Inblick i nyheterna

”De handlar rätt”

I en nyligen publicerad ledarartikel i tidningen Sun i Gainesville i Florida i USA ställdes gruppen moralisk majoritet i kontrast till Jehovas vittnen när det gällde inställning till moral. ”[Vittnenas] publikation, Vakttornet, ger anvisningarna — de flesta av dem bekräftar på nytt sedan länge vedertagna principer”, framhölls det i Sun. Och ”den syndare som motstår ’kärleksfull omsorg’ blir ’utesluten’, vilket innebär att han avvisas från församlingen. ... Denna tuktan kan väcka anstöt hos vissa amerikaner, men det är helt tillbörligt att vittnena upprätthåller sina egna regler för medlemskap. Det är en ideell förening, och för vem det vara må som vill lämna föreningen är vägen ut öppen.”

I ledarartikeln framhölls det som kontrast att den religiösa gruppen moralisk majoritet inte bara ”försöker tvinga på sin [politiska] lära på medlemmarna, utan den vill också föreskriva sin lära som nationens politik”. Enligt ledarskribentens uppfattning är denna blandning av religion och politik grundlagsstridig, och därför förhåller det sig så att moralisk majoritet ”handlar fel, medan Jehovas vittnen handlar rätt”.

Jesus Kristus angav mönstret i fråga om att hålla sin morallära borta från den politiska scenen. När till exempel en ”moralisk majoritet” på den tiden ville göra Jesus till kung i ett försök att få en bättre regering, ville han inte bli inblandad. ”Jesus, som visste att de ämnade komma och gripa honom för att göra honom till kung, drog sig därför åter undan till berget.” — Johannes 6:15; jämför Lukas 12:13, 14.

Det onda i vårt århundrade

I den franska nyhetstidskriften L’Express inflöt en intervju med den kände brittiske författaren Anthony Burgess om hans bestseller Earthly Powers. ”Boken handlar om det ondas yttringar, dess framträdande i vårt århundrade och vår oförmåga att bekämpa det”, förklarade Burgess. ”Politiker uppmuntrar till det, konstnärer ignorerar det, och till och med en sådan framträdande prästman som påven ser mellan fingrarna med det. Detta är bilden av vår värld sedan första världskriget.”

Författaren framhöll att det onda sedan den tiden är annorlunda: ”Ingen historiker har någonsin tolkat [fasansfulla perioder i historien] som utbrott av det onda” — utan helt enkelt som ”misstag” i försöken att ”bygga en bättre värld”. Men nu, säger Burgess, ”börjar vi tro på en övernaturlig kraft, med vilken människan ingått en överenskommelse om förintelse eller av vilken hon låtit sig behärskas”.

Det var vid rätt tidpunkt enligt bibelns profetiska tidsschema som denna ”övernaturliga kraft” framkallade ”yttringar av det onda” på jorden, yttringar som Burgess lagt märke till. Händelser sedan år 1914 i uppfyllelse av bibelns profetior visar att den ”som kallas Djävul och Satan, han som vilseleder hela den bebodda jorden, ... har kommit ner till er i stor förbittring, då han vet att han har en kort tidsfrist”. — Uppenbarelseboken 12:7—12.

Katolska kyrkan och diktaturer

I New York Times Book Review publicerades nyligen en recension av den nya boken The Papacy in the Modern World, som getts ut av J. Derek Holmes, lärare i kyrkohistoria vid ett katolskt seminarium i England. När denne kyrkohistoriker dryftar Vatikanens handlingssätt under andra världskriget, intar han naturligtvis en positiv inställning till påvens politik. Det är därför intressant att läsa följande medgivanden: ”När fascisterna var på frammarsch i Italien”, heter det i recensionen, ”var Vatikanens främsta intresse att bevara ungdomarnas lojalitet mot den av kyrkan kontrollerade rörelsen Katolsk aktion. Fader Holmes uttrycker det rakt på sak: ’Pius XI var villig att i kyrkans intresse förhandla med vilken som helst regering eller regim av vilken som helst politisk färg eller ideologi.”’

