Anföraren på vägen till det fredliga paradiset
1. Vilka kan i vår tid inte kvalificera sig som avkomlingar av Juda och David för att bli denna utlovade Säd, men vem är kvalificerad?
I VÅRA dagar existerar inte längre det jordiska rike som konung David härskade över i Jerusalem, nej, inte ens sedan republiken Israel kom till år 1948 eller sedan judarna erövrade hela Jerusalem år 1967. Ingen jude på jorden i dag kan bevisa att han är konung Davids furstlige ättling. Men i himmelen finns det en i dag som kan bevisa att han föddes på jorden i Juda stam och i Davids kungliga familj. Vem är det? Om vi går till bibelns sista bok, Uppenbarelseboken (5:5—12), träffar vi på någon som kallas ”lejonet av Juda stam”, och om honom heter det: ”Lammet, som blev slaktat, är värdigt att mottaga makten, så ock rikedom och vishet och starkhet och ära och pris och lov.” Han talar också själv och säger sig vara ”telningen från Davids rot ... kommen av hans släkt” och påstår sig ha ”Davids nyckel”, med vilken man kan upplåta och tillsluta. (Upp. 22:16; 3:7) Vem är denne? Han kallar sig Jesus.
2. Varför vägrade Jesus att bli konung på jorden?
2 Ja visst, detta är Jesus Kristus, som föddes i Davids stad, Betlehem, för inte fullt två tusen år sedan men som av sin himmelske Fader, Jehova Gud, har blivit förhärligad i himmelen. Han måste emellertid offra sitt mänskliga liv för att vinna denna plats i himmelen på Guds högra sida. Därför kallas han ”Lammet, som blev slaktat”. Fastän han var konung Davids rättmätige arvinge, vägrade han att bli konung på jorden. Han predikade om ”himmelriket”, ”Guds rike”. Men när Jesus hängdes upp på en avrättningspåle för att dö utanför det forntida Jerusalems murar, lät landets romerske landshövding sätta upp en överskrift över Jesu huvud, där det stod: ”Jesus från Nasaret, judarnas konung.” (Joh. 19:16—22) Inte underligt då att ogärningsmannen som hängde på en påle bredvid Jesus visade tro på de dödas uppståndelse och sade till Jesus: ”Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike.”
3. Vilket framtida hopp om en paradisisk jord gav Jesus, då han talade till ogärningsmannen som hängde bredvid honom, och hur kan vi vara säkra på att det är ett jordiskt och inte ett himmelskt paradis?
3 Jesu svar vittnade också om hans tro på en de dödas uppståndelse både för sig själv och för denne vänligt sinnade man. Jesus sade till honom: ”Jag säger dig i sanning i dag: Du skall vara med mig i paradiset.” (Luk. 23:39—43; v. 43 enl. NW) Det fanns bara ett paradis som denne döende judiske ogärningsman kände till, och det var inte något paradis i himmelen utan paradiset i Eden, där Adam och Eva hade blivit skapade i mänsklig fullkomlighet. Det var detta paradis som Jesus syftade på. Hans ord till ogärningsmannen innebar att när han kom i sitt rike genom uppståndelsen från de döda, skulle han återställa paradiset hit till jorden, och då skulle han komma ihåg den här döde ogärningsmannen och se till att han skulle få glädjas åt detta jordiska paradis genom att uppväcka honom från de döda. Jesu ord innebar också att Jehova Guds ursprungliga uppsåt att låta hela vår jord bli omvandlad till ett paradis skulle förverkligas under Jesu Kristi rikes styrelse. På den dag, då Jesus yttrade de här orden till ogärningsmannen, föreföll det mycket osannolikt att något sådant någonsin skulle ske. Men hela människosläktet kan fröjdas. Paradiset skall snart bli återställt!
4. Vilka löften med avseende på Jesus gav Gud genom Gabriel åt den judiska jungfrun Maria?
4 Det jordiska, världsomfattande paradiset är något absolut visst, som hör framtiden till, liksom Jesu Kristi himmelrike nu är en närvarande verklighet. Innan Jehova Gud överförde sin älskade Sons liv från himmelen till jorden, sände han sin ängel Gabriel till en judisk jungfru av Davids kungliga ätt för att denne skulle meddela henne att Gud hade utvalt henne till att bli mor åt Guds Son som människa. Till denna ogifta kvinna sade ängeln Gabriel vidare om honom, som genom ett under skulle bli hennes son: ”Du skall ge honom namnet Jesus. Denne skall vara stor och skall kallas den Högstes Son; och Jehova Gud skall ge honom hans Fader Davids tron, och han skall för evigt härska som konung över Jakobs hus, och hans rike skall inte få något slut.” — Luk. 1:26—33, NW.
