Hopp om en bättre framtid
NÄR befälhavaren Jack Lousma på rymdfärjan Columbia under dess tredje flygning överblickade jorden från 250 kilometers höjd, förklarade han: ”Det är tydligt att vi betraktar en värld som ser ut på just det sätt som Gud skapade den utan dessa gränser som vi ser på jordglober och kartor, som vi har i våra hem och skolor.” Sedan jämförde han jorden med en rymdfarkost och tillade: ”Som besättning måste vi umgås på ett bättre sätt med varandra, annars blir det inte någon lyckad flygning för någon av oss.”
Det står nu klart för de flesta iakttagare att omfattningen av de problem som vi står inför i vår tid går långt utöver vad någon nation eller till och med grupp av nationer kan gå i land med. Många myndigheter och organ har erkänt att det enda sätt på vilket mänsklighetens trängande problem kan lösas är att nationerna avstår från sin individuella suveränitet eller åtminstone underordnar den under en central- eller världsregering.
I sitt verk A Study of History på 12 band och i andra skrifter förespråkade Arnold Toynbee, den berömde brittiske historikern, gång på gång tanken att mänsklighetens framtid ligger i bildandet av ”en värld förenad under styret av en enda politisk myndighet” och i ett ”förbund mellan folken med en central regering som kräver och mottar den direkta personliga lojaliteten från varje individuell medborgare i förbundet”. Han såg också en sådan anordning som det enda sätt på vilket krig kan elimineras. ”Krig kan föras endast av stater, och det krävs åtminstone två stater för att föra det.” ”Ingen stat, inget krig”, som han uttryckte det.
Även om Toynbees åsikter, som han uttalade för ett kvarts århundrade sedan, har blivit kritiserade för att vara idealistiska, har många andra liknande röster gjort sig hörda sedan dess. Aurelio Peccei, grundare av Romklubben, hävdar att vår tids politiska ordning med enskilda, rivaliserande suveräna stater inte bara är ”instabil, irrationell och föråldrad”, utan att den också kommer till korta i fråga om att ”motsvara nutidens realiteter”. Även om han inte förespråkar en oinskränkt världsregering, anser han att ett nytt slags världssamhälle behövs för att rädda mänskligheten ut ur dess nuvarande belägenhet. ”Om man befinner sig ombord på ett sjunkande oceanfartyg”, tillägger han, ”måste det finnas solidaritet mellan besättning och passagerare, annars skulle det bli tumult, och alla skulle omkomma.”
Den logik och insikt som finns i sådana iakttagelser är mycket uppenbar. Men detta väcker också frågan: Hur skall en sådan världsordning, eller regering, komma till stånd? Vem är i verkligheten kvalificerad att vara styresman och rädda mänskligheten från att förgöra sig själv?
Källa till hopp
För omkring 3.000 år sedan sade en vis och duglig kung mot slutet av en framgångsrik regeringstid på 40 år:
”Dig, Herre [Jehova], tillhör storhet och makt och härlighet och glans och majestät [ypperligheten och värdigheten, NW], ja, allt vad i himmelen och på jorden är. Ditt, o Herre [Jehova], är riket, och du har upphöjt dig till ett huvud över allt. Rikedom och ära kommer från dig, du råder över allt, och i din hand är kraft och makt. Det står i din hand att göra vad som helst stort och starkt [och i din hand finns förmåga att göra stort och att ge styrka åt alla, NW].” — 1 Krönikeboken 29:11, 12.
