Hur vi kan visa varandra kärlek vid sammankomster
KRISTNA sammankomster är en storslagen källa till andlig lyftning och uppmuntran i dessa svåra ”yttersta dagar”. De inte bara ökar vår förståelse av Guds ord, utan de ger oss också som Jehovas tjänare tillfälle att bygga upp varandra genom att visa kristlig kärlek. — Hebr. 10:24, 25.
Jesus sade: ”Därigenom skall alla veta att ni är mina lärjungar, om ni har kärlek inbördes.” (Joh. 13:35, NW) Kärlek, osjälvisk omtanke om andra, är nödvändig för att Guds folks sammankomster skall kunna fungera. Av kärlek ger Jehovas tjänare frikostigt av sin tid och kraft för att förbereda programmet, göra anordningar för bespisning och logi och utföra mycket annat frivilligt arbete.
Men det betyder inte att det bara är de som utför sådan frivillig tjänst som visar kärlek vid sammankomsterna. Alla måste visa kristlig kärlek, särskilt när antalet närvarande är större än beräknat.
Fastän Sällskapet Vakttornet strävar efter att anordna sammankomsterna så att lokalerna blir lagom fyllda, kan det ibland hända att det kommer fler än beräknat till en speciell sammankomst, och vi är glada att de kommer. Men de anordningar som gjorts vid just den sammankomsten kan bli hårt ansträngda.
Hur skulle du vänta dig att de närvarande skulle uppföra sig i en sådan situation? Ja, vid ett idrottsevenemang på samma stadion, där sådana personer var närvarande som inte vägleddes av bibelns principer, skulle du inte vänta dig att man visade särskilt mycket omtanke, vänlighet eller tålamod. Sådana folkmassor har i allmänhet den världsliga inställningen: JAG FÖRST. Men vid Jehovas tjänares sammankomster är det denna princip som är rådande: ”Kärleken ... uppför sig inte oanständigt, söker inte sina egna intressen.” — 1 Kor. 13:4, 5, NW.
Omtanke om andra
Ett sätt att få reda på hur vi bäst skall kunna visa denna kärlek vid olika tillfällen vid sammankomsterna är att fråga oss: ”Vad skulle Jesus ha gjort, om han hade befunnit sig i den här situationen?” Du vet att han skulle ha handlat på ett vänligt, osjälviskt och rätt sätt. Om några till exempel stod i kö vid matbespisningen eller litteraturståndet, skulle han då ha tillämpat den världsliga taktiken att tränga sig fram till främsta platsen i stället för att tålmodigt vänta på sin tur? Jesus skulle helt säkert ha väntat tålmodigt och kanske till och med erbjudit sin plats åt någon som var i behov av extra omtanke.
Ibland kanske vi ser någon som inte visar prov på mogen kristlig kärlek i sådana situationer. Men det är bra att man inser att inte alla som är med vid kristna sammankomster är mogna kristna. Några kan ha känt till Jehovas lagar och principer bara en kort tid. Andra kan vara intresserade personer som besöker sin första sammankomst. Det finns också barn, och eftersom de saknar livserfarenhet, visar de inte alltid samma grad av kristlig kärlek som man skulle vänta sig från vuxna Jehovas tjänare. Men vi vill att alla dessa skall vara med, för på det sättet kommer de att gå framåt mot kristen mogenhet. Det är de som har gjort framsteg i kristlig kärlek som skall vara goda exempel och ta initiativet, när det gäller att visa andra kärlek. Kommer du att göra det?
Man kan också visa kristlig kärlek genom att hålla sammankomstplatsen ren och snygg. Vid världsliga sportevenemang ser man ofta människor som inte har någon kärlek till Jehova eller sina medmänniskor kasta tomma pappersmuggar, tomflaskor, servetter osv. på golvet. Den mängd skräp som lämnas kvar efter sådana evenemang är häpnadsväckande!
