Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Lokaiahn Pohnpei
  • PAIPEL
  • SAWASEPEN PAIPEL KAN
  • MIHTING KAN
  • w26 January pp. 26-31
  • Padahngki me Mehlel ni Koasoi Kadek oh Kamantik

Sohte kasdo ong met

Kupwurmahk, mehkot sapwung en kihda kasdo

  • Padahngki me Mehlel ni Koasoi Kadek oh Kamantik
  • Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2026
  • Sawaspen Oaralap kan
  • Ire kan me Duwehte Met
  • IA WASA KITAIL KAK DIARADA PADAHK MEHLEL?
  • DAHME KAHREHDA KITAIL KIN KOSOAIA ME MEHLELO
  • IA DUWEN ATAIL EN KOASOIA ME MEHLEL
  • IAHD ME KITAIL PAHN KOASOIA ME MEHLEL
  • Ke Kak Ese Wekpeseng en Dahme Mehlel oh Likamw?
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2024
  • Diarada Pasapengpen Peidek Pwukat
    2025-2026 Prokram en Kapokon en Circuit Iangahki Sounapwalih en Circuit
  • “Koht en Mehlel” Kin Ketin Kapwaiada Kupwure Ahnsou Koaros
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2026
  • Aktikitik oh Pohnese Dahme Ke Sohte Ese
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2025
Kilang Pil Ekei
Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2026
w26 January pp. 26-31

MARCH 30–APRIL 5, 2026

KOUL 76 Ia Omw Pepehm?

Padahngki me Mehlel ni Koasoi Kadek oh Kamantik

“ Siohwa, Koht en mehlel.”—MEL. 31:5.

DAHME KITAIL PAHN SUKUHLKI

Duwen atail pahn kin koasoi mehlel ong meteikan oh padahkihong irail padahk mehlel ni ahl me pahn wia kamwahuparail.

1. Dahme kitail anahne wia pwehn wia kisehn sapwellimen Siohwa peneinei?

NI AHNSOU me kitail tepin tuhwong iengatail men me kin kaudokiong Siohwa, keieun peidek me kitail kin kalapw idek iei “Ia duwen omw esehla padahk mehlel?” Ekei kin sapeng peidek wet ni arail nda me irail “tikida nan padahk mehlel.” A ekei kin nda me irail ahpwtehn “iangala padahk mehlel.” Kitail kin sapeng ni ahl pwukat pwehki padahk mehlel en Paipel kin kaweid atail mour. Ia duwen? Kitail ese me kitail kak wia kisehn sapwellimen Koht peneinei ihte ma kitail kadehdehda me kitail kin poakohng padahk mehlel oh kin doadoahngki nan atail mour. Met kin iangahki atail kin mehlel ni koasoi oh wiewia kan.—Mel. 15:​1-3.

2. (a) Dahme aramas akan kin esehki duwen Sises? (b) Ia duwen aramas akan ar mwekidki padahk mehlel me Sises ketin padahngki?

2 Dahme Sises kin mahsanih kin ahnsou koaros mehlel. Sapwellime imwintihti kan kin pohnese me e pahn kin mahsen ni mehlel mendahki ma irail sohte mwahuki dahme e mahsanih. (Mad. 22:16) Sises ketin kawehwehda mwomwen aramas akan ar pahn mwekidki sapwellime padahk ni eh mahsanih: “I kodohn kahrehda liaktohrohr, ohl emen pahn uhwong eh pahpa, oh serepein men pahn uhwong eh nohno, oh lih pwopwoud men pahn uhwong ahn eh pwoudo nohno.” (Mad. 10:35) Sises sohte kupwurki aramas akan en uhwong dahme ih oh sapwellime tohnpadahk ko kin kalohki, ahpw e mwahngiher me met pahn wiawi. (Mad. 23:37) E mwahngih me sapwellime padahk kan pahn katohrepeseng sampah ni pwihn riau, ehu pwihn pahn poakohng padahk mehlel en Paipel a ehu pwihn soh.—2 Des. 2:​9-11.

