Text med kommentar för varje dag

Torsdag, 11 maj

Förkunnen detta bland folken [eng. övers.: nationerna];... kungören det, döljen det icke. Sägen: Babel är intaget. — Jer. 50:2.

När Jehova upprättar sitt rike i Jesu Kristi händer, för det med sig tillintetgörelsen av djävulens organisation i himmelen och på jorden och att Jehovas smorda kvarleva återställes till full frihet, ja, därtill också varaktig frigörelse av alla människor av en god vilja av alla nationaliteter. Jesaja brukades av Jehova till att förutsäga det forntida Babylons undergång. (Jes. 13:1) Så skulle Jesus, Jesajas motsvarighet, brukas till att förklara Jesajas profetia. Han visar i förväg den undergång som skulle drabba Babylons stora motsvarighet, dvs. denna onda värld, som särskilt kännetecknas av falsk religion. Då ju Jesus Kristus nu regerar i de osynliga himlarna, skulle han låta förklaringen av profetian kungöras för denna världen med hjälp av sina lärjungar, de nutida Jehovas vittnen. (Jes. 8:18; Hebr. 2:13) Liksom forntidens Jesaja klargör dessa modigt för alla nationer den profetia, som underrättar denna världen om dess snara undergång. VT 1/3 50

Fredag, 12 maj

Kärleken förhäver sig icke. — 1 Kor. 13:4.

Kärleken strävar inte efter att vinna människors bifall och beundran. Den stiger inte upp inför andra och orerar om sig själv på ett skrytsamt och inbilskt sätt. Den individ som får kärlek uppträder inte så, att han delger andra den höga tanke han har om sig själv och försöker knuffa ner andra som han kanske är avundsjuk på eller hyser förakt för. Han kommer inte att skryta därför att någon annan har givit upp kampen och han själv nu har fått intaga den förlorandes gynnade plats. Tvärtom kommer han att vara försiktig och rädd för att han också skall kunna komma att lida nederlag. Genom att skryta kan vi kanske förmå andra att tro, att vi verkligen är så stora som vi påstår oss vara, men om vi har kärlek, kommer vi inte att skryta med våra förtjänster. Hur upprymda och översvallande vi än må vara över våra förmågor eller bedrifter, kommer vi ändå att vara noga med att utöva den andens frukt som heter återhållsamhet eller, självbehärskning. Därför kommer vi att undertrycka alla tendenser till att stoltsera eller skryta. VT 1/5 50

Lördag, 13 maj

I skolen predika på taken. — Matt. 10:27.

I våra dagar förbjuder inte endast religiösa utan också politiska system Jehovas vittnen att predika. Vem skall de lyda eller söka behaga i denna sak? De behöver inte fråga Vakttornets Bibel- och Traktatsällskap för att få veta detta. De vet det direkt från Guds ord, från hans ord, i vilkens åsyn de blivit ålagda att utföra vittnesbördsarbetet. Dessa, inför vilka de är ålagda att göra det, är det de bör behaga, inte oss. De har sina order om vad de bör göra, inte från Sällskapet Vakttornet, utan från ”överheten”, ”de högre makterna”, Jehova Gud och Kristus Jesus. Sällskapet må förbjudas och dess avdelningskontor i olika länder med våld stängas genom statligt ingripande! Detta upphäver inte eller avlyfter Guds uppdrag från de män och kvinnor, som är invigda till att göra Guds vilja och över vilka han har låtit sin ande komma. ”Predika!” står det tydligt skrivet i hans ord. Denna order går före allt annat. VT 15/1 50

Söndag, 14 maj

Förundren eder icke, mina bröder, om världen hatar eder. — 1 Joh. 3:13.

Ni kan se efter i Hebréerna 11 och där finna uppräknade en rad människor som levde i forna tider och som Gud brukade till att förkunna och utbreda sann tillbedjan. De var vittnen för Jehova, men de var inte älskade av världen. ”De voro ... människor som världen icke var värdig.” (Hebr. 11:37, 38, Amer. stand. övers.) Således betraktades Jehovas vittnen för mer än 2.000 år sedan också som mindre önskvärda! Kristus Jesus var ett av Jehovas vittnen. Han är nu och kommer alltid att vara ”det trogna och sanna vittnet”. (Upp. 3:14, eng. övers.) Hela vägen ner genom seklen har Jehova Gud haft vittnen som har burit fram budskapet om Riket, trots allt det motstånd varmed man försökt få dem att sluta upp med detta tal. Nu, när vi närmar oss rättfärdighetens nya värld, har Jehova upprest fler vittnen och välsignat dem i deras strävan att frambära dessa goda nyheter till andra, men de har aldrig blivit populära. VT 1/2 49

Måndag, 15 maj

Om du ropar efter kunskap, ... och letar efter henne såsom efter dolda skatter, då skall du förstå Jehovas fruktan. — Ords. 2:3—5, eng. övers.

