Uppskattar du din besittning?
1 Gläds du åt din besittning nu? Är det samma besittning som skänkte Guds trogne tjänare David glädje? David skrev följande angående den: ”HERREN [Jehova] är min beskärda del och bägare. . . . Mätsnörena själva har för mig fallit på välbehagliga platser. Ja, min egen besittning har visat sig behaglig för mig.” — Ps. 16:5, 6; v. 6 enl. NW.
2 Lägg märke till att David fann sin ”beskärda del” i den högste Guden. Hans högt värderade besittning bestod i att äga ett gott förhållande till Jehova och att kunna tjäna honom. För honom var denna beskärda del mycket behaglig. I olikhet med ”denna världens människor” som saknar tro inriktade inte David sitt liv på materiella ting. Vad som verkligen räknades för honom var att alltid vara medveten om Jehovas närvaro. När han vaknade på morgonen, koncentrerade han sina tankar på den högste Guden. David var tillfredsställd med att veta att Jehova alltid var med honom, redo att komma till hans hjälp. — Ps. 17:14, 15.
KOMMER JEHOVAS TJÄNST FÖRST?
3 Hur är det med oss i våra dagar? Betraktar vi i likhet med David vårt förhållande till Jehova och vår tjänst för honom som en av våra största tillgångar? Återspeglas detta i att vi är upptagna med att göra förträffliga gärningar, inbegripet att predika om Riket och göra lärjungar? Eller förs vi in på sidospår av livets dagliga bekymmer, underhållning, någon hobby eller andra intressen? När du står inför valet mellan att tillfredsställa en personlig önskan eller att ta del i tjänsten på fältet, hjälpa till att städa Rikets sal, besöka en sjuk medlem i församlingen eller något liknande, vad gör du då? Segrar ofta personliga önskningar? Har du tid att titta på ditt favoritprogram på TV eller läsa en roman, men aldrig tid att läsa bibeln eller publikationer grundade på bibeln? Använder du timmar till att ägna dig åt motion eller rekreation en lördagseftermiddag, men finner att du inte har tid till tjänst på fältet på förmiddagen på grund av annat som måste göras? Eller anpassar du villigt ditt verksamhetsschema, så att du, sedan du uträttat andra nödvändiga ting, kan ägna större delen av den återstående tiden till att hjälpa människor inom och utanför församlingen?
4 Ett viktigt sätt på vilket vi kan hjälpa människor utanför församlingen är att ta del i arbetet med att predika om Riket och göra lärjungar. Naturligtvis kan ingen annan bestämma hur mycket tid vi individuellt bör ägna åt den verksamheten. Men skulle det vara konsekvent av någon som verkligen älskar Jehova att mena att det inte spelar någon roll så länge han åtminstone gör något, när han skulle kunna göra mycket mer? Kan någon säga att han uppskattar att tjäna Gud och Kristus, om han ägnar mer tid åt en hobby eller något annat nöje än åt andlig verksamhet? Ger han verkligen sitt bästa? — Jämför Malaki 1:8.
5 Om vi inser att vi kommer att ställas till räkenskap av Gud och Kristus, gör vi väl i att undersöka hur vi använder vår tid. (Rom. 14:10; 2 Kor. 5:10; jämför Lukas 12:35—40, 47, 48.) Vi har valt att tjäna dem och har därför fått ta emot ovärderliga förmåner, bl. a. förlåtelse för våra synder, gudomlig hjälp och vägledning och löftet om evigt liv. Det sätt på vilket vi använder vår tid bör därför harmoniera med vad vi samtyckt till att göra och bör visa att vi uppskattar vad Jehova Gud och Jesus Kristus har gjort för oss. Vi kan fråga oss själva individuellt: Skulle jag vilja stå inför Gud och få förteckningen över mina förträffliga gärningar granskad? Är jag villig att be som David gjorde: ”Rannsaka mig, o Jehova”? — Ps. 26:2, NW.
6 Om vi inser att vi inte har använt vår tid så väl, kanske vi fruktar för att bli rannsakade nu. Om det är så, bör vi allvarligt tänka på att göra förbättringar i framtiden. Vår kärlek till Jehova och Jesus Kristus bör driva oss att tjäna dem helhjärtat. Om vi gör vad vi rimligtvis kan, har vi ingen orsak att frukta en noggrann granskning av vår meritlista som kristna. I själva verket kommer vi att vara glada över att få förteckningen över våra förträffliga gärningar granskad, förvissade om att Jehova skall belöna oss. — Hebr. 6:10.
7 Vi vill sannerligen vara lika David och finna glädje i vårt förhållande till Jehova och i vår tjänst för honom. Om vi fortsätter att betrakta detta som en ovärderlig besittning, kan vi se fram emot att stå som godkända inför vår Mästares, Jesu Kristi, domarsäte och följaktligen också inför Jehova Gud.