”Detta är det land” som beskrivs i sanningens ord
”Jehova sade vidare till honom: ’Detta är det land, varom jag har svurit Abraham, Isak och Jakob en ed, i det jag har sagt: ”Åt din säd skall jag ge det.” Jag har låtit dig få se det med dina egna ögon.’” — 5 Mos. 34:4, NW.
1. Vilket intresse har geografin för oss?
EFTERSOM du har blivit välsignad med liv på den här underbara jorden, där människor bor, är du säkert intresserad av geografi, åtminstone till en viss grad, beroende på att människor är intresserade av sitt hem. Geografi är verkligen en fascinerande, rikt beskrivande vetenskap som gäller jorden och livet på den. Denna vetenskap sysslar i synnerhet med beskrivning av landytan och de områden som täcks av vatten, haven och andra vattensamlingar. Den inbegriper studium av luften, fördelningen av växter, djur och mänskligt liv på jordens yta, såväl som studium av ett lands naturtillgångar och även i viss utsträckning av de industri- och näringsgrenar som människor ägnar sig åt och de olika data som samlats om dessa faktorer och deras inbördes förhållande till varandra.
2. Redogör för två sätt att bli bekant med olika områden på jorden.
2 När du studerar jorden, kan du naturligtvis med egna ögon se en del av dess olika särdrag. Det finns också kartor tillgängliga, som är synnerligen detaljrika. Du behöver alltså inte bege dig till vart och ett av områdena på jorden för att få veta något om den, men det är möjligt för dig att få bekräftat vad du lär av dina studier genom att själv besöka och bese de olika områdena på jorden. Man skulle kunna säga att allt detta utgör en utmärkt geografilektion, ett personligt, direkt studium av den vetenskap som rör jorden och dess olika särdrag.
3. Vilken ovanlig ”geografilektion” kunde man få på sommaren år 1967?
3 Kännedom om jordens olika delar vinner man också genom nyhetsmeddelanden som skildrar aktuella händelser. Under sommaren 1967 riktades världens uppmärksamhet på en liten del av vår jord som ligger öster om Medelhavet. I juni det året utkämpades ett kort, våldsamt krig, och världens nyhetsförmedlande organ gav utförliga skildringar av striderna och det landområde där de ägde rum. Pressmeddelandena inbegrep kartor, diagram, bilder, fotografier och teckningar, som kunde ge läsaren en god bild av områdets geografiska särdrag, ja, de utgjorde en riktig lektion i detta landområdes geografi, vilket gjorde det möjligt för folk att få en klarare uppfattning av denna del av jorden än de förut hade haft.
4, 5. a) Hur framgick det av skildringarna av det israelisk-arabiska kriget år 1967 att krigsskådeplatsen var säregen? b) Vilket ännu större intresse har detta för oss?
4 Skildringarna av den här israelisk-arabiska konflikten, som ledde till öppen strid den 5 juni 1967, bar en prägel som inte skulle kunna ges åt skildringar av händelser som inträffat i någon annan del av jorden. De innehöll otaliga hänsyftningar på fakta som uteslutande och otvetydigt gäller detta område. Detta är mycket betydelsefullt. De bekräftar att detta land var skådeplatsen för forntida händelser av allra största betydelse, och de angår dig. Lägg märke till följande detaljer ur meddelandena:
5 Jerusalem kallades ”denna historiska stad”, som ”hålls i ära av kristna, därför att den var skådeplats för många betydelsefulla händelser i Jesu liv”. Man skrev om ”de forntida bibliska vägarna mellan (Tel Aviv) och Jerusalem”, ”de kristna heliga platserna”, Oljeberget, Golgata, platsen där konung Salomos tempel låg, om Betlehem såsom Jesu födelseort och om ”Damaskus ... grundat av Us, Arams son ... redan en stad på Abrahams tid. ... Paulus blev omvänd till kristendomen, då han var på väg till denna stad.”
