39 ESTER
“N Han Wan Ki, N Ki”
PƆƔESA’ARƐ n kɛ̃ naba yire nyaa kena paara naba la n zĩ zɛ’an la. Pɔɣesa’arɛ wa mi ti a ta’an ki la eŋa n kãbɛ suure wa’an naba la zɛ’an la, sɛla n sɔi la naba la ka yi en. Dabeem n yuun tari en. Ge a yuun kɔ’ɔn lu la a suure ti a tɔɣɛ bo naba wa. Pɔɣesa’arɛ wa yuun dela ani? Ge beni n sɔi ti a yuun bɔta ti a tɔɣɛ bo naba la?
Pɔɣesa’arɛ wa yu’urɛ dela Ester. A yuun dela bia ge ti a dɔɣereba ki. A sɔ suɔ bia Mordekai n yuun de bunkutɛ la n “dekɛ en te a dɛna a mea pɔyɔa” ge bisa en. Ba yuun kɛ̃’ɛri la Susa. Nasɛka n yuun biseri Persia sɔ’ɔlum la me yuun kɛ̃’ɛri la tinkaŋa. Mordekai yuun dela naba wa tuntuna. Ester yuun “som mɛ te la ka tara makerɛ.”
Daarɛ deyima ti Naba Ahasurus (n yuun ta’an dɛna Xerxes I la) yuun kɔ’ɛ a puti’irɛ ti a di pɔɣa. Bala la, a yuun yele a yamesi la yeti ba ɛ pɔɣesa’ara n som ge ka ele kurum tari wa’ana. Naba la yamesi yuun baŋɛ ti Ester ba’ɛ som mɛ ge yuun tari en wa’an nayire la poan na. Ge ti naba la yamesi yuun nyaa tari Ester keŋɛ la, Mordekai yuun “kan’an en te a da ta pa’alɛ” nɛra ti a dela Yuda nɛra.
“Ester [yuun] dela pugula sɛka te nɛra woo nɔŋɛ” a yele nayire la poan. A yuun dekɛ la ŋmaresi 12 sɔ̃ kaam ti a ta’an som pa’asɛ ge ti ba nyaa tari en keŋɛ naba la zɛ’an. Ti naba la “suunre kɛn” Ester ge nyaa loe en ti a dɛna pɔɣenaba. Ester yuun nyaa dela Persia nakãtɛ wa pɔɣa! Ester yuun kelum dɔla Mordekai nɔɔrɛ la mɛ ge ka yele nɛnɛra ti eŋa dela Yuda nɛra.
Sankaŋa la, naba la yuun loe la Haman ti a dɛna a podɔla sɔ’ɔlum la poan. Haman yuun yaɛ Mordekai mɛ, sɛla n sɔi la Mordekai yuun ka kũ’uti bɔ’ɔra en. Mordekai yuun dela Yehowa yameŋa. Bala n sɔi ti a yuun ka kũ’uta bɔ’ɔra Haman la. Daanse’ere Haman yuun ze’ele la tinsɛka ti Yehowa yuun geele ka nɛreba ti ba dela Eŋa dindoma. La yeen dɛna se’em, Haman sunsɔa yuun nyie la Mordekai mɛ ge yuun maasum ti a ku Yudadoma la za’a n boi sɔ’ɔlum la poan la. Mordekai suure yuun sa’am mɛ, se’em ma’a ti a yuun wum Haman n maasum ti a eŋɛ sɛla la. A yuun bo Ester la sɔɔleŋa ti a yele naba la ti a faaɛ Yudadoma la basɛ. La yuun nari ti Ester nyɛ sukpe’ene paa ta’an tum tuunɛ wa.
Ester yuun yele Mordekai yeti naba la san ka yi eŋa ge ti a keŋɛ a zɛ’an, a ta’an ku en. Naba wa sunsɔa yuun ka ani soŋa. Ge Mordekai yuun kelum kpemese Ester giila ti a tɔɣɛ bo naba la. A yuun yele Ester yeti daanse’ere sɛla n sɔi ti a nyaa dɛna pɔɣenaba la dela a te’ele Yehowa nɛreba. Bala yuun basɛ ti Ester nyɛ la sukpe’ene. Ester yuun yeti: “N han wan ki, n ki.” Ester yuun yeti Yudadoma la lu nɔɔrɛ paɛ dabesa atã. Daanse’ere Ester la Yudadoma la yuun zusɛ Yehowa la sugumnɔɔrɛ zo’e zo’e ti a soŋɛ ba. Bala pooren la, Ester yuun keŋɛ ta nyɛ naba la mɛ.
Se’em ma’a ti Ahasurus yuun nyɛ Ester ti a kɛ̃ na ze’a a sɔsega deo la poan la, a sunsɔa yuun ka nyie. A yuun ka bo nɔɔrɛ ti ba ku en. A yuun tuɣum soke en baŋɛ la eŋa n boti sɛla. Ester yuun yele naba la ti eŋa duɣɛ la dia ge bɔta ti eŋa la Haman wa’ana di. Se’em ma’a ti naba la, la Haman yuun keŋɛ Ester zɛ’an ta dita dia la, a yuun dekɛ la yɛm tum tuuma. Ester yuun ka tɔɣɛ Haman n maasum ti a ku Yudadoma la yele. A yuun le beem la naba la, la Haman ti ba lebe yiimbeere na ti a eŋɛ dia ti ba di. Haman yuun nyaa ŋmaɛ la dɔɔ ti a dekɛ Mordekai yule bim. Yiimbeere la ti a le maasum naɛ la naba la lebe Ester zɛ’an. Haman n yuun maasum ti a tum yele sɛka la, yuun tuɣum tulege la amea zuo.
