Du kan vara en god granne

NÄR äldre människor talar om ”den gamla goda tiden” — vad tror du då de tänker på? När det gäller materiellt välstånd, komfort och bekvämligheter eller medicinsk hjälp var den gamla tiden inte så ”god” för de flesta. Det fanns ingen television, få bilar och telefoner och andra saker och ting som många i dag skulle finna det vara svårt att leva utan. Vad var det då som var så bra? De tänker helt visst på den goda grannsämjan som då fanns.

Även om den ekonomiska tryggheten inte nådde långt, hjälpte människor varandra. Många gamla människor berättar att hur fattig en människa än var, hade hon alltid något hon kunde låna sin granne. Om någon var allvarligt sjuk gav grannarna praktisk hjälp, sådan som att laga till måltider eller ta hand om barnen. Om en man hade mycket arbete på tomten eller med huset, hände det ofta att grannarna ställde upp och hjälpte till.

Men allteftersom myndigheterna ger mer och mer hjälp, behöver vi mindre och mindre av varandras hjälp. Vi behöver emellertid fortfarande bo tillsammans med våra grannar. Bibeln varnade för länge sedan och sade: ”Den som isolerar sig söker sin egen själviska lystnad.” (Ordspråksboken 18:1, NW) En person som vägrar att vara tillsammans med andra blir så småningom obalanserad och till och med excentrisk.

Det är sant att vi vanligtvis inte väljer våra grannar, och de väljer inte oss, och att ”dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor”. (1 Korintierna 15:33) Men om vi lär oss att leva tillsammans med våra grannar på ett förståndigt sätt, kommer det att bli till gagn för både dem och oss. Vad innebär detta?

Vad som behövs för god grannsämja

För att vara en god granne krävs det att vi har förståelse. Olika saker accepteras i olika trakter. Om vi kommer från landsbygden där människor ständigt besöker varandra, måste vi ändra oss om vi flyttar till en stad och inte kan göra detsamma där. I somliga städer bor människor av olika slag och med olika bakgrund. Somliga kanske uppträder på ett sätt som vi inte är vana vid, men så länge som de inte är till allmän förargelse eller hotar vår egen familj — varför skulle vi kritisera dem?

En god granne måste också visa vänlighet. Hur lång tid tar det att le och säga: ”God morgon” till dem som vi går förbi på trottoaren eller möter i hissen? Ett enda muntert ansikte kan få en hel grupp människor att känna sig gladare.

Att vara vänlig betyder också att vi önskar lära känna namnen på de människor som bor runt omkring oss. Om vi tilltalar våra grannar med deras namn, visar vi att vi betraktar dem som individer, och de kommer troligen att känna sig vänligare gentemot oss.

En god granne visar omsorg. Om någon som bor i närheten är sjuk, visar vi omsorg om honom genom att komma ihåg att fråga hur han mår och tala några tröstande ord till honom. Vi kanske också kan hjälpa honom med något litet som han behöver ha utfört och på så sätt lätta hans börda. Om det finns en äldre person som bor i närheten — varför då inte försöka vara extra vänlig mot honom? Om vi till exempel går och handlar, skulle vi kanske kunna köpa något åt honom också. Om en lampa står och brinner i hans hem under ovanligt lång tid eller om en dörr står öppen — varför inte undersöka saken och se om allt står rätt till?

Och hur förhåller det sig om vi skulle se att en brottslig handling håller på att begås eller någonting händer som verkar vara fel? Det är vanligtvis inte förståndigt att hjältemodigt ingripa och försöka ta hand om situationen. De människor som är utbildade för detta gör det vanligtvis bättre än vi. Men omsorg om grannarna gör att vi så snabbt som möjligt kontaktar polisen. Vi försöker också lägga märke till detaljer som skulle kunna vara till hjälp senare.

Det finns en god vägledning när det gäller vårt förhållande till våra grannar, och det är vad som kallas den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem.” (Matteus 7:12) Om vi ser att vår granne har ett problem, och vi undrar hur vi skall handla, bör vi således fråga oss själva: ”Vad skulle jag önska att någon gjorde för mig om jag var i samma situation?” Svaret kommer att hjälpa oss att fatta ett vist beslut.

Vid ett tillfälle frågade en av de kringstående Jesus: ”Vem är egentligen min nästa?” Jesus svarade med att framställa liknelsen om den ”barmhärtige samariten”. Han visade att en god nästa eller granne är den som hjälper när han ser någon vara i nöd. Om vi visar vänlighet, förståelse och omsorg om våra medmänniskor, kommer vi att följa detta fina exempel. — Lukas 10:29—37.

