Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • km 2/75 s. 2–3
  • Edra tjänstemöten

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Edra tjänstemöten
  • Tjänsten för Guds rike – 1975
  • Underrubriker
  • VECKAN EFTER 9 FEBRUARI
  • VECKAN EFTER 16 FEBRUARI
  • Hjälp icke troende släktingar att uppskatta de goda nyheterna
  • VECKAN EFTER 23 FEBRUARI
  • VECKAN EFTER 2 MARS
  • Utveckla din förmåga att använda bibeln
Tjänsten för Guds rike – 1975
km 2/75 s. 2–3

Edra tjänstemöten

VECKAN EFTER 9 FEBRUARI

13 min.: Sång 105. Inledande kommentarer grundade på artikeln ”När man bör vara som ett barn” i Vakttornet för 15 november 1974. Inbjud dem som det hålls studium med och som önskar börja i tjänsten på fältet att tala om att de önskar detta; de kommer att få hjälp med det. Anknyt dagens text till detta.

15 min.: ”Finner du verklig tillfredsställelse i livet?” Tal grundat på artikeln i Vakna! för 22 december 1974. Kan låta andra återge erfarenheterna.

20 min.: ”Ett folk som är på väg framåt”. Frågor och svar. Demonstrera i samband med paragraf 4 det föreslagna framförandet med erbjudande av prenumeration. Visa i samband med paragraf 5 hur en erfaren förkunnare uppmuntrar en nyare förkunnare att göra återbesök. De planerar tillsammans vad de skall göra och vad de skall säga.

12 min..: Avslutande kommentarer. Kommentera helt kort församlingens räkenskaper; beröm församlingen för frikostighet; nämn att detaljerna i rapporten kommer att finnas på anslagstavlan. Uppmuntra alla att beställa specialnummer för april, enligt förslaget i brevet från avdelningskontoret. Ta också med lämpliga punkter under Meddelanden. Fråga åhörarna: Vad har ni lärt er denna kväll? Sång 63.

VECKAN EFTER 16 FEBRUARI

Hjälp icke troende släktingar att uppskatta de goda nyheterna

15 min.: Sång 115. Som inledning kan man läsa och helt kort kommentera Johannes 1:40, 41. Dryfta sedan, med deltagande från åhörarna, artikeln ”Kärleksfull omsorg om icke troende släktingar”.

25 min.: Vad skulle du göra?

En eller två förkunnare går fram till en äldste och säger att de vill hjälpa icke troende släktingar att lära känna sanningen, men har haft föga framgång med detta. Äldstebrodern föreslår att man skall låta åhörarna ge förslag, eftersom många av dem har haft personlig erfarenhet av detta. (Behandla följande punkter; i somliga fall kan problemet framläggas i form av en mycket kort demonstration, varefter man ber om förslag. Undvik att ställa upp regler.) 1) När en hemmafru blir ett vittne, vilka förändringar gör hon då i fråga om sitt sätt att använda tiden? Varför kan detta göra att mannen känner harm? Vad kan man göra för att mannen inte skall känna att han blivit lämnad utanför? (Tillämpa också detta på situationen då mannen tar emot sanningen men inte hans hustru.) (w 71 sid. 368—370, 373, 374) 2) Om en icke troende äkta man gör sådant som är oskriftenligt, vilken verkan skulle det då kunna ha, om hustrun grälade på honom och talade om för honom att Jehova inte godkänner det han gör? Vad skulle kunna vara bättre att säga när man råkar i sådana situationer? (w 71 sid. 371) 3) Vilka förslag kan man ge i fråga om hur en troende kan dela med sig av bibelns budskap åt en icke troende äktenskapspartner? (w 71 sid. 372, 374, 375) 4) Vad kan ungdomar göra för att hjälpa icke troende föräldrar att uppskatta sanningen? (w 71 sid. 376, 377; yb 71 sid. 277, par. 3) 5) Om en änka eller frånskild kvinna har tonåriga barn, när hon lär känna sanningen, och de inte vill avstå från världsliga sedvänjor och komma på mötena, vad kan hon då göra? (Säg några ord om värdet av att regelbundet behandla dagens text; kommentera texten för denna dag.) (w 62 sid. 375, 376) 6) Det kan hända att man vill skriva ett brev till en farbror eller morbror eller en kusin, eller någon annan som man inte har träffat på åratal, för att vittna för honom. Vad kan man säga? 7) Vad kan man göra för att dela med sig av sanningen åt barnbarn eller syskonbarn vilkas föräldrar inte ger gensvar på sanningen? 8) Vilken av Sällskapets publikationer skulle du först kunna ge åt en släkting som du vill hjälpa? Hur avgör du detta?

