Alla nationer församlas till Jehovas hus

”JAG FRÖJDADES, NÄR MAN SADE TILL MIG: ’LÅT OSS GÅ TILL JEHOVAS HUS.’” — PS. 122:1, NW.

1. Vilken profetia nedskrev Jesaja på 700-talet före Kristus, och varför var den ovanlig för hans tid?

PÅ 700-talet före Kristus, när Jehovas församling huvudsakligen bestod av folk från en enda köttslig nation, skrev Jesaja ned en märklig profetia: ”Och det skall ske i dagarnas slutskede, att det berg där Jehovas hus är skall bliva fast grundat ovan bergens topp, och det skall förvisso bliva upphöjt ovan höjderna, och till det skola alla nationer strömma. Och många folk skola förvisso gå åstad och säga: ’Kom, ni människor, och låt oss gå upp till Jehovas berg, till Jakobs Guds hus, och han skall undervisa oss om sina vägar, och vi skola vandra på hans stigar.’ Ty från Sion skall lag utgå och Jehovas ord från Jerusalem. Och han skall förvisso avsäga dom bland nationerna och bringa ordning i förhållandena beträffande många folk. Och de måste smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdssaxar. Nation skall icke lyfta svärd mot nation, ej heller skola de mer lära sig att kriga.” — Jes. 2:2—4, NW.

2. När fick den kristna församlingen sin begynnelse, och vilken likhet finns mellan den och den Jehovas församling som Israel utgjorde?

² Här lovade alltså Jehova att församla människor av alla nationer till sitt hus i de yttersta dagarna. Men detta var ingalunda den kristna församlingens början. Jehovas ursprungliga församling, Israel, kallades ut ur Egypten år 1513 f. Kr. Hans kristna församling började kallas ut ur det motbildliga Egypten, ”världen”, år 33 e. Kr. Den förra församlingen hade Mose som medlare; den senare har Kristus. Den ena grundades på Jakobs tolv söner; den andra har tolv apostoliska grundvalar. Församlingen i öknen hade Jehovas lagförbund med dess djuroffer; den kristna församlingen kommer in under det härliga nya förbundet och Kristi fullkomliga mänskliga offer. De som är tillsammans med den kristna församlingen i det som för världen är ”ändens tid” skulle kunna smida sina svärd till plogbillar, ty från sin början har denna församling följt ett nytt bud: ”Älska varandra. Därigenom skola alla veta, att ni äro mina lärjungar, om ni hava kärlek inbördes.” — Joh. 13:34, 35, NW.

3. För vilket syfte skulle människor av alla nationer strömma till Jehovas hus, och hur skiljer sig detta från kristenhetens församlingar?

³ För vilket syfte skulle alla nationer strömma till Jehovas hus? För att lära känna hans vilja och lyda den. Detta syfte ställdes i stark belysning av aposteln Petrus, när han skrev till församlingen: ”Ni [äro] ’ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, en helig nation, ett folk för särskild besittning, för att ni skola vitt och brett kungöra de härliga egenskaperna’, hos honom, som kallade eder ut ur mörkret in i sitt underbara ljus.” (1 Petr. 2:9, NW) Ja, detta måste vara en församling av förkunnare — där envar lovprisar Jehova! Inte att man medverkar i någon ritual, inte att man helt enkelt sitter i kyrkbänkarna, utan verkliga handlingar av helig tjänst — detta identifierar den sanna kristna församlingen. — Upp. 7:15; 22:17.

4. a) Hur skulle världen betrakta denna sanna kristna församling, enligt vad Jesus sade? b) Hur identifieras Guds sanna församling ytterligare i våra dagar?

