2026 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Yelese'a N Nari Ti Ho Mina
    • Suɣelum Yɛla
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Yu'ɛ
    Tɔ̃rɛ