Inblick i nyheterna

Hur ”klyftiga” är datorer?

● Moderna datorer behandlar matematiska problem med häpnadsväckande hastighet. De lagrar oerhörda mängder med information i sina ”minnesbanker”. För omkring tjugo år sedan förutsade vetenskapsmän att datorstyrd automation skulle revolutionera det mänskliga samhället genom att den ökade produktionen skulle göra millioner anställda arbetslösa. Andra förutsåg datorer som skulle ”tänka” bättre än människor, rentav ersätta människor i statsstyrelsen. Vad har hänt?

I numret för augusti 1974 av tidskriften ”Atlantic” visar den vetenskaplige skribenten Fred Hapgood att produktivitetsnivån inte var annorlunda på 1960-talet än på 1950-talet, trots att antalet datorer ökat med nästan 200.000.

När det gäller datorers ”tankeförmåga”, är det tydligt att de som förespråkar denna uppfattning väljer att ignorera den tid och de ansträngningar människor måste avsätta för att preparera de ”data” (siffror och fakta) som matas in i datorerna och likaså utarbeta den ”programmering” som visar maskinen precis hur den skall behandla dessa data. Den minsta förändring i ett problem kan betyda att allt detta komplicerade arbete måste göras om, så att datorn fungerar rätt, Hapgood framhåller att det inte finns någon ”intelligens” i en dators mekaniska operationer, och han säger: ”Vadhelst annat intelligens kan vara, så innebär det helt visst en förmåga att uppnå samband med den verkliga världen, att sträva mot något mål eller tillämpa en kompetens som går utöver åtminstone ett litet område av naturlig erfarenhet.”

Ett klassiskt exempel på datorers begränsade förmåga är de automatiska läsmaskiner för postnummer som används på vissa postkontor. Efter flera års utveckling kan den mest avancerade modellen (som kostar kr. 3.600.000) med framgång ta hand om ”bara 9,5 procent av posten”.

I numret för maj 1974 av tidskriften ”Psychology Today” anförs en annan illustration. Ett företag använder följande meningar för att pröva en dators förmåga att ”förstå” språk: ”Tommy hade just fått nya klossar. Han öppnade paketet när han såg Jimmy komma in.” Sedan ställs tre frågor till datorn: ”Vem öppnade paketet? Vad fanns i paketet? Vem kom in?” I artikeln heter det: ”Vilken elev som helst i första klass skulle lätt kunna svara på dessa frågor, men datorn finner dem förvånansvärt svåra.” Den behöver få dessa data förklarade med ännu enklare och mer bestämda termer.

En annan lämplig fråga är: Om den moderna vetenskapen inte kan framställa intelligens i en maskin, hur skulle då den blinda slumpen, som evolutionsteorin litar på, ha kunnat frambringa intelligens hos människan?