20 min.: Hur man har uppnått resultat.

Intervjua några i församlingen som tidigare varit icke troende släktingar. Fråga hur de reagerade på olika ansträngningar att vittna för dem. Vad var det som till sist hjälpte dem att förstå sanningen?

Om tiden tillåter kan man återge (eller låta någon bland åhörarna återge) någon eller några av följande erfarenheter: w 71 sid. 370; yb 75 sid. 8, par. 2; yb 71 sid. 76, par. 1, sid. 120, par. 1, sid. 228, par. 2, sid. 317, par. 2; yb 70 sid. 146, par. 2, sid. 154, par. 1, sid. 196, par. 1; yb 69 sid. 280, par. 1. Framhåll i vart och ett av fallen den metod som använts.

Uppmuntra förkunnare att tala med de äldste, om icke troende familjemedlemmar är sjuka under en längre tid eller befinner sig på sjukhus; de kan bli uppmuntrade av att någon i församlingen visar dem vänligt intresse.

Avslutande kommentarer. Fråga åhörarna: Vad har ni lärt er i kväll? Hur planerar ni att använda det? (Nämn att när ett prenumerationskvitto markerats som ”gåva”, sänder Sällskapet alltid ett brev till mottagaren för att tala om, vem som har gett gåvan. Sådana prenumerationer kan också sändas till andra än släktingar.) Sång 61.

VECKAN EFTER 23 FEBRUARI

15 min.: Sång 78. Inled med att citera senare delen av 1 Johannes 5:4. Bed sedan åhörarna kommentera frågorna: Vad är tro? Vilken grundval måste sann tro ha? (Hebr. 11:1; Rom. 10:17) Hur kan vi styrka vår tro? (Rom. 1:20; Ps. 19:2) Vilka skäl har vi att tro att Gud skall välsigna våra ansträngningar att skaffa oss det vi behöver i materiellt avseende? (Matt. 6:26, 30, 33) Varför har vi tro på att Guds löften om den nya ordningen verkligen kommer att uppfyllas? (Se Aid, sid. 561, 562; ”Skaffa eder visshet”, sid. 348—351. Bibeln eller ”Skaffa eder visshet” kan användas för att besvara frågorna.) Säg några ord om hur dagens text bidrar till vår tro.

20 min.: Vi förkunnar nitiskt de goda nyheterna trots svårigheter. Ställ frågor avsedda att främja ett dryftande av stoffet i Årsboken för 1975, sidorna 53—71 (jämte Vakttornet för år 1955). Svaren kan återges, ur minnet eller med hjälp av korta anteckningar, av en panel av bröder och systrar, som också återger episoder som omtalas i Årsboken, allteftersom tiden tillåter. Man kan inte nämna varje detalj, men försök behandla hela berättelsen och belys punkter som förefaller vara till största hjälp för församlingen. Man kan till exempel fråga: 1) Hur förkunnade broder Russell de goda nyheterna offentligt från talarstolen? Bör man lägga största vikten vid honom som människa? (yb sid. 54) 2) Berätta om en av Russells kända debatter. Är debatter ett lämpligt sätt att framlägga de goda nyheterna på? (yb sid. 54—56; w 55 sid. 213, 214) 3) Vilken anda ådagalade Jehovas folk under de tidigaste konventen? (yb sid. 57, 58) 4) Vad var ”Skapelsedramat i bilder”? Hur visade det sig vara ett utomordentligt sätt att förkunna de goda nyheterna på? (yb sid. 58—60; w 55 sid. 235, 236) 5) Vilka var kolportörerna, och hur sörjde Jehova för dem? Fick de möta några svårigheter? Berätta någonting om deras verksamhet med att förkunna de goda nyheterna. (yb sid. 61—64; w 55 sid. 151, 152, 190; w 64 sid. 381, 382) 6) Vilka problem i hemmet inbegreps i de svårigheter broder Russell fick möta? Erhöll paret Russell någonsin skilsmässa? Anklagade fru Russell sin man för äktenskapsbrott? Hur skedde det att Jehova hjälpte och gjorde bruk av broder Russell under sådana svårigheter? Bör vi förvänta att bli baktalade? (yb sid. 65—71; w 72 sid. 527, 528; w 55 sid. 150)

15 min.: ”Möjligheter som står öppna”. Deltagande från åhörarna. Ta med några erfarenheter från församlingen som visar varför, hur och när somliga har tagit del i den tillfälliga pionjärtjänsten. Uppmuntra till tillfällig pionjärtjänst.