5. Hur bevisade sig Jesus värdig riket och att bli Guds säd?
5 Denne Jesus måste visa sig värdig riket, inte enbart genom köttslig härstamning från konung David av Juda stam, utan också genom att bevisa sig trogen mot sin himmelske Fader, Jehova Gud, ända in i döden såsom martyr. Samtidigt måste han dö såsom ett fullkomligt, syndfritt mänskligt offer för ”världens synd”, den synd som Adam hade dragit över hela människosläktet genom sin olydnad i Edens paradis. (Joh. 18:36, 37; 1:29, 36; Rom. 5:12) Men genom att på detta sätt offra sin fullkomliga människonatur kunde han väckas åter till liv såsom en andlig son till Gud, iklädd belöningen odödlighet i himmelen, och ändå ha i behåll sin icke förverkade rätt till sin förfader Davids rike. (1 Petr. 3:18; 1 Kor. 15:45—47) På så sätt blir han konung på Guds högra sida i himmelen, alldeles som konung David hade profeterat i Psalm 110:1—4. Såsom himmelsk konung måste han hålla sitt löfte till den döende ogärningsmannen. Han måste frambringa bättre levnadsförhållanden på jorden än konung Salomo gjorde.
Tiden är nära för ett jordiskt paradis
6. När var tiden inne för Gud att ge riket åt Kristus Jesus, och vad måste fördenskull vara mycket nära?
6 Davids kungaätts jordiska rike omstörtades för mer än två tusen fem hundra år sedan, år 607 före den vanliga tideräkningen. Det skulle inte återställas förrän Guds tid var inne, då han skulle överlämna riket åt honom som har rätten till det. (Hes. 21:25—27) Därför skulle det inte återställas förrän ”nationernas fastställda tider” löpt ut. Dessa de hedniska nationernas tider skulle spänna över två tusen fem hundra tjugo år, från det att Davids rike omstörtades år 607 f.v.t. Hedningarnas tider utlöpte därför år 1914 enligt den vanliga tideräkningen. (Luk. 21:24, NW; Dan. 4:13, 20, 22) Då hade de hedniska politiska väldena och regeringarna haft sin tid, och det var dags att återföra väldet till Davids kungliga hus i överensstämmelse med Guds förbund med David om ett evigt rike. Davids uppväckte, förblivande arvinge, Herren Jesus Kristus, blev därför insatt som konung i himmelen, för att härska över jorden där uppifrån. Händelserna på jorden sedan 1914 v.t. bevisar att det förhåller sig så. Detta innebär att paradiset snart skall börja återställas på jorden.
7. Hur vet vi att en paradisisk jord aldrig kan förverkligas enbart genom mänskliga bemödanden?
7 Sedan det där betydelsefulla året, 1914, har de hedniska styrelserna försökt fortsätta med att härska över jorden på sitt sätt, inte på Guds sätt. Har detta varit till nytta för människosläktet? Har det medfört världsomfattande fred för alla folk? Har det gjort slut på hunger och fattigdom och sjukdom och ålderdom? Har det resulterat i ett världsomfattande paradis som utgör en lämplig plats för människosläktet att bo på? Har det krossat huvudet på den store ormen, Satan, djävulen, och hans säd? Alla känner ni svaret! Vad framgår då klart och tydligt av detta? Att evig välsignelse för hela människosläktet aldrig kan komma genom dessa av människor bildade politiska makter och deras vetenskapliga, kommersiella, sociala, pedagogiska och religiösa institutioner, utan detta kan endast komma genom Guds ”kvinnas” utlovade Säd, Abrahams Säd. I denna Säd skall alla nationer välsigna sig.
8—10. Vad sade Förenta nationernas generalsekreterare om vår tids världsproblem?
