Edra tjänstemöten

OBSERVERA: Tjänstemötet, som inbegriper båda sångerna och den avslutande bönen, bör inte vara längre än 60 minuter. Om någon punkt har gått över tiden, krävs det att den broder som har efterföljande punkt om möjligt skär ner sitt stoff, så att mötet slutar inom 60 minuter.

VECKAN EFTER 30 JANUARI

Ta hel och full del i arbetet att predika och undervisa

13 min.: Sång 94. Stimulerande dryftande av ett särskilt brev som handlar om en ny metod att leda Vakttornsstudiet. Denna metod kommer att börja användas vid nästkommande Vakttornsstudium. Påpeka fördelarna; låt några av de närvarande vara beredda på att kommentera följande synpunkter: 1) Kommer att stimulera alla att få större nytta av högläsningen av paragraferna i stället för att titta i förväg efter svar; 2) genom att vi påminns om detaljerna bör det uppmuntra till ett fullständigare dryftande; 3) kommer att göra det lättare för somliga att ge kommentarer. Framhåll värdet av att fortsätta att förbereda Vakttornsstudiet i överensstämmelse med Vakttornet för 1 december 1976, sidan 546, paragraf 10.

12 min.: Tal, med visst deltagande från åhörarnas sida, över artikeln ”Drar du nytta av råd?” i Vakttornet för 1 februari 1977. Följande frågor kan vara till nytta för att framhålla huvudpunkterna: Vilken mänsklig benägenhet kommer ofta fram, när råd ges, vilket visas i fallet med Adam och Eva? Hur visade David den rätta inställningen, sedan Natan framlagt hans synder för honom? Hur bör vi reagera, om vi får råd men vi inte har brutit någon lag? Hur kan detta illustreras? Vilka faktorer som har att göra med den som ger råd kan orsaka förtrytelse, när råd ges? Varför är stolthet den bakomliggande orsaken? Varför är det farligt att ha inställningen att man ”alltid har rätt”? Vilken skada uppkommer, när råd förkastas? Vilket utmärkt gagn får den som tar emot råd?

15 min.: ”Varför vi predikar och undervisar”. Dryftande med frågor och svar. Ta med en kort intervju med en ny förkunnare och en som har varit förkunnare i många år. Fråga dem varför de menar att det är viktigt att predika och undervisa. Pålysningar om tjänst på fältet.

20 min.: ”Hur man bär fram de goda nyheterna — Med boken Lyssna till den store läraren”. Dryfta en eller två framställningar med åhörarna, så att alla är förberedda för tjänsten på fältet och har någonting bestämt att säga. Låt en förberedd förkunnare framföra ett erbjudande, och låt åhörare förklara hur de tror att det skulle tilltala människor på distriktet. Uppmuntra alla att noga förbereda en framställning som de tycker om och som skulle vara verkningsfull. Vi bör också vara förberedda på att som alternativ erbjuda boken Är bibeln verkligen Guds ord? Låt framföra ett kort erbjudande. Förslag finns i Tjänsten för Guds rike för juni 1976. Sång 89 och bön.

VECKAN EFTER 6 FEBRUARI

8 min.: Sång 74 och lokala pålysningar.

10 min.: Tal över brevet från avdelningskontoret. Låt förkunnare som är eller har varit hjälppionjärer berätta om hur de uppskattar denna tjänst.

20 min.: Bli en bättre undervisare i Guds ord. Deltagande från åhörarnas sida; grundat på boken Sanningen, kapitel 5. Vännerna bör ha repeterat kapitlet. Vid undervisningen kan vi använda det goda stoff som finns i publikationerna. Lär vi oss innehållet, så att vi kan använda resonemanget och de viktigaste skriftställena, även när vi inte har publikationerna till hands? Två eller tre bröder kommer upp på podiet och föreställer intresserade personer; de ställer realistiska (inte besvärliga) frågor till ordföranden om ämnet — kan omformulera frågorna 7, 13, 20, 27. Formulera frågorna på ett sådant sätt som en person som inte är ett vittne skulle göra. Ordföranden uppmanar åhörarna att föreslå skriftställen och argument som man kan lägga fram till svar, utan att slå upp boken Sanningen. För att ge god undervisning behöver vi veta vad bibeln säger och hur vi skall svara när vi ställs inför frågor. Försöker vi komma ihåg viktiga skriftställen och argumenteringar?

22 min.: Hur vi hjälper var och en att ta del i att avge ett vittnesbörd. Ordföranden introducerar följande demonstrationer med ett hjärtligt tal på två minuter om behovet av att ta del i att avge ett vittnesbörd. (Han bör förvissa sig om att följande demonstrationer blir livfulla och väl repeterade.)