Genom att uttrycka sig på detta sätt gav kung David i det forntida Israel bekräftelse åt det som politiska tänkare söker efter — ett mäktigt, enande, centralt styre med storhet, upphöjdhet och värdighet men samtidigt med ”förmåga att göra stort och att ge styrka åt alla” undersåtar. Men den betydelsefulla frågan för oss är om den allsmäktige Guden, Jehova själv, är tillräckligt intresserad av mänsklighetens angelägenheter för att vilja styra över oss. Här följer hans svar genom profeten Daniel:
”Men i de kungarnas dagar [de enskilda, rivaliserande suveräna staternas på jorden i denna ändens tid] skall himmelens Gud upprätta ett rike som aldrig i evighet skall förstöras, och vars makt inte skall bli överlämnad åt något annat folk. Det skall krossa och göra slut på alla dessa andra riken, men självt skall det bestå evinnerligen.” — Daniel 2:44.
Ja, Guds rike och suveränitet skall komma till människans räddning. En bättre framtid för mänskligheten ligger precis framför oss.
Detta är inte en utopisk dröm eller fantasier av människor som befinner sig i en desperat situation. För i sitt ord, bibeln, har Gud tydligt angett hur han kommer att åstadkomma lösningen på mänsklighetens problem.
Fred och säkerhet kommer att bli en verklighet, inte genom kapprustning, utan genom total avrustning. ”Han stillar strider intill jordens ända”, säger bibeln. Hur då? ”Bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.” (Psalm 46:10) Förenta nationerna hävdar att de skall åstadkomma följande: ”De skola smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folk skall icke lyfta svärd mot folk och icke mer lära sig krig.” Men detta kommer att förverkligas enbart under Guds rikes rättfärdiga och fridsamma styre. — Jesaja 2:4, Åkeson.
En ren och trygg miljö, fri från föroreningar och alla deras verkningar, kommer att bli resultatet av Guds rikes administration på jorden. Mänskligheten kommer inte att behöva överge jorden och bege sig ut i yttre rymden för att leta efter en sådan miljö att leva i. Gud kommer att sätta stopp för ödeläggandet och föroreningen av miljön genom att ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”. (Uppenbarelseboken 11:18) Då kommer undersåtarna i Riket att få möjlighet att genomföra Guds ursprungliga uppdrag att lägga jorden under sig och ta vård om dess växt- och djurliv. (1 Moseboken 1:28) Jorden kommer att bli mänsklighetens bestående hem — ett paradis.
Lycka och frihet skall komma alla innevånare till del på den renade paradisiska jorden. Detta kommer inte att uppnås genom att överge alla normer eller genom att följa livssynen att ”göra vad som passar en själv”. Den välkända gyllene regeln — ”Därför, allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem” — kommer att vara den vardagliga regeln för hur man uppför sig. Var och en kommer att inse att det verkligen ”är lyckligare att ge än att få”. — Matteus 7:12; Apostlagärningarna 20:35.
I vår korta undersökning av ämnet framtiden har vi sett att miljövårdare, vetenskapsmän, historiker och andra i många år har gett påminnelser om att snara åtgärder behövs för att avvärja ett katastrofalt slut för civilisationen sådan vi känner den i dag. Vi har också sett att sådana varningar på det hela taget har ignorerats, vilket har resulterat i allvarliga hot mot mänsklighetens fortsatta existens, för att inte tala om en bättre framtid.
Handla nu för att trygga en bättre framtid
Å andra sidan ser man ett nytt slags världssamhälle som det enda alternativet till förintelse. Medan experterna är hårt ansatta med att frambringa en fungerande plan, har Jehova Gud, långt innan mänskligheten ens blev medveten om problemen, klart och tydligt angett en detaljerad anordning för hur jorden steg för steg skall återställas till ett paradis under en enda rättfärdig regering, hans rike.
Under drygt 100 år har Jehovas vittnen framhållit Guds rike som mänsklighetens enda hopp om en bättre framtid. Det är vår uppriktiga önskan att bistå dig, vår läsare, att utröna vad du måste göra nu för att trygga denna lyckligare framtid för dig själv och för dina nära och kära.
[Bild på sidan 10, 11]
Kommer framtiden att bli SÅ HÄR, eller ...
... kommer den att bli SÅ HÄR?