8 Såsom förhållandena i världen utvecklar sig måste denna Guds ”kvinnas” himmelska Säd mycket snart helt och hållet ta jordens angelägenheter om hand. Den 9 maj 1969 erinrade Förenta nationernas generalsekreterare, U Thant från Burma, om de rådande förhållandena inför trettiofem ledare från olika länder, samlade till enskilt möte i Förenta nationernas byggnad i New York för att dryfta Förenta nationernas andra tioårsplan, nämligen för 1970-talet. I sitt tal sade Thant:
9 ”Jag vill inte förefalla alltför dramatisk, men jag måste helt enkelt dra den slutsatsen av de upplysningar, som jag har tillgång till såsom generalsekreterare, att medlemmarna av Förenta nationerna kanske har tio år på sig att bilägga sina urgamla tvister och ingå ett globalt kompanjonskap för att hejda kapprustningen, för att förbättra människans miljö, för att begränsa befolkningsexplosionen och för att kunna ägna den behövliga kraften och energin åt världens olika utvecklingsprogram.”
10 Enligt hans beräkningar hade alltså världen bara omkring tio år på sig för att söka undgå en katastrof genom att finna lösningen på problemen kapprustning, miljöförstöring och överbefolkning. — New York Times för 10 maj 1969, sidan 3, spalt 3.
11. a) Varför kommer Gud, den Allsmäktige, inte att vänta på att nationerna skall åstadkomma paradisiska förhållanden på vår jord? b) Endast hur kan vår jord omvandlas till ett paradis?
11 Om nationerna fick aldrig så god tid på sig, skulle likväl deras misslyckanden fortsätta och världen lämnas åt hopplösheten. Gud kommer inte att vänta på dem. Han har själv fastställt tiden då han skall avlägsna de odugliga härskare och styresmän, vilkas fortsatta maktinnehav kommer att fördärva jorden ännu mera och hota hela människosläktets existens. Han skall göra detta, och det inom kort, i det som den bibliska profetian kallar ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” (NW). Detta skall betyda Harmageddon, olycka och förintelse, för världens härskare, som visar sig vara den store ormens jordiska ”säd”. (Upp. 16:14, 16; 19:11—21) Endast på det sättet kommer vår jord att befrias från dem som ”fördärva jorden”. (Upp. 11:18) Detta skall följas av att djävulens, den store ormens, huvud krossas, så att han och hans osynliga demonsäd fullständigt berövas sin förmåga att verka och dirigera, i och med att de kastas i avgrunden. — Upp. 20:1—3.
Vill du slå in på vägen till det?
12. Vilka skall få överleva Guds Harmageddonkrig, och vilket uppdrag kommer de att få?
12 Skulle du önska få överleva Guds, den Allsmäktiges, Harmageddonkrig? I Uppenbarelseboken 7:9—17 talas det om en ”stor skara” människor ur alla nationer, stammar, folk och tungomål, som skall få överleva denna ”stora bedrövelse” eller vedermöda. Alldeles som patriarken Noa och hans familj överlevde den världsomfattande syndafloden och fick privilegiet att odla upp den renade jorden, för att göra den till en lämplig plats att bo på, skall den ”stora skaran” få överleva Harmageddonkrigets stora vedermöda, som kommer att utgöra slutet för den nuvarande onda tingens ordning på jorden. De kommer att få privilegiet att under Jesus Kristus, den himmelske konungen, utföra det som Adam och Eva uppmanades att göra men misslyckades med, därför att de bröt mot paradisets lag, nämligen att lägga jorden under sig och på så sätt utbreda paradiset till vår jords fyra hörn. (1 Mos. 1:26—28; 2:7—3:6) De skall göra detta i fullständig fred, fred med Gud, fred med varandra och fred med djuren på jorden, eftersom alla som hetsar till krig, våld och organiserat brott kommer att ha utrotats. — Jes. 2:2—21.
13. Vilka välsignelser väntar dem som överlever Guds Harmageddonkrig?
13 Deras davidiske konung är den himmelske Jesus Kristus, ”Fredens furste” (NW), och han skall upprätthålla fred och ”frid på jorden”. Under hans rikes styrelse skall det på jorden bli en fred utan ände. (Jes. 9:6, 7; Luk. 2:14) När de som här på jorden får överleva Guds Harmageddonkrig arbetar med att odla upp och vårda sitt jordiska hem, kommer de att bli välsignade av Guds rike genom Kristus och kommer att fröjdas över att få se paradiset ta gestalt och breda ut sig överallt. I och med att deras levnadsförhållanden förbättras, kommer deras hälsa att förbättras, och åldrandet kommer att upphöra. De skall inte mer behöva dö, hur länge de än lever, eftersom människosläktet börjar sin vandring tillbaka till evigt liv i ett fredligt paradis.