⁴ Skulle världen välkomna denna församling med dess offentliga kungörelse av Jehovas härliga egenskaper? Jesus säger oss varför den inte skulle göra det. ”Om ni vore en del av världen, så skulle världen tycka om vad som är dess eget. Men emedan ni icke äro någon del av världen, utan jag har utvalt eder ur världen, av den orsaken hatar världen eder.” (Joh. 15:19, NW) Om vi finner en hatad församling, så är vi på rätt spår. Vi finner inte att dess medlemmar blandar sig i världslig politik eller offrar några förböner och välsignelser på världens angelägenheter. Men däremot finner vi att den enda, sanna församlingen känner och brukar Guds personliga namn, Jehova. (Ps. 83:19, Åk) Om detta försäkrar Jesus oss: ”Jag har gjort ditt namn uppenbart för de människor som du har givit mig ut ur världen.” (Joh. 17:6, NW) Jesaja uppenbarar att Jehova skulle kalla dem sina vittnen: ”’Ni äro mina vittnen’, är Jehovas uttalande, ’ja, min tjänare, som jag har utvalt, på det att ni må känna och hava tro på mig och för att ni må förstå att jag är densamme. Före mig fanns det ingen Gud danad, och efter mig fanns det fortfarande ingen. Jag — jag är Jehova, och förutom mig finnes ingen frälsare. ... Alltså äro ni mina vittnen’, är Jehovas uttalande, ’och jag är Gud.’” (Jes. 43:10—12, NW) Det finns bara en enda församling som tjänar som Guds vittnen i dessa yttersta dagar. I de 179 länder, där de vitt och brett kungör Jehovas härliga egenskaper, är de kända såsom Jehovas vittnen.

5. a) Av vilken orsak finner man ofta Guds församling inför rätta? b) Varför är det inte fanatism att säga att det bara finns ett enda rätt sätt att tillbedja Gud och vinna evigt liv?

⁵ ”Är det de där hatade människorna som alltid står inför rätta och i tidningarna för sin religions skull?” Ja. Jesus sade att det måste bli på det sättet, eller hur? ”Var på eder vakt gentemot människorna, ty de skola överlämna eder åt domstolar i orterna, och de skola gissla eder i sina synagogor. Ja, ni skola bliva dragna inför styresmän och konungar för min skull, till ett vittnesbörd för dem och nationerna.” (Matt. 10:17, 18, NW) Om man finner den församling, som har varit inför domstolar och styresmän mer än alla präster och predikanter i kristenheten har varit, då har man funnit Jehovas sanna vittnen. Det är därför att de har kommit till världsmänniskornas dörrar med de goda nyheterna om Guds rike som domstolsförhör har blivit följden, allt till ett vittnesbörd innan änden kommer. (Matt. 24:14) ”Men vittnena är ju bara några hundra tusen, och kyrkobesökarna i kristenheten är många millioner. Är det inte fanatism att säga att ni är de enda som har sanningen och känner vägen till liv?” Var Jesus fanatiker? Tänk på hans varning: ”Gå in genom den trånga porten, ty bred och rymlig är den väg, som leder till tillintetgörelse, och många äro de som gå in genom den; medan trång är den port och smal den väg, som leder till liv, och få äro de som finna den.” — Matt. 7:13, 14, NW.

6. Varför kan inte människor av en god vilja ”söka inträde” i den sanna församlingen?

⁶ ”Hur söker man då inträde bland dessa ’få’?” Man söker inte inträde. Det är Gud som utväljer medlemmarna av sin församling. Paulus, en av församlingens apostoliska grundvalar, förklarar varför. Han talar om ”församlingen av de förstfödda, som hava blivit uppskrivna i himlarna”, och säger att ”Jehova känner dem som tillhöra honom”. (Hebr. 12:23; 2 Tim. 2:19; NW) Man kan inte begära inträde bland Jehovas vittnen. Om man noggrant studerar Jehovas ord, överlämnar sitt liv åt honom och tjänar hans rike, så blir man automatiskt en välkommen medlem av hans jordiska organisation. Jehovas vittnen är uteslutande intresserade av om man vill gå upp till Jehovas hus för att få undervisning från hans lag och ”vandra på hans stigar”. De hälsar en välkommen att vara med och återkasta det strålande ljuset från den stad, som ligger på ett berg och inte kan döljas. (Matt. 5:14) Fördenskull kommer ens sökande efter evigt liv tillsammans med Jehovas församling att bli mycket lyckosamt och fruktbringande.