3. Dahme kitail pahn koasoiapene nan iren onop wet?

3 Duwehte Sises, kitail kin ahnsou koaros song en koasoi ni mehlel, mehnda ma ekei sohte pwungki kitail. Oh kitail kin kalohki oh padahngki padahk mehlel en Paipel, mehnda ma ekei kakete lingeringerki dahme kitail koasoia. Ia duwe, met wehwehki me kitail sohte anahne nsenohki iahd de ia duwen atail pahn koasoia soahng kan me mehlel, pil ni ahnsou me kitail kin kalohki rongamwahwo? Uhdahn soh! Nan iren onop wet, kitail pahn sapengala mahs peidek wet: Ia wasa kitail kak diarada padahk mehlel duwen Siohwa? Mwuri, kitail pahn sapengala peidek wet: Dahme kahrehda, ia duwen, oh iahd me kitail pahn padahkihong meteikan duwen padahk mehlel en Paipel. Pasapengpen peidek pwukat pahn sewese kitail en kamwahwihala atail koahiek en koasoi ni kadek oh kamantik oh pil ni ahnsou me konehng ni atail kin padahngki me mehlelo.

IA WASA KITAIL KAK DIARADA PADAHK MEHLEL?

4. Dahme kahrehda kitail kak nda me Siohwa iei Utupen mehlel?

4 Siohwa iei me Utupen me mehlel. Soahng koaros me e ketin mahsanih kin mehlel. Karasepe, dahme e ketin padahkihong kitail duwen dahme pwung oh dahme sapwung kin mehlel. (Mel. 19:9; 119:​142, 151) Soahng koaros me e ketin mahsanihki duwen ahnsou kohkohdo kin pweida. (Ais. 55:​10, 11) E sohte kin ketin kauwehla sapwellime inou. (Nemp. 23:19) Ni mehlel, Siohwa sohte kak ketin likamw! (Ipru 6:18) Ihme kahrehda kitail kak wehwehki kahrepen Siohwa eh ketin mwarenki “Koht en mehlel.”—Mel. 31:5.

5. Dahme kahrehda e sohte apwal en diar “Koht en mehlel”? Menlau kawehwehda. (Wiewia 17:27)

5 Mendahki dahme ekei kin nda, e sohte apwal en diarada Siohwa, “Koht en mehlel.” Kapikipik koaros kin kadehdehda me Koht ketin mie. (Rom 1:20) Ni ahnsou me wahnpoaron Pohl koasoiong mehn Krihs kei nan Adens me ale sukuhl laud, e koasoia me Koht ketin kupwurki kitail en “diar” ih oh me “e sohte ketin dohsang emenemen kitail.” (Wadek Wiewia 17:27.) Ni mehlel, Koht ketin kakerenihedo reh aramas aktikitik kan me kin raparapahki padahk mehlel duwen Ih.—Sohn 6:44.

6. Padahk mehlel dah kan me kitail kak diar nan Paipel, oh dahme kahrehda ke kin kalahnganki omw ese padahk pwukat?

6 Ehu ahl me kitail kak diarada Siohwa iei sang ni atail kin onopki Paipel. Sapwellimen Koht ngehn sarawi me kaweid ohl akan en ntingihada pwuhk wet. (2 Pit. 1:​20, 21) Kahrehda soahng koaros me mi nan Paipel uhdahn mehlel oh kitail kak likih. Karasepe, kitail kak likih dahme e mahsanihki duwen kepikipikdahn audepen nanleng oh mour nin sampah. (Sen. 1:​1, 26) Kitail kak kamehlele dahme Paipel mahsanih duwen kahrepen kitail koaros dipadahr oh kahrepen lokolok oh mehla eh miehki. (Rom 5:12; 6:23) Kitail kak uhdahn likih ni eh mahsanih me Siohwa pahn ketin doadoahngki sapwellime Ohl pwehn kamwahwihala soahng suwed koaros me ‘semen likamwo,’ Sehdan, kahredahr. (Sohn 8:44; Rom 16:20) Oh kitail kak koapworopworki inou en Paipelo me Sises pahn ketin kasohrehla me suwed kan, kaiasada me melahr akan, kaparadaisihala sampah, oh sewese kitail en wiahla aramas unsek kei. (Sohn 11:​25, 26; 1 Sohn 3:8) Met wia kapai laud ehu me Siohwa ketikihong kitail! E ketin padahkihongehr kitail padahk mehlel, oh ketikihong kitail ahnsou mwahu en padahkihong meteikan.—Mad. 28:​19, 20.