Vad en god granne inte gör

Det finns också vissa saker och ting som en god granne inte kommer att göra därför att han är hänsynsfull. Han kommer till exempel inte att spela med sin stereoanläggning eller ha på sin TV-apparat så högt att han underhåller hela grannskapet. Han kommer att vårda sitt hem och hålla sin omgivning ren och prydlig och på så sätt bidra till att bostadsområdet ger ett bättre intryck.

En vis man skrev för länge sedan: ”Låt din fot icke för ofta komma i din väns hus, så att han ej bliver mätt på dig och får motvilja mot dig.” (Ordspråksboken 25:17) Ja, ett tillfälligt besök kan vara välkommet, men grannar kan bli trötta på en som ständigt kommer på besök.

Aposteln Paulus varnade också för den som ”ränner omkring i husen” och springer med skvaller och befattar sig med andras angelägenheter. (1 Timoteus 5:13) Vi undviker att bli inblandade i skvaller och skandalspridning, om vi inte använder alltför mycket tid till att besöka grannarna. I dag klagar dessutom de flesta över att de inte har tillräckligt med tid till att göra allt de önskar. Om vi använder alltför mycket tid till att umgås, kanske vi inte får tillfälle att utföra någonting som är mera viktigt.

En god granne har respekt för dem som bor i närheten och behandlar dem med mildhet. Han kommer på så sätt att förhindra att små problem blir stora. En sommarkväll var en far i Amsterdam mycket upprörd på grund av det oväsen som en radio förde tvärsöver gatan, så att hans barn hölls vakna. Hans hustru föreslog vänligt att han skulle gå över till grannen och förklara problemet. Då hans granne hörde problemet, som blev förnuftigt framlagt, var han villig att samarbeta. Han stängde av radion och sade: ”Jag lyssnar i alla fall aldrig på den där politiska smörjan!” Det som kunde ha blivit en tråkig situation avvärjdes genom att man handlade på ett milt sätt, och de två grannarna blev goda vänner.

Vi måste slutligen använda urskillning och balans. Några av våra grannar kanske har dåliga vanor. De kanske röker och använder ruttet tal eller lever ett omoraliskt liv. I vissa områden använder tonåringar narkotika och är organiserade i gäng. Vi måste därför hålla en viss balans i vår goda grannsämja, så att dåliga vanor inte smittar av sig på oss eller våra barn. Ja, att vara en god granne inbegriper många ting.

Den kraft som ligger i god grannsämja

I början av år 1981 fann John, en äldste i en av Jehovas vittnens församlingar, att han hamnat i en situation där den goda grannsämjan fullständigt hade brutit samman. Det hände i en stad i Oklahoma i USA. En svart tonåring hade blivit dödad, och den svarta befolkningen på platsen tyckte att polisen inte gjorde någonting. Ett våldsamt rasupplopp utbröt, och folk sköt vilt omkring sig.

Men i detta tumult var Johns hem likt en oas. Fastän han och hans hustru och tonåriga dotter måste ligga på golvet åtskilliga timmar för att inte bli träffade av några förlupna kulor, fanns det här inget rashat eller några spänningar mellan raser. Denna vita familj delade i själva verket sin tillflyktsort med en svart flicka och en mexikansk familj. Johns hustru sade: ”Jag vet att det finns problem här; jag är inte blind. Men med den utgångspunkt vi har när vi umgås med folk — både svarta och vita — så står vi i ett gott förhållande till dem.”

Ja, denna familj hade varit goda grannar till de människor som bodde runt omkring dem. De hade visat dem respekt och hänsyn och blev därför själva respekterade. Rashatet riktades inte mot dem.

Några få dagar efter upploppet predikade denna familj från hus till hus (att besöka sina grannar i detta predikoarbete är något som alla Jehovas vittnen ägnar sig åt), och de kom till släktingarna till den pojke vars död hade satt i gång upploppet och våldshandlingarna. På ett vänligt sätt gav de uttryck åt sina sympatier och gav den bästa hjälp de kunde. De talade om det säkra hoppet om en uppståndelse från de döda och möjligheten att snart få leva i en värld där alla kommer att vara goda grannar. Denna värld beskrivs av Jesaja i bibeln: ”Ingenstädes på mitt heliga berg skall man då göra, vad ont och fördärvligt är, ty landet skall vara fullt av HERRENS [Jehovas] kunskap, likasom havsdjupet är fyllt av vattnet.” — Jesaja 11:9.

Vi skulle säkerligen alla vilja leva i en sådan värld. Men medan vi väntar på den, måste vi leva under de nu rådande förhållandena. Men om vi liksom John och hans familj handlar på ett balanserat sätt och visar god grannsämja gentemot de människor som bor runt omkring oss, och om vi visar dem hänsyn och respekt, kommer vi att finna att livet är mera behagligt. Och — vem vet? — kanske kommer de att i högre grad visa sig vara goda grannar gentemot oss.