7. a) Vad är innebörden av ordet ”kyrka”, och hur används det ofta? b) Tala om precis hur stor Jesu ”lilla hjord” är, och nämn några av de benämningar som Skriften använder om den.

⁷ ”Betyder detta att ni betraktar edra Rikets salar som den sanna kyrkan?” Nej, Rikets sal är inte ”kyrkan”. Jehovas tempel i vår tid är himmelskt, andligt. Ordet ”kyrka” eller ”församling” återger det grekiska ordet ekklesía, som betyder ”församling”. Ekklesía eller ”församling” används kollektivt om alla de kristna, som är kända såsom den smorda, av anden pånyttfödda klassen och befinner sig på jorden vid någon viss tidpunkt. Ofta används det om den ortsförsamling som finns på en plats, vilken som helst. Jesus kallade medlemmarna av sin församling för ”du lilla hjord”. (Luk. 12:32) Kristus är församlingens huvud. Lemmarna av hans ”kropp” uppgår till jämnt 144.000. (Upp. 7:4; 14:1) ”Men är inte detta antal symboliskt?” Nej, ty om man försöker utvidga det på något sätt, t. ex. öka 144.000 till 144.000.000, så har man inte längre någon liten hjord. Guds ord identifierar vidare denna lilla hjord genom olika benämningar, såsom de smorda (2 Kor. 1:21); Kristi ”kropp” (Ef. 1:22, 23); ”Guds församling” (Gal. 1:13); ”Guds arvingar” (Rom. 8:17); en ”helig nation” (1 Petr. 2:9, NW); ”heliga” (1 Kor. 1:2); ett ”heligt prästerskap” (1 Petr. 2:5); ”Guds Israel” (Gal. 6:16); en ”ny skapelse” (2 Kor. 5:17); ”Davids kungliga palats” (Apg. 15:16, NW); ”rikets söner” (Matt. 13:38, NW); de ”beseglade ... av Israels söner” (Upp. 7:4, NW) och ett ”tempel åt den heliga anden” (1 Kor. 6:19, NW). Varje år vid firandet av åminnelsen av Kristi död lägger man märke till att de återstående av denna ”lilla hjord” endast uppgår till relativt få tusen — bara en kvarleva. Likväl fortfar denna kvarleva att gå i spetsen för arbetet med att frambära vittnesbördet, ty de är de första som sjunger den nya sången om Jehovas upprättade rike under Kristus. — Upp. 14:3.

8. a) Vilket samband har de stora skaror av Jehovas vittnen, som man ser vid deras konvent, med den ”lilla hjorden”? b) Tillbeder Jehovas församling och den stora skaran ”treenigheten”?

⁸ ”Men vad var då alla de där Jehovas vittnen för några, som var på Yankee Stadium och Polo Grounds det året då ni hade en kvarts million människor samlade i New York? Det var då inte någon liten hjord!” Det är riktigt. Det var en stor skara, en del av dem som Jesus kallade sina ”andra får”. (Joh. 10:16) De hoppas få leva här på jorden i Guds nya värld under Kristi Jesu och hans himmelska församlings styrelse. (Upp. 21:1—5) Deras frälsning beror inte på något medlemskap i den himmelska församlingen, lika litet som en engelsman behöver vara ledamot av parlamentet för att ha en brittisk undersåtes rättigheter och plikter. Att en stor skara skulle vara förenad med den sanna församlingen har vi ytterligare bevis för i dessa ord av Johannes, som var en annan av de apostoliska grundvalarna: ”Jag [såg], och se, en stor skara, som ingen människa var i stånd till att räkna, ur alla nationer och stammar och folk och tungomål. Och de hålla i med att ropa med hög röst och säga: ’Frälsning hava vi vår Gud att tacka för, honom som sitter på tronen, och Lammet.’” (Upp. 7:9, 10, NW) Ingenting sägs om att någon mystisk tredje person i en förmodad ”treenighet” också bör tillskrivas förtjänsten av denna frälsning, ty den kristna församlingen delar inte kristenhetens felaktiga tro i detta avseende. (Joh. 14:28; 1 Kor. 11:3; 15:28) Församlingen förlitar sig naturligtvis på Guds heliga ande eller verksamma kraft, när den utför sin tjänst, men frälsningen kommer från Jehova Gud genom Kristus.