Men vad väntar du dig vid en kristen sammankomst? Du väntar dig att de som är mogna letar reda på en sopsäck för sådant som skall kastas. Du kommer också att beundra och söka efterlikna deras exempel, som sedan mötessessionerna är slut för dagen tittar under sina sittplatser för att se om det finns något skräp där och som — även om de inte själva har tappat det — tar upp det och gör sig av med det på tillbörligt sätt. Det är kärleksfullt att göra så. Hur mycket uppskattas det inte av dem som frivilligt har anmält sig till att städa upp! Det gör det möjligt för dem att fortare bli färdiga med arbetet, så att de kan förena sig med sina vänner och familjer.
Sittplatser
Ett annat sätt att visa kärlek är att ha en balanserad syn på anordningarna för sittplatser. Man ser ofta sådana som reserverar platser för andra vid sammankomsterna, och några anser att detta aldrig borde tillåtas. Men skulle det vara praktiskt?
Låt oss ta några exempel. En gift kvinna sitter tillsammans med sina barn. Mannen, som har anmält sig till frivillig tjänst, planerar att förena sig med familjen så snart som möjligt sedan sessionen har börjat. I pauserna kanske något av barnen behöver gå på toaletten. Mamman kanske skickar i väg det med ett av de äldre barnen. Skulle det vara fel av henne att hålla på dessa tre platser, när familjen visar så stor kärlek genom att mannen ställer sig till förfogande för arbete vid sammankomsten?
Vidare kanske en man och hans hustru håller ytterligare två platser belagda innan sessionen börjar. De kanske är för deras son och svärdotter, som tjänar Jehova i heltidstjänsten på ett distrikt som ligger långt ifrån föräldrarnas hem. Ungdomarna kanske också tar del i frivillig tjänst vid sammankomsten. Familjen kanske i förväg har gjort anordningar för att sitta tillsammans, så att de kan vara tillsammans mera med varandra. Är det fel av dessa föräldrar, som har låtit sina söner eller döttrar gå ut i heltidstjänsten för Jehova, att vilja sitta tillsammans med dem under sammankomsten?
Det kan också vara intresserade personer som är närvarande för första gången, och någon broder eller syster kan kärleksfullt ha gjort anordningar för att sitta tillsammans med dem för att de skall känna sig väl till mods. Men dessa personer kanske är litet sena när det gäller att komma till platserna. Skulle det inte i själva verket vara kärleksfullt av den kristne brodern eller systern att hålla på platserna åt dessa nyligen intresserade, åtminstone en liten stund?
Dessa exempel är naturligtvis någonting helt annat än att man tar upp hela rader av platser bara för att ha en plats tillgänglig åt någon man känner, som råkar komma förbi. Platser bör hållas belagda endast åt dem som med säkerhet kommer att infinna sig.
Men om den som man reserverat platsen åt inte kommer inom rimlig tid, vad skall man då göra? Det skulle vara kärleksfullt att tala om för en av ordningsmännen att platsen är ledig, så att han kan visa någon annan till den. När det gäller vissa sessioner, till exempel det offentliga föredraget, kan det också hända att det görs en pålysning att inga platser får hållas åt någon annan efter en viss tidpunkt, så att alla platserna kan fyllas innan sessionen börjar.
Beträffande sittplatser är det också bra att komma ihåg att det är ett bevis på kristlig kärlek, när vi visar omtanke om personer som vi kanske aldrig tidigare har träffat, vare sig det är våra kristna bröder och systrar eller personer som är närvarande för första gången. Hur värmer det inte allas hjärtan, när någon med en bra sittplats spontant erbjuder den åt någon som är till åren kommen, åt en mor med ett litet barn på armen eller åt någon som uppenbarligen inte är så stark! Om du är uppmärksam och vaken, kommer det utan tvivel att bli möjligt för dig att få del av den lycka som kommer av att man visar sådan kärleksfull omtanke.
Att Jehovas tjänare visar kristlig kärlek vid alla tillfällen vid sina sammankomster är sannerligen något som andra lägger märke till. En myndighetsperson i Kansas City i Missouri sade, sedan han hade varit med bara en timme vid sammankomsten där förra året: ”Jag vet att ni är Guds folk.” Ja, sade inte Jesus: ”Därigenom skall alla veta att ni är mina lärjungar, om ni har kärlek inbördes”? Detta blir ofta följden, när vi visar varandra kristlig kärlek vid sammankomsterna.