6. Nämn några andra fakta som framhäver hur historiskt detta område av jorden är.
6 En judisk rabbin, som ville framhäva hur historisk denna krigsskådeplats var, lär entusiastiskt ha sagt: ”Vi upplever nu förverkligandet av de drömmar som judarna har närt i två tusen år! Vi står på tröskeln till den messianska eran.” I krigsrapporterna kallades det här området ”Kanaans land, som araberna nämner vid dess romerska namn, Palestina, och som judarna kallar Israel”; och de stridande kallades ”Isaks avkomlingar och Ismaels avkomlingar”. ”Judar och araber har historiska beröringspunkter som kan spåras tillbaka 3.500 år i tiden, eftersom båda folken har semitiskt ursprung. Judarna leder sin härkomst från Abraham genom dennes son Isak och sonson Jakob. Araberna gör också anspråk på att vara avkomlingar av Abraham, genom en annan son, Ismael.”
7, 8. a) Vilka geografiska platser av intresse nämndes i förbindelse med en karta som publicerades tillsammans med en krigsbulletin? b) Beskriv hur händelser i våra dagar har direkt anknytning till den bibliska historien.
7 Om en karta som publicerades tillsammans med en krigsbulletin hette det: ”Med en enda blick på kartan ... ser man hur omfattande den israeliska frammarschen är. Israel behärskar nu strategiska punkter som gör det mycket lättare att försvara dess gränser än det var tidigare — Gamla staden i Jerusalem och Judeens höjder; de jordanska höjderna i Samarien; de syriska Golanhöjderna; Gasaremsan; ställningar från vilka man kan behärska Tiransundet och viktiga knutpunkter i Sinai med direktförbindelse till Suezkanalens östra strand.”
8 Klagomuren, Oljeberget, bergstoppen Skopus, Josafats dal, Tiberias, Galileiska sjön, de syriska tvärbranter som höjer sig över de vatten där Petrus fiskade, saligprisningarnas berg, platsen för underverket med bröden och fiskarna, berget Hermon — alla dessa platser figurerade i krigsskildringarnas geografiska redogörelser, och eftertryck kan ges åt det förhållandet att ”det var i detta grymma och ljuvliga land som frid och barmhärtighet för 2.000 år sedan första gången predikades av en jude från Nasaret såsom en universell förkunnelse”.
9. Vad har Skaparens ord att säga om just denna del av jorden?
9 Frambringaren av jorden, Jehova, Skaparen, ordnade så att det inom denna särskilda del av jorden, på ett relativt litet område, kom att inträffa händelser som är av stor betydelse för dig. Denna del av jorden beskrivs så här i 5 Moseboken 34:1—4: ”Och Mose gick från Moabs hedar upp på berget Nebo, på toppen av Pisga, gent emot Jeriko. Och HERREN lät honom se hela landet: Gilead ända till Dan och hela Naftali och Efraims och Manasses land och hela Juda land, ända till Västra havet, och Sydlandet [Negeb] och Jordanslätten, det är lågslätten vid Jeriko — Palmstaden — ända till Soar. Och Jehova sade vidare till honom: ’Detta är det land, varom jag har svurit Abraham, Isak och Jakob en ed, i det jag har sagt: ”Åt din säd skall jag ge det.” Jag har låtit dig få se det med dina egna ögon, eftersom du inte skall få gå över dit.’” — V. 4 enl. NW.
10. a) Sök med ledning av den beskrivning av landet som vidare ges i Josua 1:4 och 1 Moseboken 15:18—21 peka ut de områden som nämns och gränserna. b) Vad syftade alltså Jehova på, då han sade till Mose: ”Detta är det land ...”?
10 I en annan beskrivning av landet heter det: ”Från öknen till Libanon däruppe och ända till den stora floden, floden Frat [Eufrat], över hela hetiternas land och ända till Stora havet västerut skall edert område sträcka sig.” (Jos. 1:4) När Jehova Gud visade Mose landet, talade han om sitt löfte till Abraham, och det var för Abraham som Jehova beskrev landet så här: ”På den dagen slöt HERREN ett förbund med Abram [Abraham] och sade: ’Åt din säd skall jag giva detta land, från Egyptens flod ända till den stora floden, till floden Frat [Eufrat]: kainéernas, kenaséernas, kadmonéernas, hetiternas, perisséernas, rafaéernas, amoréernas, kananéernas, girgaséernas och jebuséernas land.’” (1 Mos. 15:18—21) Mose var intresserad av hela detta land. Han skulle så gärna ha velat bege sig till norra delen av löftets land, upp till Libanons bergstrakter, men Gud ville inte låta honom göra det. Gud visade honom i stället slutligen landet från den goda utsiktspunkten på toppen av Pisga på berget Nebo. (5 Mos. 3:23—28) Du ser alltså att detta var ett mycket utförligt och exakt beskrivet landområde som Gud hade utvalt för sitt uppsåt; och åt sitt förbundsfolk, israeliterna, gav Jehova Gud detta ljuvliga land såsom en gåva. I detta underbara utlovade land inträffade många händelser som är skildrade i Guds ord, bibeln, och i stort sett var det här som sanningens ord blev skrivet. Det utlovade landet, om vilket Jehova sade: ”Detta är det land ...”, är följaktligen sanningens ords land, bibelns land, det land som beskrivs i den bok som i våra dagar är de kristnas religionsurkund.
11. Hur bekräftar landet Guds ord?
11 Sanningens ords land bär vittnesbörd om att det är förnuftigt och riktigt att lita på Guds ord. Landet bekräftar detta ord. Somliga människor ifrågasätter om en del av de platser som bibeln talar om verkligen existerar, och de tvivlar på händelser som bibeln berättar om. Vi kan inte förneka att bibeln finns, eftersom vi har denna bok, den Heliga skrift, men de här människorna förnekar bibelns äkthet och tillförlitlighet. Är de beredda att försöka förneka att landet finns? Knappast; landet ligger ju där!
12. Nämn några orsaker till att de kristna i vår tid är särskilt intresserade av det här landet.
12 Landet och allt som finns i det i denna dag kan du själv och alla andra människor se. Den beskrivning av det utlovade landet som bibeln innehåller är inte vag, utan i dessa skildringar finner vi tvärtom tydligt angivna namn och noggranna ortsbestämningar. De kristna bör intressera sig för dessa detaljer, eftersom de utgör en del av sanningens ord. I sina avskedsord sade Jehovas tjänare Josua: ”Jag skall i dag gå all världens väg, och ni vet väl av hela ert hjärta och av hela er själ att inte ett enda ord av alla de goda ord som Jehova, er Gud, har talat till er har uteblivit. De har alla gått i fullbordan för er. Inte ett enda ord av dem har uteblivit.” (Jos. 23:14, NW) I dessa avskedsord talade Josua om det ”goda land som HERREN ... har givit eder”. De kristna sätter sin förtröstan till Guds ord, och häri blir de hjälpta och styrkta av sin kunskap om sanningens ords land.
13, 14. a) Har bibelns geografiska upplysningar alltid varit klart förstådda? b) Vad sade Martin Luther om detta? c) Hur sent kom vetenskapliga kartor över bibelns länder till? d) Hur stor kännedom kan vi nu få om dessa i bibeln omtalade trakter?
13 Av de många kännemärken som nämns då landet beskrivs vet vi hur mycket det utlovade landet omfattade. Det talas om floden Frat (Eufrat), om Medelhavet eller Västra havet, om Egyptens flod, Libanonbergen och andra geografiska platser. Vet du var dessa är belägna? Det utlovade landet ligger vid den östliga änden av Medelhavet och sträcker sig från havet österut. Vi kan finna det där på vilken världskarta som helst.
14 De geografiska upplysningarna i bibeln kunde inte så klart förstås förrän in på 1800-talet. Martin Luther, som levde mellan åren 1483 och 1546 och som ägnade sig åt bibelforskning, lär ha sagt: ”Det skulle också vara mycket bra att veta hur dessa (bibliska) länder låg i förhållande till varandra, så att de främmande, obekanta orden och namnen inte skulle göra det så besvärligt att läsa den och så förbryllande och svårt att förstå den.” Den första kartan över bibelns länder som kunde betraktas som verkligt vetenskaplig tycks ha kommit ut omkring år 1880. I dag finns det ingen anledning till att du inte skulle kunna bli mycket hemmastadd med det utlovade landet. Den kännedom om landet som du nu kan få hjälper dig att bättre förstå själva bibeln. Det här landet, där händelser ägde rum som omtalas i sanningens ord, är verkligt; det är inte något sagoland. Det är ett land som du kan besöka i dag.
15. a) Vilka två för oss mycket nyttiga gåvor, bland dem som Gud har gett människan, har vi fortfarande tillgång till? b) Vilken nytta har vi av dem?
15 Bibeln, sanningens ord, är i sig själv en värdefull gåva från Jehova, en gåva inte enbart till israeliterna utan till alla intresserade troende människor. Dessa båda värdefulla gåvor, landet och Guds ord, har vi fortfarande tillgång till. Ingen av dem kan utplånas. I Guds ord uppmanas vi att ge akt på landet. Detta land, Palestina, det land där man i forna dagar ägnade sig åt Jehovas tillbedjan, betyder mer för de kristna än för andra människor. Att bibeln så ofta nämner tydligt angivna platser gör att landet och platserna där är betydelsefulla för oss. Även om vissa kännetecknande drag i landskapet har ändrats under århundradenas gång, finns landet likväl fortfarande där, och när du gör bruk av det för att definitivt fastställa var olika händelser ägde rum, framhävs den bibliska skildringens trovärdighet, och sanningens ord står mycket levande för dig.
16. I vilken utsträckning bör vi förbinda händelser med platser?
16 Det är naturligt och det är lämpligt att du förknippar de händelser som omtalas i bibeln med den plats där de inträffade, när detta framgår av skildringen. När man känner till platsen, får händelsen ökat intresse, och innebörden av det inträffade framstår mycket klarare. Det finns många orsaker till att vi bör göra oss förtrogna med landet självt, så att vi så fullständigt som möjligt skall kunna förstå vad Jehova talade om, då han sade till sin tjänare Mose: Detta är landet.
En liten scen för överväldigande händelser
17. Vilken paradisisk beskrivning kunde en gång ges av det här landet?
17 ”HERREN, din Gud, låter dig nu komma in i ett gott land, ett land, där vattenbäckar, källor och djupa vatten flöda fram i dalar och på berg, ett land med vete och korn, med vinträd, fikonträd och granatträd, ett land med ädla olivträd och med honung, ett land, där du icke skall äta ditt bröd i torftighet, där intet skall fattas dig, ett land, vars stenar innehålla järn och ur vars berg du skall bryta koppar. Där skall du äta och bliva mätt, och du skall så lova HERREN, din Gud, för det goda land som han har givit dig.” (5 Mos. 8:7—10) Landet beskrivs alltså i bibeln som ett sannskyldigt paradis vid denna tid. Det forntida landet utgör en mönsterbild av jorden under Jehovas himmelska rikes styrelse med Kristus Jesus som konung, paradiset.
18. Beskriv det utlovade landet utförligare med hjälp av kartan på sidan 54.
18 Det forntida utlovade landets gränser är fastställda i de beskrivningar som vi tidigare har återgett här såväl som i den vi finner i 4 Moseboken 34:1—12. Vi återger inte texten här, men vi föreslår att du läser dessa verser i ditt eget exemplar av bibeln. Av kartan på sidan 54 framgår det att området som detta land sträckte sig över utgjorde en jämförelsevis liten scen för de betydelsefulla händelser som utspelades på den. Det var faktiskt bara omkring 55 km brett från öster till väster och omkring 480 km långt fågelvägen från norr till söder. Egentligen var det bara utmed omkring 240 km av den sträckan som det fanns någon bebyggelse, dvs. på en yta av omkring 15.600 km2. Detta var på den tid då rikets makt låg i Salomos händer: ”Ty han rådde över hela landet på andra [denna, 1878] sidan floden, ifrån Tifsa ända till Gasa, över alla konungar på andra [denna, 1878] sidan floden; och han hade fred på alla sidor runt omkring, så att Juda och Israel sutto i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd, ifrån Dan ända till Beer-Seba, så länge Salomo levde.” — 1 Kon. 4:24, 25.
19. Hur stor var scenen för de dramatiska bibliska händelserna?
19 Dessutom bosatte sig israeliterna öster om Jordan inom ett ganska stort område, och tillsammans med det område, som enligt vad vi nyss läste styrdes av Salomo, blev det en yta av omkring 26.000 km2. Så stor är alltså scenen för de dramatiska händelserna.
20. Beskriv den del av landet som låg utmed Medelhavet och hänvisa till kartan på sidan 56.
20 Den omväxling i fråga om terrängförhållandena och de ytterligheter som präglar detta geografiska område är lätta att urskilja, och det är nyttigt för oss att vi gör det. Det utlovade landet har några allmänna särdrag som man lätt kan komma ihåg. Det område som judarna egentligen bebodde sträckte sig från Libanonbergen, som ligger längst norrut på kartan på sidan 56, till ökentrakterna i söder, som kallas Negeb. Utmed Västra havet eller Stora havet, som nu kallas Medelhavet och som utgjorde det utlovade landets västra gräns, ligger en rad slätter, och dessa breder ut sig längs med kusten förbi Caesarea och Saron.
21. Vad kännetecknade landområdet öster därom?
21 Öster härom, mellan kusten och bergen, ligger Schefela (”Låglandet”), en zon med lägre höjder. På kartan ser du Schefela söderut strax ovanför Negeb. I den här zonen med lägre höjder, Schefela, ser du på kartan att staden Lakis är belägen, en stad som nämns tjugofyra gånger i bibeln.
22. Beskriv var på kartan de andra här nämnda platserna ligger.
22 Öster om Schefela, de lägre höjderna, ligger Samariens och Juda bergstrakter. De omfattar det område där Jerusalem ligger. Du finner Jerusalem, som också kallades Sion, på kartan väster om norra änden av Döda havet, och du kan finna Oljeberget och Betania. Norr därom ligger Samariens berg med Gerissim. Där ligger också Jakobs brunn, byn Sykar såväl som staden Samaria. Den här trakten kom att ligga inom området för Israels tiostammarsrike, efter det att Israels nation hade delats i två delar.
23. Var på kartan ligger gravsänkan och var de olika delarna av den som nämns här?
23 Flytta blicken åt höger från Jerusalem på kartan och norrut, dvs. nordost om Jerusalem, så ser du staden Jeriko. Jeriko ligger på västsidan av nästa viktiga geografiska del av det utlovade landet. Detta framträdande geografiska område är den väldiga gravsänka, som löper i nord-sydlig riktning från bergen i norr, och i den är Jordandalen, floden Jordan, Galileiska sjön, Salthavet eller Döda havet belägna, och den sträcker sig vidare söderut till Hedmarken (Araba) och Röda havet.
24. Var stod Mose, då han såg ut över landet?
24 Öster om Jordan och öster om Salthavet ligger så Moabs höjder och höjdplatåer. På kartan finner du berget Nebo och toppen Pisga markerade. Högt här uppe stod Mose och blickade ut över landet, och när han såg sig omkring norrut, västerut och söderut, kunde han se tvärs över landet mot Medelhavet, och han såg detta stora område och hörde Jehovas ord, som riktades till honom: Detta är landet.
25. Räkna med hjälp av kartan upp landets fem särpräglade områden.
25 Du har nu fått en allmän uppfattning av det utlovade landet: slätten utmed Medelhavets kust, de lägre höjderna eller Schefela, Samariens och Juda bergstrakter, där Jerusalem ligger, den väldiga gravsänkan eller Jordandalen, där bland annat Jeriko är beläget, och så höjderna och höjdplatåerna öster om Jordan, som inbegriper Moabs land.
26. Sök reda på andra, här nämnda, bibliska platser på kartan.
26 Många framträdande detaljer i landskapsbilden, vilka är omnämnda i bibeln, kan man finna på kartan här och på andra kartor, t. ex. Kidrons dal, Hinnoms dal, Hedmarken (Araba), floden Arnon, Jordan, Oljeberget, Esdrelonslätten (Jisreel), bergen Karmel och Hermon, floden Jabbok.
27. a) Vad är det som är av stor betydelse för oss? b) Varför är detta av stor betydelse? c) Vad är det som nu överflyglar ett speciellt slags kritik?
27 Vi kommer nu till något betydelsefullt för oss: inom vart och ett av dessa områden har man gjort en mängd arkeologiska upptäckter som bekräftar bibelns upplysningar om olika platser som omtalas i sanningens ord. Varför är detta så betydelsefullt? Därför att även om man i flera hundra år har känt till många platser som omtalas i bibeln och vetat var de varit belägna, finns det många andra platser som omtalas i Skriften men som man i gångna tider inte har kunnat fastställa läget för; och de som uppträder som kritiker av Guds ord har i själva verket påstått att eftersom man inte känner till var dessa platser låg, måste bibelns skildring vara osann, och därför är Skriften inte tillförlitlig. Men de fakta, som har framkommit genom de arkeologiska upptäckterna, bevisar en ytterst viktig sak för oss i det här sammanhanget. De bevisar att när människor påstår att geografiska platser som nämns i Guds ord aldrig har existerat, har de som kommer med sådana påståenden fel. ”Den skeptiska kritik” av bibeln, som grundar sig på att det i bibeln talas om orter, vilkas läge man inte har kunnat fastställa, har vuxit fram i synnerhet sedan 1700-talet. Så här skrev en auktoritet på arkeologins område, William Foxwell Albright: ”Första Mosebokens skildringar av den patriarkaliska tiden och den mosaiska traditionen i de följande böckerna av Pentateuken har bragts i vanrykte av den nutida bibelkritiken. ... Somliga anser Mose vara en legendarisk person.” Sådan kritik har kallats ”den överdrivet kritiska inställning som var ganska allmän tidigare” men som nu överflyglas av de fakta som kommit fram vid de mera sentida upptäckter man har gjort i det utlovade landet.
28, 29. Vilken nytta har sanningssökaren av landet?
28 Situationen är alltså den att landet ligger där framför oss; vi kan fara dit. Landskapsbildens särdrag är klara och påtagliga, och även en tillfällig besökare kan se att det är dessa som omtalas i Guds ord. Men vad de folk och platser beträffar, som hittills omtalats enbart i bibeln, har kritiker, som motstår Guds ord och söker bringa det i vanrykte, gjort gällande att sådana människor och platser var uppdiktade och att den bibliska skildringen följaktligen är legendartad, otillförlitlig och inte kan betraktas som en pålitlig vägvisare.
29 Vi påstod nyss att de fakta, som har framkommit genom de arkeologiska upptäckterna, bevisar att sådana bibelkritiker har fel. Är du inte intresserad av att ägna en stund åt bara några få av dessa arkeologiska upptäckter som bekräftar bibeln? Följande artikel redogör för några av dem.
[Karta på sidan 54]
(För formaterad text, se publikationen)
DET UTLOVADE LANDET SOM MOSE FICK SE
Skala i kilometer
0 100 200
Eufrat
Tifsa
Hamat
Libanon
STORA HAVET
Sidon
Tyrus
Damaskus
Dan
GILEAD
Jordan
Nebo
Gasa
SCHEFELA
Salthavet
NEGEB
Beer-Seba
Egyptens flod
ÖKNEN
Röda havet
[Karta på sidan 56]
(För formaterad text, se publikationen)
SANNINGENS ORDS LAND
(där många av de i bibeln omtalade händelserna ägde rum)
Skala i kilometer 0 25 50
Gebal
Sidon
Tyrus
Libanon
Hermon
Dan
STORA HAVET (Västra havet)
NAFTALI
Hasor
Korasin
Nasaret
Galileiska sjön
Esdrelonslätten (Jisreel)
Karmel
Caesarea
Megiddo
Bet-San
MANASSE
Samaria
Ebal
Sykar
Sikem
Jakobs brunn
Gerissim
Sarons slätt
GILEAD
Jabbok
EFRAIM
Silo
Betel
Mikmas
Mispa
Jeriko
Jordan
Gibea
Gibeon
Qumran
Moabs hedar
Terebintdalen
Jerusalem
Nebo (Pisga)
FILISTÉER
Aseka
Betlehem
Lakis
Bet-Sur
JUDA
SCHEFELA
Hebron
Debir
Döda havet
Slätten
Arnon
Beer-Seba
GRAVSÄNKAN
MOAB
Gomorra
Sodom
Soar
NEGEB
HEDMARKEN
EDOM
ÖKNEN
Röda havet
Esjon-Geber
JERUSALEM
TEMPLET
Oljeberget
Hinnoms dal
Kidrons dal
Betania