Den första lögnen — hur den har påverkat dig
NÄR ett tåg i Indien år 1981 närmade sig en bro, lade lokföraren plötsligt märke till en ko på spåret. Han bromsade häftigt in. Tåget spårade ur, och sju vagnar fullpackade med människor störtade ner i floden nedanför. Mer än 800 människor förlorade livet. Således orsakade en liten händelse — en ko på ett järnvägsspår — en mycket stor tragedi. Något liknande hände i Eden, Guds lustgård.
Eden måste ha varit en skön och ljuvlig plats. Där fanns träd, blommor, djur och fåglar av många olika slag, och det rådde frid och harmoni. Ja, det var verkligen ett paradis. Adam och Eva måste ha funnit stor glädje i det som Gud hade skapat. De hade också ett spännande framtidsperspektiv. Gud sade till dem: ”Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.” (1 Moseboken 1:28) Dessutom hade de en otroligt enkel religion: att göra Guds vilja.
Även änglarna visade stort intresse för denna lyckliga början för människosläktet. Men det fanns en ängel som var annorlunda. Hans intresse var färgat av själviskhet. Han åstundade människans tillbedjan för egen del och smidde planer på att bli världens ”gud” eller härskare. Han blev på så sätt Satan, som betyder ”motståndare”. — Se Lukas 4:5—8; 2 Korintierna 4:4.
Jehova hade sagt till Adam att han inte fick äta av frukten på ett visst träd. Detta var ett enkelt prov. Adam och hans hustru skulle genom att bestå detta prov visa att de verkligen önskade tjäna Gud. Jehova hade dessutom varnat dem och sagt: ”När du äter därav [av den förbjudna frukten], skall du döden dö.” (1 Moseboken 2:17) Gåvan evigt liv var inte för olydiga upprorsmakare.
Satan såg här sitt tillfälle. Genom en orm frestade han Eva att ta av den förbjudna frukten och sade: ”Ingalunda skolen I dö.” Sedan sade han angående detta träd: ”Men Gud vet, att när I äten därav, skola edra ögon öppnas, så att I bliven såsom Gud och förstån, vad gott och ont är.” (1 Moseboken 3:4, 5) Vilket storslaget erbjudande — att bli lik Gud! Men Satan ljög. Eva trodde emellertid vad han sade, och i olydnad mot Guds befallning åt hon av den förbjudna frukten. Senare gav hon av den åt Adam, som förenade sig med henne i att synda. Vad blev följden av detta?
Denna avgörande handling ledde till att hela människosläktet ”spårade ur”, och detta orsakade en stor tragedi. Det första människoparet förlorade omedelbart paradiset. Med tiden förlorade de också livet och återvände till det stoft av vilket de hade blivit danade. (1 Moseboken 3:19) Den sorgliga följden blev att alla deras barn — människosläktet — således föddes utanför paradiset och i synd och död. — Romarna 5:12.
Det tycktes som om Satan hade vunnit. Han var nu en ”gud”, och människosläktet underordnade sig honom i stället för Skaparen. Men han hade i verkligheten inte vunnit. Han hade enbart slagit det första slaget i en konflikt som fortsätter ända in i våra dagar. Jehova satte omedelbart i gång med att bekämpa följderna av Satans lögn. Han sade till Satan: ”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Denna skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen.” — 1 Moseboken 3:15.
I denna den första profetian i bibeln är det förutsagt hur Satan slutligen skall besegras genom en viss ”säd”. Vem är denna säd? Detta förblev under lång tid en hemlighet.
Denna världens gud
Adams och Evas efterkommande har med få undantag valt att efterlikna sina föräldrar och visa olydnad mot Gud. De föredrog det oberoende som Satan erbjöd. Oppositionen eller motståndet mot Gud kom så småningom att koncentreras till ett område som är känt som Mesopotamien, som ligger mellan floderna Tigris och Eufrat.
Den mänsklige ledaren för denna opposition var en man som hette Nimrod. Han identifieras i bibeln som den förste kungen och den förste som upprättade ett välde. All hans verksamhet var i opposition mot Gud; bibeln säger därför: ”Han visade sig vara en väldig jägare i opposition mot Jehova.” Begynnelsen av hans välde var Babel, och senare blev medelpunkten staden Babylon. — 1 Moseboken 10:9, 10, NW.
Det var således från Babel som politiskt förtryck och grymhet spred sig. Det började uppkomma nya religiösa läror. Den första lögnen — att synderskan Eva ingalunda skulle dö — hade blivit avslöjad, eftersom Eva dog. Nu började man bättra på denna lögn, som man sedan lärde ut. Man sade att en odödlig del av människan överlever döden och lever vidare i en osynlig värld. Denna lära ledde till tron på ett brinnande helvete, spiritism, tillbedjan av förfäder och en mängd andra falska läror.
De religiösa läror som kom från det forntida Babel eller Babylon spred sig till alla delar av världen. En auktoritet som lade märke till de allmänt utbredda likheterna mellan de flesta religionerna i världen sade att de ”måste allesammans ha fått sina religiösa uppfattningar från en gemensam källa”. (Överste J. Garnier: The Worship of the Dead) Denna källa var det forntida Babylon. Detta världsomfattande religiösa system, som kom från Babylon, hänsyftas på i bibeln som: ”Det stora Babylon, modern till skökorna och till vämjeligheterna på jorden.” — Uppenbarelseboken 17:5.
Satans första lögn medförde därför omfattande politiskt förtryck och falsk religion. Men hur utvecklade sig då förhållandena med avseende på den ”säd” som Gud hade profeterat om skulle omintetgöra Satan och hans planer?
[Bild på sidan 5]
Hela människosläktet har, liksom detta tåg, ”spårat ur”. Vet du på vilket sätt?