DAHME KAHREHDA KITAIL KIN KOSOAIA ME MEHLELO

7-8. Ia duwe, kahrepen atail kin koasoia me mehlel kesempwal? Menlau kihda ehu karasaras. (Mark 3:​11, 12) (Pil kilang kilel kan.)

7 Duwehte me kitail koasoiapene mwoweo, kitail anahne koasoi mehlel ma kitail men wia kisehn sapwellimen Siohwa peneinei. Ahpw pwehn kaperenda Siohwa, kitail anahne wia laudsang en ihte koasoia ni mehlel. Kahrepen atail kin koasoia me mehlel kin kesempwal ong Siohwa. Medewehla dahme wiawi ni Sises eh ketin kalokalohk nin sampah. (Wadek Mark 3:​11, 12.) Erein Sises eh ketin kalokalohk limwahn Sehd en Kalili, pokon laud kin patohdo reh. Mie ekei nanpwungarail me ngehn suwed tih pohrail oh me pwupwudi mwohn Sises oh weriwer ndinda: “Komwi me sapwellimen Kohto.” Dahme kahrehda ngehn suwed ko koasoia me mehlel duwen Sises? Ele irail men aramas ako me rong irail en likih irail, oh mwuhr kauhiraildihsang en papah Siohwa. Dahme ngehn suwed ko nda mehlel, ahpw irail wiahte met ong kamwahuparail. Sises mwahngih duwen met oh sohte kupwurki. Ni mehlel, Sises ketin ruwese ngehn suwed ko en dehr kalohki duwen ih.

8 Dahme kitail kak sukuhlkihsang met? Kahrepen atail kin koasoia me mehlel kin kesempwal ong Siohwa. Eri, e uhdahn kesempwal me kitail en padahkihong meteikan dahme mehlel duwen Siohwa pwehki kitail poakohng Ih. Oh ma re kin kapingahkin kitail met, kitail men kaping koaros en kohwong Siohwa, a kaidehn kitail!—Mad. 5:16; pil kilang Wiewia 14:​12-15.

Kilel riau me kasalehda wekpeseng en mwomwen sister men eh onop Paipel rehn lih pwulopwul men. 1. Sistero koasoakoasoia duwen pein ih oh nah Paipelo wekidekdi pohn tehpelo. 2. Sistero kolokol nah Paipelo me papahkpeseng oh kasalehiong nah tohnsukuhlo iren Paipel ehu.

Ni omw kin padahngki padahk mehlel, ke kin men kaping en kohwong ihs? (Menlau kilang parakrap 7-8)


9. Dahme kitail en dehr wia oh dahme kahrehda?

9 Medewehla pil ehu ahnsou me kitail en dehr rapahki en ale kaping ong pein kitail. Karasepe, medewehla ma brother koahiek men ndaiong kitail mehkot rir, a kitail uhd ndaiong meteikan. Ma aramas me kitail ndaiong ko esehda mwuhr me dahme kitail ndao mehlel, irail kakete pwuriamweikihla dahme kitail ese oh medewe me kitail kin kalapw ese soahng rir tohto. Met kakete kahrehiong irail en medewe me kitail wehieu, ahpw met sohte pahn kaperenda Koht. (Lep. Pad. 11:13) Dahme kahrehda? Pwehki mendahki dahme kitail koasoiao mehlel, sohte atail pwuhng en kasalehda ireo, oh kahrepen atail wia met pil sapwung.

IA DUWEN ATAIL EN KOASOIA ME MEHLEL

10. Ia duwen omw pahn kawehwehda dahieu lokaia “kadek”? (Kolose 4:6)

10 Wadek Kolose 4:6. Wahnpoaron Pohl katamankihong Kristian kan nan Kolose me ahnsou koaros arail lokaia kan “en kin kadek.” Ia wehwehn met? Lepin lokaiahn Krihs me kadoadoahk wasaht wehwehki me atail lokaia kan en kin wia sawas ong meteikan oh pil kadek oh kahrehiong ren men rong.

11-12. Dahme kahrehda kitail anahne kanaiehng mwomwen atail kin padahngki duwen padahk mehlel? Menlau kihda ehu karasaras. (Pil kilang kilel kan.)