Enskilt studium inte nog

9. Är det nog att stanna hemma oeh läsa bibeln? Ge skäl för ditt svar.

⁹ ”Om jag har min bibel och läser den, är det inte nog? Varför måste jag komma tillsammans med andra?” Därför att det är vad Jehova vill att vi skall göra. Om man verkligen studerar sin bibel noga, kommer man snart underfund med detta. Man måste vara bland de församlade för att utgöra en del av Guds ”husfolk”. Åt de kristna ges denna uppmaning: ”Låt oss tänka på varandra för att uppegga till kärlek och rätta gärningar, i det att vi icke försumma att komma tillsammans, såsom några hava för sed, utan uppmuntra varandra, och detta så mycket mera som ni se dagen närma sig.” (Hebr. 10:24, 25, NW) Om man har för sed att hålla sig borta från församlingens möten, hur kan man då uppmuntra och uppegga andra till att älska Jehova och fullgöra hans vilja? Hur kan man själv bli uppmuntrad och uppeggad av andra? Jehova inspirerade inte Skriften för att isolera de troende från varandra. Paulus sade att han skrev till Timoteus ”för att du må veta hur du bör förhålla dig bland Guds husfolk, som är den levande Gudens församling, en pelare och ett stöd för sanningen”. (1 Tim. 3:15, NW) När man har låtit församla sig och nära samarbetar med församlingen, tjänar man som en del av den pelare som understöder Guds sanningsord på den plats där man bor. Dessutom måste en vis människa göra mera än endast läsa Guds lag. Jehova säger att hon också måste lyssna: ”Den som är vis kommer att lyssna och tillägna sig mera undervisning.” (Ords. 1:5, NW) För att kunna lyssna måste den visa människan vara församlad dit där Jehovas tjänare talar. Att hålla sig borta från Jehova och från att göra hans vilja är att visa en trolös ande, som kan liknas vid äktenskapsbrott. ”Se, just de som hålla sig borta från dig skola förgås. Du skall förvisso tysta var och en som likt en äktenskapsbrytare lämnar dig. Men vad mig angår är det gott för mig att nalkas Gud. Till den suveräne Herren, Jehova, har jag tagit min tillflykt, för att kungöra alla dina verk.” (Ps. 73:27, 28, NW) Ingen äktenskapsbrytare kommer att ärva Guds rike. — Ef. 5:5.

10. Vilken stor uppskattning av den kristna församlingen har visats av Jehovas vittnen i områden där deras verksamhet är förbjuden, och vilken inställning bör varje kristen ha i detta hänseende?

¹⁰ Som ett exempel på vishet kan vi ta Jehovas vittnen i några länder där deras verksamhet för närvarande är förbjuden. Dussintals familjer på landsbygden har lämnat sina hem och flyttat till större städer, därför att det där de förut bodde blev nära nog omöjligt att komma tillsammans till möten och ännu svårare att vittna om Guds rike. Vilken praktisk vishet! Tydligtvis ser de saken på samma sätt som psalmisten: ”Jag fröjdades, när man sade till mig: ’Låt oss gå till Jehovas hus.’” (Ps. 122:1, NW) Om man såsom kristen är besluten att vandra med Jesus, så måste man gå dit där han är. Uppenbarelseboken visar att han går omkring mitt i sin församling. (Upp. 2:1) Var två eller tre är församlade i hans namn, där är han mitt ibland dem. (Matt. 18:20) Man kan aldrig gå ensam. Om man stannar borta från församlingen, kan det leda en in på den breda, rymliga vägen till tillintetgörelsen, och på den skulle man ju inte heller vara ensam. — Matt. 7:13, NW.

