Inblick i nyheterna

Kommer alla att få mat?

Kan jorden frambringa tillräckligt med föda för dess nuvarande befolkning? Ja, och den kan ge mat åt många fler millioner, sägs det i en artikel av Jack Cahill i tidningen Toronto Star. Han skriver: ”Enligt Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) finns det redan tillräckligt med spannmål på jorden för att förse alla på jorden med 3.000 kalorier per dag, vilket är mer än man i medeltal konsumerar i Nordamerika och omkring 50 procent över den lägsta godtagbara levnadsnivån.” När det gäller framtiden förklarar Cahill att det kan till och med bli tillräckligt med mat för att tillfredsställa behoven hos en dubbelt så stor världsbefolkning som den nuvarande.

Detta kan låta egendomligt för dem som vet att det finns milliontals människor som svälter på jorden. Men artikeln framhåller att ”problemet är hungersnöd, inte brist på tillgångar, och orsakerna är fattigdom, politik, ekonomi och orättvis distribution”. Regeringsorgan inser att enbart utdelning av mat inte är en varaktig lösning. Det är nödvändigt att ge hjälp ”så att människor kan lära sig att försörja sig själva”.

Vilken styrande makt skulle kunna träda i stället för politiken och ha tillsyn över livsmedelsdistributionen och undervisa människomassorna? Det är bara Guds rike. Bland de fördelar som detta Guds styre kommer att åstadkomma är de som framhålls i Psalm 146:7, som beskriver människans Skapare såsom den ”som skaffar rätt åt de förtryckta, som ger bröd åt de hungrande”.

Värdet av att hålla på fasta normer

Somliga människor har tyckt att uteslutning av ogärningsmän, ett förfarande som Jehovas vittnen tillämpar, är en alltför drastisk åtgärd. Efter det att tidningen Times i St.Petersburg i Florida hade tryckt en artikel om ämnet publicerade den en läsares svar, som var riktat till dem som ”tycker att vittnenas åtgärder är en aning stränga”. Läsaren erkänner: ”Jag blev utesluten i april 1981. ... Jag tog del i aktiviteter som jag visste att bibeln fördömer och som inbegrep att jag bröt mot lagen. Jag ljög angående några av dessa ting och visade inte en ångerfull ande.”

Läsaren framhöll angående Jehovas vittnen: ”Människor blir uteslutna på grund av att de inte uppfyller Guds höga normer, som klart och tydligt framhålls i hans ’ord’. Felet är deras eget.” Han erkänner att det var så i hans eget fall. ”Om andra organisationer var lika ’stränga’ som Jehovas vittnen är, skulle vi ha färre själviska lagbrytare och därför mindre ängslan och färre problem i den här världen.”

Men det är få religiösa organisationer som, när det gäller ogärningsmän som inte ångrar sig, har mod att handla på det sätt som bibeln befaller: ”Avlägsna den onde mannen ur er krets.” (1 Korintierna 5:13) Denna åtgärd rentvår Guds namn från smälek, skyddar församlingsmedlemmarnas goda umgänge och kommer förhoppningsvis att få ogärningsmannen att bättra sig. Och i stället för att ”Kristi kärlek” sentimentalt skulle vara efterlåten mot en sådan människa — som somliga hävdar — befallde Jesus själv att en människa som inte ångrade sig skulle bli ”utesluten”. — Matteus 18:15—17, Levande Bibeln.

Nyttan av en sådan fast åtgärd visas i det fall som nämndes förut. Denne person ångrade sig och har blivit återupptagen som ett Jehovas vittne.

”Hjärnstryk”

Professionella boxares död för någon tid sedan som en följd av legaliserad misshandel i ringen väckte i många människors sinnen allvarliga frågor angående denna sport (1982 dog fem personer av boxningsskador i Förenta staterna). En ledarartikel betitlad ”Hjärnstryk är inte sport” i New York Times framhåller: ”Somliga människor tittar på boxning för att se en skickligt utförd sport, andra enbart för att se blod. Men långt värre än blodet är den osynliga skadan. Ögonens näthinnor kan ryckas loss och njurar skadas, och efter upprepade slag skadas hjärnbarken, vilket medför skador på hjärnans viktigare funktioner och kan medföra minnesförlust och släpande gång: drag som kännetecknar en punch-drunk boxare. Kan ett civiliserat samhälle rimligen rättfärdiga nöjet det får från en sådan sport?”

Men viktigare är: Kan en ”sport i vilken det tydliga målet är att skada motståndaren”, alldeles som ledarspalten framhåller, vara förenlig med kristna principer? Bibeln ger uppmaningen: ”’Du skall älska din nästa som dig själv.’ Den som älskar sin nästa kan aldrig tillfoga honom något ont.” — Romarna 13:9, 10, Hedegård.