11 Kitail anahne kapwaiada ahn Pohl kaweido me pid en kin kadek ni ahnsou me kitail kin padahkihong meteikan padahk mehlel. Paipel kin karasahiong padahk mehlel me ntingdi loale kedlahs keng pwoat me kak lelohng loalen aramas. Met pil wehwehki me e kak kasalehiong pein kitail oh meteikan dahme uhdahn mi loalatail oh kahrepen atail kin wia mehkot. (Ipru 4:12) Ma kitail sohte kin doadoahngki Paipel ni koahiek, kitail kakete kahrehiong meteikan en nsensuwedla de akamai ong kitail. Ia duwen met eh kakete wiawi?

12 Medewehla karasaras wet. Nan kalohk, kitail tuhwong ohl mwahu men me kin kalapw kapakap ong sansal kan, oh e kin perenki iang eh peneinei kasarawih Krismas oh Easter. Kitail kak doadoahngki Paipel oh kasalehiong me e wia mwekid pweipwei ehu en kapakapohng sansal kan, oh kasarawi en Krismas oh Easter kin uhwong dahme Paipel padahngki. (Ais. 44:​14-20; 2 Kor. 6:​14-17) Ma kitail wia met ni tepin atail koasoiong ohlo, dahme kitail koasoia pahn mehlel, ahpw atail doadoahngki Mahsen en Koht pahn sapwung.

Kilel riau me kasalehda wekpeseng en mwomwen pwopwoud ehu ara kalohk ong ohl emen me kesihnen ni eh wenihmwo erein eh peneinei ar wie kapwkapwate tuhkehn Krismas ehu nan ihmwo. 1. Pwopwoudo kasalehiong ohlo artikelo “Dahme Paipel Mahsanihki Duwen Krismas?” nan jw.org. Ohlo epidipe oh kounsop ni eh rongorong. 2. Pwopwoudo kasalehiong ohlo artikelo “How to Be a Good Dad” nan jw.org. Ohlo sirei ni eh rongorong.

Ia duwen atail kak padahngki padahk mehlel ni koahiek? (Menlau kilang parakrap 11-12)a


13. Ia duwen atail koasoi eh kak doalki soahl?

13 Pohl pil nda me atail koasoi en rasehng mwenge me doalki soahl. E sohte koasoia me kitail en song en kawekila de ekihla padahk mehlel. Ahpw e kangoange kitail en doadoahngki lokaia me “doalki soahl” pwe kitail en kasalehda padahk mehlel ni ahl ehu me pahn kansenamwahu ong me rongorongo. (Sohp 12:11) Met kakete apwal. Me pid kanatail mwenge, mwein kitail ahnla medewe me meteikan pahn iouki mwenge me kitail kin iouki. Duwehte met, kitail kakete medewe me koaros pahn kin pwungki mwomwen atail kin koasoi. Ahpw met sohte mehlel. Karasepe, aramas akan sang ni ekei tiahk kakete kin saledek en kasalehda arail madamadau, pil ni ahnsou me re kin koasoiong irail kan me mah sang irail. Ahpw ong ekei sang ni ekei tiahk, soangen koasoi wet kakete sohte konehng de pil loaumwohmw. Pohl koasoia me kitail anahne ese ia duwen atail “pahn sapeng emenemen aramas.” Met wehwehki me atail koasoi en kin doalki soahl, kaidehn ni ahl me pein kitail mwahuki de ahnlahr, ahpw ni ahl me sounrongorongo pahn mwahuki.

IAHD ME KITAIL PAHN KOASOIA ME MEHLEL

14. Ni eh ketiket nin sampah, Sises ketin padahkihong sapwellime tohnpadahk kan soahng koaros me e mwahngih? Menlau kawehwehda.

14 Sises kin ahnsou koaros mahseniong sapwellime tohnpadahk kan ni kadek, oh pil kin ketin padahkihong irail soahng tohto ni kadek. (Mark 6:34) Ahpw miehte soahng tohto me irail anahne sukuhlki. Sises sohte ketin song en padahkihong irail soahng koaros me e mwahngih. E mwahngih me mie irepen soahng kan me irail kak wehwehki. E mwahngih me saikinte lel ahnsou ong irail en sukuhlki ekei ire mehlel kan. E mahsanih me irail sohte pahn kakohng ire mehlel pwukat. (Sohn 16:12) Dahme met padahkihong kitail?