11. Vilken utomordentlig andlig föda finns under veckan att få i Rikets sal på orten och i hem i grannskapet?

¹¹ Du kommer att finna att den andliga födan i Jehovas hushåll är utomordentlig. Det finns ingen bättre någonstans, inte heller någon lika välsmakande. (Am. 8:11) En kväll i veckan håller församlingen av Jehovas vittnen ett tjänstemöte enligt samma riktlinjer som det Jesus höll med några av församlingens första medlemmar. Läs om det i Lukas 10:1—12. Särskilda anvisningar ges om hur man effektivt skall predika Jehovas lag för människor av en god vilja och undervisa dem i den. Det första århundradets kristna ägnade också noggrann uppmärksamhet åt ”offentlig föreläsning, åt förmaning, åt undervisning”. (1 Tim. 4:13, NW) Du kommer att bli glad åt att finna samma trägna uppmärksamhet ägnas åt läsning och studium av bibeln vid vart och ett av de fem möten som den kristna församlingen i denna tid håller varje vecka. Skolan i teokratisk ämbetsutövning är ett gott exempel. Män och kvinnor, unga och gamla, håller övningspredikningar, som sedan följs av personliga råd och anvisningar. Jesajas ord har besannats: De skall alla bli ”lärda av Jehova”. (Jes. 54:13, NW) I början på veckan, vanligen en tisdagskväll, följer församlingen de första kristnas exempel och kommer tillsammans i ett privat hem i trakten, ja, kanske till och med i flera hem. (Rom. 16:5) Tag reda på var den närmaste gruppen samlas i din stadsdel eller trakt. Bli en regelbunden deltagare. Jehova kommer att utgjuta åt dig en sådan välsignelse i vishet och insikt, att du inte kan rymma alltsammans. Önskan att delge andra det du har inhämtat kommer att välla upp inom dig. Följ med dem som hör till denna samlingsplats för tjänsten och lär dig hur de säger ”Kom” till andra. Gör detta, så tar du därigenom de första stegen i riktning mot att bli en sann kristen. (Rom. 10:10) Din gudaktiga hängivenhet kommer att bevisa sig ha kraft. — 2 Tim. 3:5, NW.

12. a) Vilket offentligt möte hålls varje söndag före Vakttornsstudiet, och vad anbefalls såsom lämpligt att göra under denna timme? b) Hur har Jehova Gud brukat tidskriften Vakttornet, och för vilket syfte studerar man det i församlingen varje vecka?

¹² På söndagarna håller varje församling ett offentligt bibliskt föredrag som varar en timme och som skänker ett rikt mått av praktisk vishet från Jehova. Du kommer att finna det vara en underbar motsats till kristenhetens predikningar om psykologi, filosofi, bokrecensioner och politik. Tag med dig din bibel varje söndag och lär dig slå upp de skriftställen som talaren anför till stöd för sin framställning. Detta är det riktiga kristna tillvägagångssättet. (Apg. 17:11) Jehovas folk har sångböcker. De tycker om att sjunga till Jehovas lov. Efter det offentliga talet och en sådan Rikets sång griper sig församlingen an med ett församlingsstudium av ett bibliskt ämne, som avhandlas i tidskriften Vakttornet. I mer än åttio år har den kristna församlingens styrande krets brukat denna tidskrift som ett tjänligt medel till att delge trons husfolk Jehovas lag och det ökade ljuset över den. Jesus förutsade att han skulle ha en trogen kvarleva av sin församling på jorden i de yttersta dagarna och att den skulle ge andlig föda åt de församlade arbetarna i Jehovas hus. ”Vem är i verkligheten den trogne och omdömesgille slaven, som hans husbonde har satt över sitt tjänstefolk till att giva dem deras mat i rätt tid? Lycklig är den slaven, om hans husbonde, när han kommer, finner honom göra så.” (Matt. 24:45, 46, NW) Den som hör till ”tjänstefolket” är en arbetare i hushållet. De kristna arbetarna i Jehovas hus blir styrkta genom att varje vecka dryfta de bibliska sanningar som står att läsa i Vakttornet. Det var liknande andlig föda från den första tidens styrande krets i Jerusalem som gjorde denna rapport möjlig: ”Så styrktes nu församlingarna i tron, och brödernas antal förökades för var dag.” (Apg. 16:4, 5) Jehovas vittnens årsbok för 1960 gör det glädjande meddelandet att Jehova fogade 86.345 nya vittnen till sin församling år 1959. Vakttornsstudiet varje söndag är ett särskilt betydelsefullt medel till att styrka alla dessa förkunnare i tron.

