Doktorn gör ”hembesök” igen ...

och tusentals människor räddas till livet

ÅR 1967 hade termen ”paramedic” (av para = bredvid och medic = läkare) kommit till allmän användning i USA för att beteckna icke-läkare, vanligtvis brandmän, som utbildats för att ge avancerad medicinsk hjälp utanför sjukhuset. Sedan dess har mer än tio millioner människor i USA kallat på dem för att få hjälp. ”Paramedicerna” — det handlar om hur människor hjälper människor.

Innan dessa paramedicer fanns, förväntades ingen patient få akutvård förrän han kom till sjukhuset. Ambulanserna körde i rasande fart genom stadens gator med blinkande varningsljus och tjutande sirener för att patienten skulle kunna få denna vård så fort som möjligt. Men många gånger var det ändå för sent. Längre tillbaka saknade många ambulansförare och deras medarbetare även elementära kunskaper i första hjälpen. Alla rapporter gav samma sorgliga bild av akutvården i USA på den tiden.

I Europa kom man tidigare i gång med att avhjälpa den bristfälliga akuthjälpen utanför sjukhuset. Redan före 1960 hade man i Sovjet börjat med ambulanser bemannade med en läkare, en sjuksköterska och en läkarassistent. Västtyskland och Frankrike började med läkarbemannade ambulanser redan år 1961. Dessa första rullande hjälpstationer specialiserade sig på akuta hjärtbesvär.

Den första enheten av detta slag i USA upprättades år 1966 i staden New York. Den utrustades med medicinsk personal, inte paramedicer. I Miami i Florida utbildades brandmän till att tjäna som ”förlängningsläkare” — ersättare, eller ställföreträdare, som fick order via radio från läkare som var stationerade på ett sjukhus. År 1967 hade man i Miami byggt ut sin utrustning så att utryckningspatrullen rutinmässigt kunde överföra EKG (elektrokardiogram) till sjukhusläkare, som sedan gav råd beträffande medicinering eller annan behandling. Ändå var utrustningen primitiv då, i jämförelse med den paramedicerna använder i dag.

I Ohio höll man jämna steg med den snabba utvecklingen och utrustade en ”rullande akutklinik”, som kallades Heartmobile. Den togs i bruk i april 1969. Samma år introducerades en liknande enhet i Los Angeles.

Paramedicpatrullens verksamhet i Los Angeles dramatiserades i TV-serien Emergency, som började år 1971 och pågick i sex år. Den har gjort oerhört starkt intryck på millioner människor och byggt upp förtroendet för paramedicerna som sådana som snabbt kommer till hjälp i livshotande nödsituationer. Millioner barn som påverkades känslomässigt av de spännande äventyren deklarerade att de ville bli paramedicer när de blev stora.

Seattles hjälpprogram blev vida känt av en annan anledning: förutom att man använde sig av paramedicer, startades år 1971 ett program som gick ut på att utbilda 100.000 av stadens invånare i hjärt- och lungräddningsteknik (en metod som på engelska kallas CPR = cardiopulmonary resuscitation). År 1973 hade 20 procent av de upplivningsförsök paramedicerna utförde påbörjats av kringstående redan innan paramedicerna anlände till olycksplatsen. År 1978 hade 200.000 av Seattles invånare fått utbildning i hjärt- och lunglivräddning — 36 procent av hela befolkningen. Staden Seattle blev världsberömd som den ”säkraste platsen att få en hjärtattack på”.

Under 1970-talet utvidgades paramedicernas verksamhet, så att de nu, förutom vid hjärtattacker, ger hjälp i nästan alla livshotande situationer. Deras utrustning är avancerad, deras utbildning är mycket grundlig, och läkarnas förtroende för dem har ökat i oerhört hög grad. Över hela USA finns det bassjukhus, som har läkare stationerade på akutmottagningarna. Paramedicerna ute på fältet talar med dessa läkare via portabla radioapparater och ger rapporter om den sjukes eller skadades tillstånd och överför till och med EKG till en skärm på sjukhuset, där läkare kan se det. Läkaren talar sedan om för paramedicen vilken behandling han skall ge. Paramedicen måste göra som läkaren säger. Han är ingen läkare; han är dennes ställföreträdare. Det är läkaren som bestämmer behandlingen.

Det är nästan som för omkring 50 år sedan, när doktorn gjorde hembesök — det är bara det att nu gör han det med hjälp av radiovågor till paramedicen som ute på fältet ger löpande rapporter om patientens tillstånd. När doktorn säger att det är dags att föra patienten till sjukhuset, för paramedicen dit honom.

På detta sätt har paramedicen återupplivat doktorns sedan länge avsomnade hembesök och har därigenom räddat tusentals människoliv. Om du vill få veta några intressanta detaljer, läs då följande artikel, som handlar om en paramedics erfarenheter.

[Infälld text på sidan 4]

Staden Seattle blev världsberömd som den ”säkraste platsen att få en hjärtattack på”