15. Kitail anahne padahkihong neitail tohnsukuhl en Paipel kan soahng koaros me kitail ese ni ahnsou tehieu? Menlau kawehwehda. (Lepin Padahk 25:11) (Pil kilang kilel.)

15 Sapwellimen Sises mehn kahlemeng kasalehda me en ese me mehlelo sohte wehwehki me kitail anahne padahki soahng koaros me kitail ese ni ahnsou tehieu. Ia duwen atail kak alasang sapwellimen Sises mehn kahlemeng? Kitail anahne medemedewe irair en aramas akan. Pwurehng medewehla duwen ohlo me perenki iang eh peneinei kasarawi Krismas oh Easter. Kitail ese me Koht sohte ketin kupwurperenki kasarawi pwukat oh me re tepisang tiahk en irail kan me sohte kin kaudokiong Koht mehlel. Ahpw medewehla me ke tepida onop Paipel rehn ohlo wihk ehu de riau mwohn Krismas. Ia duwe, kitail pahn koasoi ni kadek oh kamantik ma kitail kasalehiong dahme Paipel mahsanih duwen kasarawi kan me tepisang irail kan me sohte kin kaudokiong Koht mehlel, oh kasik me e pahn mwadangete uhdihsang kasarawih Krismas? Mehlel, mwein ekei tohnsukuhl en Paipel kin mwadang en kapwaiada soahng koaros me re sukuhlkihsang nan Paipel. Ahpw ekei kin anahne ahnsou pwehn wekidala arail madamadau oh wiewia kan. Kitail kak sewese neitail tohnsukuhl en Paipel kan ren wiahda wekidekla kan ma kitail padahkihong irail dahme re anahne ese ni ahnsou me konehng, de ni ahnsou me re kakohng.—Wadek Lepin Padahk 25:11.

Pwopwoudo sang nan kilel en mwoweo onohnopki kisin pwuhko “Pereperenki Mour Kohkohlahte!” rehn ohlo nan imweo. Tuhkehn Krismaso mi karanih irail.

Alasang Sises ni omw pilada iahd oh ia uwen omw pahn koasoia me mehlel (Menlau kilang parakrap 15)


16. Ia duwen atail kak sewese neitail tohnsukuhl en Paipel kan ren “pousehlahte weweidki me mehlelo”?

16 Sohte mehkot kak wahdo peren laud duwehte ni ahnsou me kitail kin sewese meteikan ren sukuhlki me mehlelo duwen Siohwa. Kitail kak sewese irail en “pousehlahte weweidki me mehlelo” ma kitail wia soahng pwukat: Pousehlahte wia mehn kahlemeng mwahu ong irail. (3 Sohn 3, 4) Tehk mwahu me omw elen mour kin kadehdehda me ke kin kamehlele inou kan me mi nan Paipel. Ahneki kahrepe pwung ni omw kin koasoia me mehlel. Doadoahngki koasoi kadek oh meleilei ni ahnsou me konehng ni atail kin padahngki padahk mehlel. Oh patohwanohng Siohwa kaping koaros me ke kin alehdi. Ma ke wia mepwukat, ke pahn kadehdehda me ke kin kaudokiong Koht en me mehlelo, Siohwa.

DAHME KE SUKUHLKIHSANG IREN PAIPEL PWUKAT?

  • Wiewia 17:27

  • Kolose 4:6

  • Lepin Padahk 25:11

KOUL 160 “Rohng Mwahu”!

a WEHWEHN KILEL: Nan tepin kilelo, brother men kilang tuhkehn Krismas nan imwen tohnihmwo oh kasalehiong ih artikel ehu me pid duwen Krismas eh tepisang tiahk en irail kan me sohte kin kaudokiong Koht mehlel. Nan keriaun kilelo, brothero kasalehiong tohnihmwo artikel ehu me kihda kaweid mwahu ong pahpa kan. Mehnia wiepe rehn me riauo me pahn keieu kamwakid tohnihmwo?

    Pwuhk kan en lokaiahn Pohnpei (1987-2026)
    Log Out
    Log In
    • Lokaiahn Pohnpei
    • Share
    • Me Ke Mwahuki
    • Copyright © 2026 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Log In
    Share