13. Vilken underbar återställelse har skett i vår tid, och vilka synliga vittnesbörd har vi därom?

¹³ ”Det låter som om första århundradets kristendom hade kommit tillbaka till oss!” Ja, det har den sannerligen. Denna utlovade ”alltings återställelse” är faktiskt förutsagd i Apostlagärningarna 3:20, 21 (NW). Den inbegriper att församlingen åter skulle få gudaktiga ”domare” och trogna ”rådgivare”. (Jes. 1:26, NW) Jesaja förutsade att mogna kristna tillsyningsmän och biträdande tjänare skulle skydda Guds hjord och tjäna som en tillflykt och ett gömställe och såsom strömmar av vatten i ett förbränt land. (Jes. 32:1, 2) Jehovas församling har alla dessa trogna tillsyningsmän i gestalten av zon-, områdes-, krets- och församlingstjänare, skickligt biträdda av dugliga medhjälpare och bibelstudieledare. (Rom. 15:19; 2 Mos. 18:21) Till deras kvalifikationer för sitt ämbete hör också kärlek till främlingar. Ditt första besök i Rikets sal eller vid ett tisdagsstudium i ett vittnes hem någonstans i ditt grannskap kommer att låta dig erfara denna varma kristliga kärlek.

14. a) Vilken orsak till glädje har vi, när det gäller Jehovas församlings renhet i fråga om moral och lära? b) Hur hjälper församlingen oss att lyda Paulus’ anvisning i Hebréerna 13:15?

¹⁴ Denna kärlek är ett tecken på styrka, inte på svaghet, såsom världen kanske betraktar det. Ty i djup kärlek till Jehova och Kristus kan tillsyningsmännen inte tolerera någon orenhet i församlingen, vare sig det gäller läran eller moralen. (Jud. v. 3, 4; 1 Tim. 5:19—22) Om någon orenhet upptäcks, utrotas den snabbt för att församlingen må få behålla Jehovas ynnest. Du kommer att glädja dig åt att finna en sådan ren kristen organisation i denna ändens tid. Att du kommer tillsammans med den gör dig snart kvalificerad att utföra det som aposteln Paulus anvisar oss: ”Låt oss alltid ... frambära åt Gud ett offer av lovprisning, det vill säga frukten av läppar som offentligen kungöra hans namn.” (Hebr. 13:15, NW) Församlingen kommer att åt en mogen kristen anförtro uppgiften att ge dig personligt bistånd, när du lär dig konsten att göra effektiva besök hos dina medmänniskor och slutligen leda ett bibelstudium med dem i deras hem. Du kommer att få all den hjälp du behöver, så att du kan bli styrkt i tron och med tiden bära din egen börda av ansvar, ja, till och med hjälpa någon annan. Församlingen gör i ordning distriktsanvisningar som är försedda med en liten karta, så att samhället skall bli ordentligt genomgånget. Detta är ännu en gagnelig åtgärd från församlingens sida, som bör uppskattas.

Förmåga att tala

15. a) Vilka försäkringar kan de som fruktar för att aldrig kunna tala för Jehova finna hos Jesaja? b) Kommer den kristna församlingen att upplösas under Satans väntade angrepp strax före Harmageddon? c) Vilket råd kan församlingen ha i minnet, när Jehova går till motangrepp?