14. Vilka kommer med tiden att bli förenade med dessa som har fått överleva?
14 Vid Guds fastställda tid skall ett oräkneligt antal andra människor sluta sig till dessa pionjärer för paradisets förverkligande. Varifrån kommer de? Inte bara ur de familjer som de kan komma att fostra upp, utan i första hand från de återvändande döda, vilka blir uppväckta ur människosläktets gemensamma grav. Jesus Kristus, ”Guds lamm”, har inte slaktats såsom offer till ingen nytta. Hans egen uppståndelse från de döda är Guds bekräftelse på att de som ”Guds lamm” har dött för också skall uppväckas från de döda under Lammets rike. (1 Kor. 15:13—20; Apg. 17:31) Om alla döda människor skulle uppväckas samtidigt, skulle det sannerligen bli en ”befolkningsexplosion”. Men Jesus Kristus sade själv, när han var här på jorden: ”Den stund kommer, då alla som äro i [minnes] gravarna skola höra hans röst och gå ut ur dem” för att få möjlighet att vinna evigt liv i Guds nya tingens ordning. (Joh. 5:28, 29) Konungen Jesus Kristus skall bli ”Evig fader” för det återlösta människosläktet, och när han kallar fram dem, skall de komma ut ur människosläktets gemensamma grav. Hur snart han skall kalla fram den där ogärningsmannen, som levde för nitton hundra år sedan, det vet vi inte; men när det sker skall paradiset ha brett ut sig åtskilligt över jorden.
15. Vad kommer med tiden att fullständigt saknas här på jorden, och hur beskrivs förhållandena i Uppenbarelseboken 21:3, 4?
15 Under Kristi regerings tusen år skall människosläktets hela gemensamma grav tömmas fullständigt; ingen enda begravningsplats skall finnas kvar på jorden. Paradiset är ett ställe att LEVA på, att leva för evigt, inte ett dödens hemvist. Adam och Eva drevs ut ur det ursprungliga paradiset, sedan de hade syndat, för att de skulle dö UTANFÖR. Med detta återställda paradis, som brett ut sig över hela jorden, kommer det att bli såsom det heter i den trösterika profetian: ”Ja, Gud själv skall vara hos dem och skall avtorka alla tårar från deras ögon. Och döden skall icke mer vara till, och ingen sorg eller klagan eller plåga skall vara mer; ty det som förr var är nu förgånget.” — Upp. 21:3,4.
16. Genom vilken anordning har det beretts en väg tillbaka till paradiset, och vad måste alla som vill leva i detta paradis nu göra?
16 Eftersom du var ämnad att leva i ett sådant jordiskt paradis, finner du dig helt naturligt värmd av detta ljusa hopp beträffande den nära framtiden, som nu erbjuds, ja, åt det här släktet, den här generationen, inte sant? (Matt. 24:32—34) Tiden medger inte att vi nu återger bibelns profetior som beskriver jordens naturliga skönhet och vittnar om den härlighet och fred som kommer att prägla den paradisiska jorden under Guds rikes styrelse förmedelst hans ”kvinnas” Säd. Vägen tillbaka till fred i paradiset går genom detta fullkomliga himmelska herradöme. Du kan nu slå in på vägen tillbaka. För att göra detta måste du efterlikna den ”stora skaran” som beskrivs i Uppenbarelseboken 7:9—17. Genom en levande, verksam tro måste du nu tvätta dina kläder, det som i religiöst avseende identifierar dig, så att de blir vita i ”Lammets [återlösande] blod”. Hylla Jehova Gud och hans offrade ”lamm” och ge offentligt till känna att din frälsning kommer från dem. Tillbed Jehova såsom den ende levande och sanne Guden och ägna dig åt hans tjänst i hans tillbedjans tempel. Följ utan minsta avvikelse i ”Guds lamms” fotspår, hans som är din kärleksfulle herde. Han skall i trygghet föra dig till evig fred i paradiset.