A yuun nari ti a tɔɣɛ bo a sira n de nakãtɛ ti a gu ti ba da ku Naayinɛ nɛreba
Naba Ahasurus, la Haman n yuun le lebe Ester zɛ’an la, naba la yuun soke Ester ti a boti la a eŋɛ la bem bo en. Ester yuun yele naba la eŋa n boti sɛla. A yuun tɔɣɛ la gilema sore poan bo en ti nɛra n maaseni ti a ku eŋa la a buuri nɛreba. A yuun yele naba la ti eŋa kan tɔɣɛ ni ge a san sina, yele la ta’an basɛ ti daaŋɔ paɛ naba la mea. Yele la yuun eŋɛ Ahasurus la liɣebi ti a bɔta ti a baŋɛ nɛresɛka n maaseni ti a tum tunfɛ̃’ɛserɛ wa. Ester yuun yele naba la ti la dela Haman n boti a tum tunfɛ̃’ɛserɛ la! Naba la sunsɔa n yuun nyie ti a bo nɔɔrɛ ti ba ku Haman. Ba yuun nyaa dekɛ Haman yule la dɔɔ seko ti a maasum ti a dekɛ ni yule Mordekai la.
Haman yuun boti la a ku Mordekai, la Naayinɛ nɛreba la za’a n boi Persia Sɔ’ɔlum la poan. Ge Haman, la nɛresɛba n yuun dini Yehowa nɛreba la n yuun tuɣum ki. Yehowa yuun doose la pɔɣesa’arɛ n tari sukpe’ene, la sakerɛ poan faaɛ a nɛreba.
Kaalɛ Baabule zɛ’ɛsi wa:
Sɔsɛ ya sokere wa:
Ester yuun eŋɛ la wani pa’alɛ ti a tari sukpe’ene?
Viisɛ Pa’asɛ
1. Bem yɛla n le basɛ ti la niɛ peelumi ti Ester yele la n boi Baabule la poan la dela yelemɛŋɛrɛ? (ia-E 138, daka) Bisɛ foote A
Ungnad, Arthur. “Neubabylonische Privaturkunden aus der Sammlung Amherst.” Archiv für Orientforschung, vol. 19, 1959, pp. 74–82
Foote A: Diimi Persia lɔkɔ ti ba gulesɛ Marduka (Mordekai) yu’urɛ eŋɛ bim
2. Daanse’ere bem n yuun basɛ ti Mordekai zaɣesɛ ti a kan kũ’ure bo Haman? (ia-E 131 ¶18)
3. Bem n basɛ ti to baŋɛ ti Sitaana, la a kolekpabɛ’ɛsi la yuun tiregeri mɛ ti ba saalum Yudadoma buuri la? (g02-E 9/8 7 ¶3–8 ¶2) Bisɛ foote B
Cube. Lot of Yahali, puru. Neo-Assyrian Clay. (YPM BC 021122). Courtesy of the Peabody Museum, Division of Anthropology, Babylonian Collection, Yale University; peabody.yale.edu
Foote B: Diimi lɔkɔ ti ba yuun tara ŋmɛ’ɛra gbaŋa
4. Yetɔɣebiŋere kani ti Ester la Mordekai yuun soŋɛ ti la tum tuuma? (ia-E 142, daka)
Ti’isɛ Hon Wan Dekɛ Tum Tuuma Se’em
Ester yuun tari la yɛm ge nana Naayinɛ, hali la se’em ma’a ti a yuun ka naɛ la Yehowa nɛreba bɔna la. Bunbilipaalesi wan ta’an tɔɣesa en la wani?
Ester sira Ahasurus yuun kelese en mɛ, se’ere n sɔi la Ester yuun di’iseri la suure, bɔ’ɔra gilema ge me tara yelemɛŋɛrɛ. Pɔɣeba wan ta’an tɔɣesa a makesonɛ wa la wani? Bisɛ foote D
Foote D
Ho wan eŋɛ la wani ta’an tɔɣesa Ester sukpe’ene la?
Ti’isɛ Taɣesɛ Yehowa Yele
Ester yele wa pa’alɛ mam ti Yehowa ani la wani?
Ester yele wa makɛ la Yehowa puti’irɛ la wani?
Yehowa san ta isige Ester kum poan, mam wan soke en la bem?
Zamesɛ Yɛla Pa’asɛ
Bisɛ kɔma n wan ta’an zamesɛ sɛla Ester zɛ’an vidiyo yuunɛ wa poan.
Mabiisi nyaŋɛ tɔɣesɛ Ester la wani, se’em ma’a ti ba mabiisi bɔna dɛŋa poan la?
Tɔɣesa Sɛba N Di’ise Suure Ge Nyɛ Pu’ulumbiŋa La N Sirum Tum Se’em La—Mordekai La Ester (3:05)