¹⁵ Kanske menar du att du aldrig skulle kunna tala så bra som det vittne som du först kom i förbindelse med. Var inte rädd för att du inte skall vara uppgiften vuxen, sedan du fått tillbörlig träning. Du har Jesajas försäkran: ” ’Vilket vapen det vara må, som kommer att danas mot dig, skall icke hava någon framgång, och vilken tunga som helst, som kommer att uppresa sig mot dig i dom, skall du domfälla. Detta är Jehovas tjänares ärftliga besittning, och deras rättfärdighet är från mig’, är Jehovas uttalande.” (Jes. 54:17, NW) Genom att du kommer tillsammans med Jehovas folk, kommer du snart att kunna säga med tillförsikt: ”Herren Jehova själv har givit mig de undervisades tunga, för att jag må förstå att svara den trötte med ett ord.” (Jes. 50:4, NW) Jehova kommer att styrka dig liksom alla andra som dessa ord riktas till: ”Stå fasta i en ande, i det att ni med en själ kämpa sida vid sida för tron på de goda nyheterna och icke i något avseende låta skrämma eder av edra motståndare. Just detta är ett bevis på tillintetgörelse för dem, men på frälsning för eder, och det är Gud som angiver detta.” (Fil. 1:27, 28, NW) Lär dig att framhärda med Jehovas församling och att således ”icke upphöra med att göra vad som är rätt, ty i sinom tid skola vi skörda genom att icke giva tappt”. (Gal. 6:7—10, NW) När Satan sätter in sitt väntade angrepp mot den kristna församlingen strax före Jehovas Harmageddonkrig, kommer församlingen enligt Jesajas försäkran inte att bli övervunnen och tillintetgjord: ”Ingen oomskuren eller oren skall vidare komma in i dig.” (Jes. 52:1) Till sin församlings försvar kommer Jehova Gud att släppa lös ett avgörande mot angrepp, som i grund förgör ogärningsmännens församling. (Ps. 26:4, 5, NW) Den kristna församlingen kan med fog påminna sig Jehovas föreskrift: ”Gå, mitt folk, gå in i dina inre rum och stäng dina dörrar efter dig. Göm dig endast för ett ögonblick, till dess förkastelsedomen har gått förbi. Ty se, Jehova träder fram från sin plats för att låta landets inbyggare stå till svars för sin förseelse emot honom.” — Jes. 26:20, 21, NW.

16. a) Vilken ljus framtidsutsikt har de som församlas till Jehovas hus i vår tid? b) Vad bör var och en nu göra för att uppnå detta mål?

¹⁶ När Harmageddon är över, kommer Jehovas folk att träda ut i hans rena, rättfärdiga, nya värld för att där gripa sig an med det fredliga arbetet att idka trädgårdsarkitektur på jorden och välkomna dem tillbaka, som är värdiga att få en uppståndelse, bland dem Jehovas vittne Jesaja. Försök att se dig själv i denna nya värld, där allt som andas kommer att prisa Jehova. (Ps. 148; 150) Evigheten igenom kommer människosläktet att tillbedja i Jehovas hus. Denna underbara framtidsutsikt ligger öppen för de människor av alla nationer, som i våra dagar församlas till Jehovas hus. Må du noggrant undersöka ditt personliga förhållande till Jehovas församling nu. Skynda dig att ta vilka steg det vara må, som är nödvändiga för att du skall komma i full överensstämmelse med dess rena lära och trogna sätt att handla. Var med vid alla dess möten. Tag del i dess offentliga vittnande. Stanna kvar i församlingen, så blir ditt liv bevarat, liksom Jehovas första församling blev beskyddad i Egypten på påsknatten för många hundra år sedan.

17. a) Vilken uppskattning, som psalmisten ger uttryck åt, bör vi också visa? b) Om människor av alla nationer har denna bedjande inställning, vilken inbjudan bör de då snabbt hörsamma?

¹⁷ Må din uppskattning av Jehovas församling nu vara lik psalmistens: ”Ett har jag begärt av Jehova ... att jag må få bo i Jehovas hus i alla mina livsdagar för att skåda Jehovas ljuvlighet och för att se med uppskattning på hans tempel.” Om detta är din bön, så gäller dessa ord också dig: ”Kom, ni människor, och låt oss gå upp till Jehovas berg, till Jakobs Guds hus, och han skall undervisa oss om sina vägar, och vi skola vandra på hans stigar.” — Ps. 27:4; Jes. 2:3; NW.