10 min.: Avslutande kommentarer. Tala om hur många nya prenumerationer som tecknats hittills. Fråga: Vad har ni lärt er i kväll? Hur planerar ni att använda det? Sång 109.

VECKAN EFTER 2 MARS

Utveckla din förmåga att använda bibeln

20 min.: Sång 20. Använd bibeln skickligt som familjeöverhuvud. Ordföranden: Dryfta temat för hela mötet och använd 2 Timoteus 3:16.

Låt demonstrera en scen med behandling av familjeproblem. En mor talar om för fadern att barnen söker dåligt sällskap. Barnen är likgiltiga.

Ordföranden ber åhörarna ge förslag till hur det hela kan göras på annat sätt.

Fadern tar nu itu med detta och använder bibeln för att undervisa barnens hjärta. Låter sonen läsa 1 Korintierna 15:33 och förklara. Frågar varför Jehova har gett denna princip. Vet de om några barn som hade svårigheter på grund av dåligt umgänge? Barnen ger något exempel. (Läs tillsammans 1 Moseboken 34:1, 2.) Därpå ger fadern kommentarer till 2 Timoteus 2:22 och Judas, vers 16. Fadern förklarar att Jehovas befallningar är till vårt bästa, ett skydd i likhet med ett stängsel som håller det som är skadligt borta. Fadern bygger upp uppskattning av Jehovas kärleksfulla omsorg.

Ordföranden frågar åhörarna vad som kan hända om föräldrarna bara når sinnet och inte hjärtat. När man kommer i frestelse, kan hjärtat då leda en in på ett orätt handlingssätt. (Jer. 17:9) Men vad händer om sinnet och hjärtat är i endräkt när man frestas? Då är det utan tvivel så att man kommer att göra Jehovas vilja. För att någon skall kunna ge uttrycklig undervisning krävs det att han förbereder sig och använder boken Aid, ämnesregister och skriftställesförteckningar i Sällskapets publikationer och talar med andra, till exempel äldste och kanske sådana som framgångsrikt har löst familjeproblem.

20 min.: Hur man bär fram de goda nyheterna. Frågor och svar. I förbindelse med paragraf 5 bör man uppmana åhörarna att skriva de tre rubrikerna och de tre skriftställena på ett papper att ha i bibeln. Somliga kan vilja skriva det direkt i bibeln. Medge tid för detta. Uppmuntra dem att göra det prydligt; en bibel som har alltför mycket anteckningar eller är kladdig är inte lämplig att använda i tjänsten på fältet. Ta också tid till att visa vad man kan göra när den besökte byter ämne. En förkunnare börjar tala om Riket. Den besökte frågar om Gud verkligen bryr sig om oss. Ordföranden avbryter förkunnaren och frågar vad han tänker göra. Förkunnaren förklarar att han har antecknat ett skriftställe som behandlar detta ämne. Han planerar också att under tiden han slår upp det fråga den besökte vad hans egen uppfattning är. Går vidare med att frambära vittnesbördet. Belys fördelarna av att anteckna skriftställen under korta teman i bibeln.

10 min.: Använd konkordansen i din bibel effektivt. Ordföranden använder följande skriftställen eller andra som han själv väljer ut och låter vännerna försöka finna dem genom att använda konkordansen i bibeln. Detta kan vara till hjälp i att finna dem snabbt. Ordföranden läser varje skriftställe med åhörarna, tar fram huvudordet eller de viktigaste orden, och tillsammans letar man upp det i konkordansen: 5 Mos. 30:19 (Välja); Ps. 55:23 (Börda); Ords. 27:11 (Vis); Jon. 2:2 (Dödsriket); Joh. 14:28 (Större).

10 min.: Avslutande kommentarer. Uppmana åhörarna att nämna vilka fördelar man har av att använda bibeln i tjänsten på fältet liksom också när man ger råd åt barn. Sång 89.

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2026 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela