Arkeologin och landet bekräftar sanningens ord
”Ni vet väl av hela ert hjärta och av hela er själ att inte ett enda ord av alla de goda ord som Jehova, er Gud, har talat till er har uteblivit. De har alla gått i fullbordan för er. Inte ett enda ord av dem har uteblivit.” — Jos. 23:14, NW.
1. Åt vilka har Jehova gett sina gåvor landet och ordet?
DET utlovade landet, som Jehova Gud gav åt sitt folk Israel, stöder och bekräftar hans sanningsord, bibeln, som han har gett såsom en ovärderlig gåva, inte bara åt israeliterna, utan åt alla som vill tillbedja honom. Ordet hänvisar till landet; landet bekräftar ordet och motbevisar i synnerhet den illvilliga kritik som riktats mot bibeln, med goda, pålitliga, fakta från arkeologin. Vi tar för givet att du är intresserad av att få del av några sådana fakta och av uttalanden i förbindelse med dem som auktoriteter på arkeologins område har gjort.
2, 3. Hur vittnar experter om att den illvilliga bibelkritiken har besegrats genom det goda som arkeologin har frambragt?
2 ”Det är fullständigt riktigt att säga att den bibliska arkeologin i hög grad har rättat till den föreställning som var vida spridd i slutet av förra århundradet och i början av det här århundradet, nämligen att den bibliska historiens tillförlitlighet skulle vara tvivelaktig på många punkter.” Så säger J. A. Thompson i The Bible and Archaeology.
3 ”Palestinensiska orter och städer, som ofta nämns i Bibeln, kommer åter fram i ljuset. Deras läge och utseende stämmer exakt med Bibelns beskrivning.” Detta är Werner Kellers syn på saken, som han redovisar i förordet till sin bok, där han vidare säger: ”Jag [kom] oupphörligt att tänka på denna sats: Men Bibeln hade rätt!” som också utgör bokens svenska titel.
4. Finns det vittnesbörd utanför bibeln om den stora vattenfloden?
4 Känner du till att bibelns skildring av den omfattande syndafloden har dragits i tvivelsmål? Somliga bibelkritiker har gjort sig löjliga över den, och på så sätt har de vanärat Gud och Kristus Jesus och gjort de människor en otjänst som de lyckats påverka. Arkeologiska utgrävningar har emellertid sagts bekräfta den bibliska skildring av syndafloden som vi finner i Första Moseboken, kapitel sju. Man har gjort arkeologiska fynd som bekräftar tillförlitligheten av Skriftens ord om ett ”torn, vars spets” skulle räcka ”upp i himmelen”. — 1 Mos. 11:3, 4.
5. Sök på kartorna upp de platser som omnämns här.
5 Till de orter, vilka omnämns i kapitel tio och elva i Första Moseboken, och vilkas existens och läge bekräftas av arkeologiska rapporter, hör Kela, Erek, det kaldeiska Ur, Haran, som alla var städer; och namnen på personer omnämnda i 1 Moseboken 11, nämligen Peleg, Serug, Nahor, Tera och Haran, nämns i kilinskrifter som man har påträffat i ruinerna av palatset i Mari. Läget för det forntida Sikem såväl som för vattenbrunnarna vid Beer-Seba har likaså kunnat fastställas.
6. Redogör för de fakta som bekräftar vad bibeln säger om Jeriko och beskriv var det ligger på en av våra kartor.
6 Förstöringen av den forntida staden Jeriko, som låg på den stora gravsänkans västra sida, omtalas i Josua 6:20, 24, där det berättas om att Jerikos murar föll genom ett underverk och staden blev intagen av hebréerna under Josuas befäl. Innan det fanns några arkeologiska bekräftelser av den bibliska skildringen, bestreds dess tillförlitlighet mycket högljutt. Nu kan man inte längre göra det. Arkeologin har bekräftat den bibliska skildringen av stadens förstöring. År 1930 började man göra utgrävningar i Jeriko. Utgrävarna fann att de dubbla murarna som omgav staden hade fallit utför sluttningen som om de störtats överända av en jordbävning eller någon annan osynlig kraft. Man hade byggt hus på bjälkar som förband de båda murarnas krön, och på en sträcka stod en del av muren fortfarande kvar, och det kan ha varit där som Rahabs hus låg och blev skonat vid den i bibeln skildrade katastrofen. Utgrävarna fann tecken som vittnade om en intensiv eld. Staden hade blivit bränd; men det hade inte varit någon vanlig brand. Asklagret var ovanligt tjockt, och det förefaller som om allt brännbart hade samlats ihop för att man skulle åstadkomma en genomgripande förstöring. Staden hade inte blivit plundrad, och den hade inte heller blivit återuppbyggd i någon särskild utsträckning förrän flera hundra år senare, förmodligen på konung Ahabs tid, då bibeln säger oss att den blev återuppbyggd. Du kan i denna dag bege dig till gravsänkan, till den plats där man har grävt fram det forntida Jerikos ruiner, och betrakta dessa arkeologiska vittnesbörd som stöder den bibliska skildringen.
7. Här finner vi många andra geografiska namn. Vad döljer sig bakom vart och ett av dem, och var ligger dessa orter på den stora kartan?
7 I likhet med Jerikos ruiner kan ruinerna av en annan stad som israeliterna intog under Josuas befäl, nämligen Hasor, jämte bevisen för att Josua ödelagt den räknas till de arkeologiska upptäckterna. Ett dokumentariskt vittnesbörd utanför bibelns med hänsyftning på att israeliterna verkligen befann sig i Kanaans land utgör Neftoamonumentet (Jos. 15:9). På listan över de upptäckter som arkeologer har gjort skulle vi kunna föra upp: lämningar vid Betel (Dom. 1:22—25), vissa filisteiska städers läge (Jer. 25:17, 20), Gibeas ruiner (1 Sam. 10:20—26), Mikmas, som alltjämt ligger på sin forna plats (1 Sam. 13:5, 23), det ställe där David besegrade Goljat (1 Sam. 17:2, 3), ruinerna av staden Bet-San och av Astartetemplet (1 Sam. 31:10), Megiddo i norra änden av Jisreelslätten med dess stora stallar (1 Kon. 9:15), Esjon-Geber med dess smältverk för koppar och skeppsvarv (1 Kon. 9:26), den plats där Gebal låg (Hes. 27:9), det befästa Mispa (1 Kon. 15:16, 22) och palatsen i Samaria med deras elfenben och annan lyxbetonad inredning (1 Kon. 22:39).
8. Vad vet vi om konung Mesa enligt bibelns skildring?
8 I boken med sanningens ord heter det i 2 Konungaboken 1:1: ”Efter Ahabs död avföll Moab från Israel.” I 2 Konungaboken 3:4, 5 bekräftas uppgiften: ”Mesa, konungen i Moab, som ägde mycken boskap, hade i skatt till konungen i Israel erlagt hundra tusen lamm och ull av hundra tusen vädurar. Men när Ahab var död, avföll konungen i Moab från konungen i Israel.” I kapitlet talas det vidare om de åtgärder som konung Joram vidtog mot konung Mesa i Moab. Moabiterna blev mycket förödmjukade, och de blev besegrade.
9. Hur har arkeologin bidragit med upplysningar om Mesa, som gett stöd åt bibelns skildring?
9 Arkeologin har gett oss en skildring av upproret som skrivits av konung Mesa, en sten som kallas Mesastenen eller moabitstenen. Inskriften på den är avfattad på en dialekt som skiljer sig ganska litet från den bibliska hebreiskan, och den restes av konung Mesa delvis för att påminna eftervärlden om hans uppror. Stenen påträffades år 1868 på moabitiskt landområde, på en plats öster om Döda havet ungefär lika långt från norra som från södra änden. Konungen i Moab vittnar om att han dyrkar guden Kemos. I skildringen använder han namnet på Israels Gud, Jehova. Den falske guden Kemos kunde inte rädda Moab. Mesas inskrift på moabitstenen kunde inte dölja vad Jehovas seger över Moab innebar. Så här sade Jeremia: ”Förlorat är Kemos’ folk.” Och Sefanja profeterade: ”Det skall gå Moab såsom Sodom och Ammons barn såsom Gomorra” (Jer. 48:46; Sef. 2:9) Så har det också gått med Mesa och hans folk, moabiterna. På Mesastenen finns tetragrammaton inristat med hebreisk-feniciska bokstäver, men inte nog härmed, utan dessutom omtalas fjorton orter som förekommer i den bibliska skildringen. Bibelforskare har länge haft tillgång till den här stenen.
10. Var ligger Sodoms och Gomorras ruiner, och vilken auktoritativ källa bekräftar detta?
10 ”Det skall gå Moab såsom Sodom och Ammons barn såsom Gomorra”, sade Sefanja. Hur gick det med Sodom och Gomorra och städerna på slätten i deras grannskap? ”I dag kan vi med bestämdhet säga, att ... gåtan beträffande de båda städernas förstörelse är löst”, förklarar Werner Keller. Lösningen är den att dessa fördärvade städer på slätten ligger i ruiner inom det område som för närvarande befinner sig under vattenytan i Döda havets södra ände, där vattnet nu når högre upp än innan de här städerna förstördes. Det är verkligen så att ”den bibliska traditionen blir allt bättre belyst genom allt slags arkeologiskt och dokumentariskt stoff” ”från ... den tid då Israel konsoliderade sin maktställning i ... Palestina”. ”Som en sammanfattning kan det sägas att vi på nytt kan betrakta bibeln från början till slut som en autentisk religionshistorisk urkund”, säger arkeologen Albright.
11. Räkna upp de ”under” som omtalas här och sök reda på alla som är markerade på kartorna till de här artiklarna.
11 Uppfyllelsen av Jehovas profetiska uttalanden om förintelse över hans fiender, med hänvisning till deras gruppering i de olika städer som fanns på den tiden, styrks av dessa städers ruiner. Sådana ruiner bekräftar på ett underbart sätt den exakthet som präglade de uttalanden som Guds profeter gjorde. En auktoritet har gjort en förteckning av dessa ”under”, och den omfattar Tyrus, Sidon, Betel, Samaria, Jerusalem, Babylon och de nationer som benämns Egypten, Edom och filistéerna. Till de orter där man gjort utgrävningar för att företa arkeologiska undersökningar hör: Hasor, Korasin, Nasaret, Caesarea, Samaria, Sikem, Silo, Betel, Jeriko, Gibeon, Gibea, Jerusalem, Qumran, Bet-Sur, Lakis, Debir och Esjon-Geber, och med dessa namn är förteckningen långt ifrån fullständig.
12. Vad är Lakis och Aseka, var har de legat, och hur bekräftar de nu Guds ord?
12 På den större kartan i det här numret kan du inom Schefela finna Lakis, i vars grannskap Aseka låg. Man har grävt fram ruinerna efter dessa båda städer. Vid utgrävningarna har några arkeologiska klenoder påträffats, och tack vare dem kan man fastslå en mängd detaljer som bekräftar den bibliska skildringen. I ruinerna av ett vaktrum i det dubbla porthuset fann man år 1935 aderton lerskärvor försedda med skrift. Dessa visade sig vara ett antal brev, och samlingen kallas nu för ”Lakisbreven”. De styrker vad bibeln säger om baner eller ”härtecken” (Åk) i Jeremia 6:1 och det som den säger i Jeremia 34:7 om att Lakis var grannstad till Aseka. De bekräftar bibelns skildring genom att nämna att Lakis och Aseka var de två sista befästa städerna som var kvar. De bekräftar att Juda vände sig till Egypten för att få hjälp i strid med Jehovas befallningar. I ”Lakisbreven” finns upplysningar om att denna militära utpost stod emot Nebukadnessars angrepp. Dessutom ger de belägg för att judarna vid den tiden inte ogillade att man använde Jehovas namn. Tetragrammaton, de fyra hebreiska konsonanter som ingår i Guds namn, Jehova(h), finns med i ”Lakisbreven”.
13. a) Nämn några platser som nu finns i Samarien och som bekräftar bibelns skildring. b) Vilka andra platser kan en turist nu bese? Var ligger de på kartan?
13 I Josua 8 heter det att det var på berget Ebal som Josua byggde ett altare åt Jehova och att Israels hela menighet med dess äldste, tillsyningsmän, domare, präster, leviter, främlingar såväl som infödingar, alla samlades där vid foten av berget Ebal och berget Gerissim. Där lästes välsignelsen och förbannelsen upp för Israel. Gerissim och Ebal ligger där än i denna dag. Du kan fara dit och bese dem. År 1963 begav sig flera hundra av Jehovas vittnen till denna geografiska plats och till andra platser i det utlovade landet, och här i södra delen av Samaria, i närheten av bergen Gerissim och Ebal drack många av dem, i likhet med Jesus, vatten ur Jakobs brunn i närheten av byn Sykar, där den svala, uppfriskande underjordiska vattenströmmen fortfarande flyter fram. Floden Jordan, Galileiska sjön, städerna Betlehem och Hebron, Hinnoms dal, jämte många, många andra geografiska platser, ligger där fortfarande, och du kan bese dem. Vem som helst kan bese dem, och eftersom dessa platser fortfarande ligger där till beskådande, bekräftar de sanningens ord.
14. Vad svarar i vår tid mot det som Jesus såg, då han satt på Oljeberget?
14 De sist nämnda exemplen är iögonenfallande liksom det följande, som fastslår att bibelns beskrivning av den plats, där Jesus uttalade sin stora profetia, är fullständigt exakt. I Markus 13:3 heter det att Jesus ”satt på Oljeberget mitt emot helgedomen”. Oljeberget ligger fortfarande på sin plats. Därifrån kan du se västerut, förbi Getsemane örtagård, tvärs över Kidrons dal till den östra delen av den nuvarande staden Jerusalems mur, och du kan se den plats där på Jesu tid det underbara tempel låg som var avbildat på Sällskapet Vakttornets väggalmanacka för år 1968. Där templet förut låg finns nu en muhammedansk moské, Klippmoskén. Platsen finns där, landet ligger där, geografin bekräftar Markus 13:3. Då Jesus satt där på Oljeberget, hade han helgedomen eller templet mitt emot sig, och tempelplatsen kan man än i dag se från Oljeberget.
15. Finns det något bevis för Pontius Pilatus’ existens förutom bibelns? Var hittades det?
15 Pontius Pilatus är omnämnd i skildringen av Jesu jordiska verksamhet, mot slutet av den, och ganska nyligen har Caesarea, som ligger på kustslätten, fått bidra med ett värdefullt arkeologiskt fynd beträffande Pontius Pilatus, som var romersk landshövding i Jerusalem på Kristi Jesu tid. Man kände tidigare till Pilatus endast genom det som sägs om honom i bibeln och vad forntida historieskrivare, i synnerhet Josefos, har berättat, men det har inte funnits några arkeologiska vittnesbörd med avseende på honom. En italiensk arkeologisk expedition från universitetet i Milano fann emellertid år 1961 nära Caesarea en stenplatta, som mätte åttio gånger sextio centimeter, med en inskrift där bland annat de latinska namnen Pontius Pilatus och Tiberius stod att läsa. Här gavs alltså ett arkeologiskt bevis för Pilatus’ existens. Jehovas vittnen vet av det som sägs i bibeln att Pilatus har existerat. Vad dem beträffar som förnekar bibeln frågar vi: hur kommer de att förhålla sig till denna inskrift med Pontius Pilatus’ namn?
16. Vilken nytta har vi av det stöd som arkeologin ger den bibliska skildringen?
16 Det kommer ständigt fram nya upplysningar om hur landet bekräftar sanningens ord, och här har vi redogjort bara för en liten del av dem. Hur bör denna kunskap påverka oss? Vilken nytta har vi av den? Vilken nytta har vi av det stöd som arkeologin ger den bibliska skildringen? Hur kan denna underbara gåva som Jehova har gett oss, det utlovade landet, hjälpa oss i denna sena tid? Kunskap om bibeln och landet, det stöd som ges bibeln av arkeologin och av landet självt bör öka vår uppskattning av sanningens ord. Liksom upptäckten av forntida handskrifter har bidragit till att bibelns rena, ursprungliga text har kunnat återställas, har upptäckten av den stora mängden artefakter på ett övertygande sätt bekräftat att de upplysningar som ges i bibelns text är historiskt, kronologiskt och geografiskt tillförlitliga, in i minsta detalj.
17, 18. a) Vilken uppfattning har Brittiska museets överbibliotekarie gett uttryck åt? b) Vad anser arkeologen Nelson Glueck?
17 Arkeologin slår alltså bibelkritikerna med häpnad och förvirring. En välkänd brittisk vetenskapsman, som i många år var föreståndare för Brittiska museet och var dess överbibliotekarie, sade följande om bibeln: ”De fakta som arkeologin bragt i dagen [har] tjänat till att återställa dess auktoritet och likaså till att föröka dess värde, i det att den gjorts mera förståelig genom en fullständigare kunskap om dess bakgrund och miljö. Arkeologin har ännu inte sagt sitt sista ord, men de redan uppnådda resultaten fastslår, vad tron borde låta oss förmoda, nämligen att bibeln bara kan vinna på att kunskapen tillväxer.”
18 Arkeologen Nelson Glueck skriver i sin bok Rivers in the Desert (1959, sid. 31): ”Men faktum är att det kategoriskt kan fastslås att ingen arkeologisk upptäckt någonsin har motbevisat ett uttalande i bibeln.”
19. a) Vad är det som arkeologin bekräftar? b) Hur kan vi göra oss förtrogna med det utlovade landet?
19 Låt oss på nytt räkna upp de fördelar som kommit sanningen och Guds ord till del genom arkeologiska fakta. Arkeologin: bekräftar skildringarna av den patriarkaliska tiden, Sauls styrelse, Davids regering, hjälper oss att fastställa läget för geografiska platser, underlättar bestämmandet av den ordning, i vilken de bibliska händelserna har inträffat, underrättar oss om de seder och bruk och den kultur som var rådande då bibeln kom till, ger historisk bakgrund till bibelns skildringar och bidrar till vår insikt i somliga bibelords betydelse. Man kan inte förneka att sanningens ords land finns till; det ligger där. Hur vore det om vi sökte bli så förtrogna med det som möjligt! När orter och områden nämns i den bibliska skildringen eller under vårt studium av Guds ord, gör vi klokt i att studera de kartor som finns i våra biblar eller andra kartor och söka ta reda på var dessa platser låg. Önskar vi öka vår insikt i det som vi läser i bibeln? Naturligtvis gör vi det. Om vi i vårt sinne kan ha en bild av den geografiska inramningen, ökar detta vår insikt i det skrivna ordet (vilket vi bör vara angelägna om). Vi kan göra oss alltmer förtrogna med det utlovade landet och på så sätt bli mer förtrogna med själva bibeln.
20. Hur bör vi visa vår uppskattning av Jehovas gåvor landet och ordet?
20 Landet upphöjer och ärar dess Skapare. Vi gläder oss över att han blir upphöjd. Gåvan förhärligar givaren. Vi gläder oss över att Jehova blir hävdad och förhärligad. Vi älskar och uppskattar den gåva som Guds ord utgör. Vi säger med Psalm 119:130, 140: ”När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga [oerfarna]. Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.” Vi är Jehovas tjänare. Vi har hans sanningsord kärt!
21. Vilken betydelse har Josua 23:14 för oss?
21 De som kritiserar och motsäger Guds ord har inget annat att komma med än lögn, tvivel, förvirring, förvrängning. Det är inget för oss. Men den sanning, som Josua gav uttryck åt, erkänner däremot Jehovas vittnen, som med honom säger: Vi vet väl av hela vårt hjärta och av hela vår själ att inte ett enda ord av alla de goda ord som Jehova, vår Gud, har talat till oss har uteblivit. De har alla gått i fullbordan för oss. Inte ett enda ord av dem har uteblivit. — Jos. 23:14.
[Karta på sidan 60]
(För formaterad text, se publikationen)
MESOPOTAMIEN
SINEAR
Haran
Nineve
Kela
Mari
Eufrat
Tigris
Babylon
Erek
Ur
Persiska viken
[Bild på sidan 61]
Mesastenen, på vilken Guds namn förekommer
[Bild på sidan 62]
Ett av ”Lakisbreven” med forntida hebreiska bokstäver som svarar mot ”Jehova(h)”
[Bild på sidan 63]
Del av en inskrift som påträffats vid Caesarea. På andra raden kan man läsa ”[Pon]tius Pilatus”