Inblick i nyheterna
De får skörda vad de sår
I en rapport i New York Times Magazine heter det att ”sexuellt aktiva homosexuella personer löper risken att drabbas av en mängd sjukdomar: syfilis, gonorré, genital herpes, hepatit, amöbadysenteri (en av de vanligaste sjukdomarna i det som läkare kallar ”homosexuella tarmsyndromet”) och infektioner orsakade av svampar och protozoer som man vanligen finner bara i tropikerna”. Varför dessa ”bisarra infektioner är så vanliga bland de homosexuella” har länge förbryllat läkare. Nyligen utökades listan med sjukdomen AIDS (acquired immune deficiency syndrome; ”förvärvad immundefekt”) — en sjukdom som gör kroppen hjälplös i kampen mot cancer och infektionssjukdomar. ”AIDS är dödsbringande”, heter det i Times. ”Homosexuella män representerar fortfarande 75 procent av sjukdomsoffren, och spöket AIDS skrämmer alla medlemmar av de homosexuellas grupp.” ”Beteendeförändringar [dvs. sexuell återhållsamhet] är för närvarande det enda goda råd läkare kan ge.”
”Jag ger mina patienter en kraftig rekommendation att vara mycket återhållsamma och försiktiga i sina framtida sexuella kontakter”, säger dr Dan William, vars patienter i huvudsak är homosexuella män. ”Jag talar om för patienterna vad epidemiologerna vet — och det är inte mycket. Vi är mer eller mindre övertygade om att vi har att göra med ett smittämne som kan överföras genom sexuell kontakt.”
Denna drastiska ökning av sexuellt överförda sjukdomar belyser den bibliska principen att ”vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda”. Följderna för dem som bryter mot Guds lagar angående sexualmoralen kan vara tragiska, men de får ”på sig själva ... den fulla vedergällning som ... [är] tillbörlig för deras förvillelse”. — Galaterna 6:7, 8; Romarna 1:26, 27.
Märklig samstämmighet
Förhållandet mellan kristenheten och judenheten håller på att förändras på ett ovanligt sätt. Efter flera århundraden av främlingskap smids nu vänskapsband. Fler och fler kyrkosamfund överger uppfattningen att Gud har förkastat Israel och att judarna måste gå via Jesus för att nå Fadern. ”Denna häpnadsväckande omsvängning har gjorts av protestanter och katoliker på båda sidor om Atlanten”, säger Paul M. Van Buren, känd teolog vid Temple University i Pennsylvania i USA.
Också fundamentalistiska och evangeliska grupper tar emot och stöder judiska ledare. Israels premiärminister har välkomnat och sammanträffat med evangeliska och baptistiska predikanter. ”Man är fascinerad över den evangeliska rätten hos Israel, och man tror att allt som Israel gör måste understödjas, eftersom Gud är på Israels sida”, säger Timothy Smith, teologiprofessor vid Johns Hopkins University i USA, enligt citat i The New York Times.
För många människor kan en sådan samstämmighet vara något positivt. Men om den grundar sig på felaktiga uppfattningar, kan den då vara till verklig nytta? Jesus sade till sina judiska åhörare: ”Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.” (Johannes 14:6) Dessutom gjorde aposteln Paulus det mycket klart att det endast är genom Kristus, inte genom kompromisser människor emellan, som de två parterna kan bli förenade. ”Ty han är vår frid. Han gjorde judar och hedningar till ett och bröt ned den fiendskap, som stod emellan dem som en skiljemur.” — Efesierna 2:14, Hedegård.
Science eller fiction?
Under de senaste åren har många blivit intresserade av utomjordiskt liv, och det i hög grad på grund av rymdfärder, science fiction och filmindustrin. De två populäraste filmerna i historien — ”Stjärnornas krig” och ”E.T.” — handlar båda om detta ämne. Samtidigt pågår kostsamma vetenskapliga projekt i en verklig strävan att hitta liv, intelligent eller inte, i yttre rymden. Resultatet är att det för många, speciellt för de yngre, blir allt svårare att säga var vetenskapen slutar och science fiction tar vid. Utomjordiska varelsers existens och möjligheten att kommunicera med dem och att bli påverkade av dem har krupit in i människors medvetande på ett lömskt sätt, genom bakdörren, så att säga.
Jack Catran, forskare inom rymdindustrin, skriver i en kommentar om detta fenomen i en artikel i tidskriften Newsweek med rubriken ”E.A. = Enough Already” (Redan tillräckligt): ”Författare och filmproducenter har rätt att spekulera i vilket vetenskapligt ämne som helst, men vi måste kalla det för vad det är science fiction, inte vetenskap. Och låt oss kalla deras mål för vad de är: exploatering och försäljning, inte undervisning.” Bibelns råd att skilja mellan fakta och ”den ’kunskap’ som med orätt kallas så” är sannerligen vist. — 1 Timoteus 6:20.
Arvet efter spanska sjukan
Vi kan fortfarande få erfara efterverkningarna av spanska sjukans virus som dödade åtminstone 20 millioner människor världen utöver efter första världskriget. Enligt epidemiologen dr Reimert T. Ravenholt vid Centret för sjukdomskontroll i USA visar världsomfattande hälsoundersökningar att spanska sjukan mycket väl kan ha legat bakom den stora ökningen av ett flertal olikartade sjukdomar efter kriget.
”Pandemin [spanska sjukan] kan ha bidragit till en ökning av mano-depressiv psykos, schizofreni och dementia praecox, som gjorde att mentalsjukhusen fylldes till bristningsgränsen under 20-, 30- och 40-talen, men som sedan avtog”, sägs det i en rapport om dr Ravenholts upptäckter i Medical World News. Han sade också att många av de hjärtsjukdomar äldre människor i dag drabbas av kan vara en följd av skador som influensan orsakade på nerver som kontrollerar hjärtverksamheten. Alzheimers sjukdom, lung- och magcancer och magsår nämndes också.
Sådana rapporter bestyrker de profetiska bevisen i Uppenbarelseboken i bibeln om att Guds rike (med Jesus Kristus som krönt ryttare på en vit häst) kom till makten år 1914, när ryttaren på en ”eldfärgad häst”, som betecknar världskrig, också började dra ut. På en häst som följde efter dessa, en ”blek häst”, red ”Döden”, vars verkningar inbegrep ”dödlig hemsökelse”. I överensstämmelse med detta svepte spanska sjukan över jorden år 1918, och den har visat sig vara en ännu dödligare farsot än vad man från början trodde. — Uppenbarelseboken 6:1—8; Lukas 21:7—11.