Den sanna kunskapen om den levande Guden är en den dyrbaraste skatt. För att få tag i den behöver man forska, fördjupa sig i, ihärdigt hålla sitt sinne fäst vid den rätta källan till upplysning och undervisning, nämligen den bok där Skaparen har uppenbarat sig själv, bibeln. Den som med framgång skall kunna studera måste drivas av en sinnets hunger och törst och måste inta en sons hållning gentemot sin fader. Han måste vara läraktig likt ett oskyldigt, nyfött barn. Petrus understryker denna nödvändiga inställning, när han säger: ”Likt nyfödda barn må ni törsta efter den rena, andliga mjölken, som kan komma eder att växa upp till frälsning.” (1 Petr. 2:2, Moffatt) Vi måste ha ödmjukhet och saktmod, det sinnelag som inte envist står emot och ger mothugg med orimliga argument. Hur vi bör ta emot ordet och få det inplantat i oss, det talar Jakob om för oss: ”Mottagen med saktmod det ord, som är inplantat i eder och som kan frälsa edra själar.” — Jak. 1:21. VT 15/6 49

Tisdag, 16 maj

Gud har icke givit oss en försagdhetens ande, utan en kraftens och kärlekens och fuktighetens [eng. övers.: ett sunt sinnes] ande. — 2 Tim. 1:7.

Gud ger oss sin nåd då det behövs. Tag därför emot privilegierna i fråga om kristen tjänst, om de kommer i din väg. Sök bistånd hos Guds synliga organisation. Samarbeta med den. Tro, att Guds aktiva kraft, hans ande, kommer att verka på dig, ledande dig, sporrande dig till att fullgöra hans vilja, i lika hög grad som när leret knådas till en viss form av krukmakaren. Den gudomlige Krukmakaren kan forma dig. Var bara böjlig och villig att låta honom göra det. Du kan naturligtvis göra motstånd och vara gensträvig, och Gud kan ändra sig med avseende på dig och kasta dig åt sidan, därför att du inte visar dig bli ett gott kärl till hans tjänst. Men du kan vara Gud välbehaglig genom att låta dig ledas av hans ande och vandra i enlighet med den; och på det sättet kommer du att bli ett kärl för hans hedersamma tjänst, vilket alltid kommer att brukas till hans ära. VT 15/7 49

Onsdag, 17 maj

Jesus sade till honom: I sanning säger jag dig i dag: Du skall vara med mig i paradiset. — Luk. 23:43, Lamsa; Rotherham.

På denna mörka tragiska dag, då allting tycktes tala emot att han skulle komma i ett rike, tillkännagav Jesus med tillförsikt för rövaren: ”Med mig skall du vara i Edens lustgård.” (Curetons övers.) Detta gav rövaren förvissning om att han skulle få uppståndelse från de döda, när Jesus var Konung och hade återupprättat paradiset på jorden. Detta betydde att rövaren inte skulle få en andlig, himmelsk uppståndelse. Nej, utan han skulle komma tillbaka från döden till liv på den paradisiska jorden under Jesu himmelska konungadöme. Detta liv i det jordiska paradiset skulle kunna få evig varaktighet i mänsklig fullkomning, om han bevisade sig vara en lojal undersåte till Konungen, Jesus Kristus, och tog emot förlåtelse för alla sina synder genom det lösenoffer som Jesus åvägabragte på tortyrpålen den där mörka dagen på Golgata. VT 15/10 49

Torsdag, 18 maj

Några äro starka genom vagnar och några genom hästar, men vi genom HERRENS, vår Guds, namn. De skola sjunka ned och falla. — Ps. 20:7, En amer. övers.

Eftersom det utlovade landet var en besittning som Gud hade givit dem i enlighet med sitt förbund och eftersom han var deras Konung och rättfärdige krigsherre, hade forntidens israeliter all orsak till att vara patriotiska. Den patriotism de hyste gällde det förebildliga teokratiska herradömet. Denna miniatyr- teokratisstyrka och säkerhet vilade inte på ett militärväsen som kunde mäta sig med alla deras förenade fiender, utan på Jehova, den oövervinnlige teokratiske Kämpen. Konung David, om vilken det sades, att han hade ”fört Jehovas krig”, gav uttryck för denna sanning för Guds sanna folk i våra dagar i ovanstående ord. Inte en enda nation på jorden sedan det forntida Israel och hela tiden igenom till och med det andra världskriget har haft det vitsordet om sig eller något bevis för att Jehova Gud har stridit för den och givit den seger. Men gång på gång stred Jehova Gud för sin miniatyrteokrati. Endast i Honom är vi starka i våra dagar. VT 1/8 49

Fredag, 19 maj

Han fällde den domen, att jag var trogen, genom att förordna mig till sin tjänst, fastän jag förut hädade och skymfade honom; men jag fick röna barmhärtighet. — 1 Tim. 1:12, 13, Rev. stand. övers.

Saulus fick inte förgäves röna den barmhärtighet som visades honom. Han insåg vad som var Guds uppsåt med att visa honom hans orätta väg och med att bevara honom vid liv och förlåta honom hans stora synd. Det var för att han därefter skulle tjäna Gud i detta livet. Om han så tjänade honom troget på ett välbehagligt sätt, skulle det leda till full frälsning för honom. Saulus ödmjukade sig, ångrade sig och drog fördel av den utomordentliga barmhärtighet som visats honom. Han tog tacksamt itu med det nya arbete, för vilket denna kärleksfulla godhet hade visats honom. Genom att göra detta blev han aposteln Paulus. Han säger att Gud ”täcktes uppenbara sin Son för mig, för att jag skulle predika honom”. Ja, här var alltså syftet med Guds barmhärtighet, då han uppenbarade den förhärligade Jesus för Saulus: det var att han skulle göras lämplig och duglig till att predika om Guds förhärligade Son för de hedniska nationerna. — Gal. 1:15, 16, Rev. stand. övers. VT 1/10 49