Denne kyrkohistoriker försvarar kyrkan mot anklagelserna att den hade varmare känslor för axelmakterna än för de allierade och framhåller att den neutrala ton som Vatikanen antog år 1940 ”tycks ge en antydan om att de kyrkliga myndigheterna inte längre trodde att de allierade skulle kunna besegra eller ens motstå de nazistiska styrkorna och att påvestolen därför måste lära sig att leva i ett Europa dominerat av nazism och fascism”.

Avslutningsvis heter det i recensionen i Times: ”Under åren har påvedömet kunnat vara hårdare mot kommunismen än den var mot fascismen, men den kyrka som försöker komma överens med varje slag av diktatur sätter sitt grundläggande påstående i fara. För en sak som kyrkan inte kan överlämna åt staten är kontrollen över människors tro, vilket är precis vad diktaturer kräver. Den här kyrkohistorikerns välvilliga inställning förklarar mycket om Vatikanens verksamhet före och efter andra världskriget, men den erbjuder föga i fråga om att dämpa minnet av den här grymma och blodiga tiden.”

Ljus över erfarenheter av ”livet efter detta”

Den tyska läkartidskriften Fortschritte der Medizin (Framsteg inom medicinen) har rapporterat om resultaten av en undersökning med avseende på återupplivade patienter som varit ”kliniskt döda”. Undersökningen omfattar inte personer vars hjärtstillestånd och därav följande medvetslöshet orsakats av droger, mediciner, gifter eller allvarliga störningar i ämnesomsättningen. Undersökningen visade att ”rapporterna om att själen lämnar de människors kroppar som är nästan döda ... inte kunde bekräftas”. De medicinska auktoriteterna tror att de ”erfarenheter” som nyhetsrapporter omtalar troligen kan vara resultatet av en försvagning av hjärnans funktioner, inte resultatet av ett avbrott. Bevisen pekar på att det är mycket sannolikt att ”försvagade hjärnfunktioner leder till sådana hallucinationer som de som framkallas av droger”. Den tyska undersökningen bekräftar alltså resultaten av andra undersökningar, nämligen att så kallade erfarenheter av livet efter detta är hallucinationer.

När människors celler har dött, finns det ingen möjlighet att återuppliva dem. Med avseende på sådana människor framhåller bibeln klart och tydligt att de inte är medvetna om någonting alls. I Psalm 146:4 (NW) heter det: ”Hans ande går ut, han vänder tillbaka till sin jord; på den dagen förgås verkligen hans tankar.” (Se också Predikaren 9:5, 10.) Men alla sådana erfarenheter av ”livet efter detta” behöver inte vara hallucinationer, eftersom demoniskt inflytande kan spela en viss roll i detta sammanhang. — 2 Korintierna 4:4; 11:14; se också Vakttornet för 1 november 1981, sidan 7.

”Pråligt skryt”

”Att ta på sig ett par märkesjeans eller vilka som helst märkeskläder”, säger psykologen Chaytor D. Mason vid University of Southern California i USA, ”kan lyfta upp den osäkre från betydelselöshetens nedstämdhet till illusionens höjder, illusionen att ’jag är någonting och att om du inte tror mig, så titta bara på mitt märke!’”

Mason varnar: ”Men jag ser en känslomässig fara i att man betalar extra för kläder eller en bil eller en slips bara för att man vill visa upp märket. För det första ökar man sin osäkerhet genom att man blir beroende av konstgjord status.” Bibeln varnar också för sådant konstlat ”pråligt skryt”, när det i 1 Johannes 2:16, 17 heter: ”Allting i världen — köttets begär och ögonens begär och det pråliga skrytet med ens resurser i livet — , det härrör inte från Fadern utan härrör från världen. Dessutom håller världen på att försvinna.”