SCEN I. (3 min.) Tillsyningsmannen för tjänsten på fältet och en bokstudieledare träffas för att dryfta verksamheten i bokstudiegruppen. Studieledaren är förvånad över att det av registerkorten framgår att flera är oregelbundna i tjänsten och andra behöver bistånd. De dryftar tillsammans Romarna 10:9, 10, så att de har den rätta bibliska grundvalen till att hjälpa dem som behöver bistånd.

SCEN II. (5 min.) Bokstudieledaren och tillsyningsmannen för tjänsten på fältet besöker en syster som blivit oregelbunden i tjänsten. Hon berättar att hennes man är likgiltig för sanningen, inte är samarbetsvillig, gör det svårt för henne att gå ut under veckosluten; hon är missmodig. De dryftar 1 Petrus 3:1—4, och bröderna erbjuder sig att göra ansträngningar för att bli bättre bekanta med hennes man. Systern känner sig uppmuntrad, och de gör ett bestämt avtal om att hon skall ta del i vittnandet tillsammans med en syster under förmiddagen en vardag varje vecka.

SCEN III. (4 min.) Studieledaren besöker en broder som är oregelbunden i tjänsten och har med sig ett exemplar av Tjänsten för Guds rike. De dryftar tillsammans några punkter i artikeln ”Varför vi predikar och undervisar”. Brodern förklarar att han inte har någon att samarbeta med i tjänsten på fältet och att han skulle vilja ha bistånd. Studieledaren förklarar anordningarna för tjänst på fältet inom bokstudiegruppen, vilka inbegriper tjänst på fältet under veckoslutet. De kommer överens om att följas åt i tjänsten på fältet under veckosluten.

(8 min.) Ordföranden uppmuntrar alla att hjälpa varandra att ta del i tjänsten på fältet. Bokstudieledarna kan ordna med att förkunnare följer med dem som behöver hjälp. Tillsyningsmannen för tjänsten på fältet kommer att vara vaken för dem vilkas verksamhet visar att de behöver uppmuntran, så att han kan förmedla upplysningar om detta till studieledarna, vilka i sin tur kommer att ordna med bistånd. Klandra aldrig bröderna, utan bygg upp dem och hjälp dem att uppskatta Jehovas kärleksfulla omtanke och det privilegium de har. Uppmuntra alla att helt och fullt ta del i tjänsten på fältet och på så sätt vara ett nitiskt exempel för alla andra. (Joh. 2:17) Ha full andel i verksamheten under detta veckoslut. Sång 68 och bön.

VECKAN EFTER 13 FEBRUARI

8 min.: Sång 105 och pålysningar. Påminn alla att förbereda sig för att ta del i nästa veckas dryftande av ämnet ”Jehova, den oförliknelige Guden”.

25 min.: ”Gör lärjungar”. Genomgång med frågor och svar. Ställ frågor till de närvarande sedan varje paragraf lästs högt.

12 min.: ”Hjälp dina bröder att predika”. Uppmuntrande tal med upplysningarna anpassade efter lokala omständigheter. Tillsyningsmannen för tjänsten på fältet kommer att ge den som svarar för denna punkt uppgifter om antalet som regelbundet varje månad tar del i tjänsten på fältet, antalet oregelbundna förkunnare och antalet som blev overksamma under förra året. Talaren uppmuntrar familjer att tillsammans ta del i tjänsten på fältet, berömmer de reguljära pionjärerna och hjälppionjärerna för att de tar ledningen i tjänsten på fältet samt uppmuntrar alla som kan att ta del i tjänsten mitt i veckan såväl som i verksamheten under veckosluten.

15 min.: Erfarenheter som man fått av att använda de framställningar som dryftades under tjänstemötet efter den 30 januari. Uppmuntra alla att använda den framställning som de tycker är effektivast för dem. Sång 103 och bön.

VECKAN EFTER 20 FEBRUARI

15 min.: Sång 104. Pålysningar. ”Vi bevisar oss ha kommit in i Guds vila”. Behandlas av äldste i form av tal eller dryftande. Understryk vikten av lojalitet gentemot Guds organisation och tilltro till den. Jehova skulle inte tillåta att organisationen ledde oss vilse, men enskilda individer i organisationen kan däremot komma på avvägar och också leda andra vilse.

25 min.: JEHOVA, DEN OFÖRLIKNELIGE GUDEN. Bättre uppskattning av Jehova, hans personlighet, normer och vägar hjälper oss att tjäna honom på ett godtagbart sätt och ha fullständigt motiv att göra allt vi kan. (Matt. 22:37) Efter en två minuter lång inledning uppmuntrar ordföranden åhörarna att ge kommentarer till följande frågor, som är grundade på boken Aid. Ordföranden ser till att punkten flyter framåt.

1. Hur är Jehova ”evighetens konung”? (Sid. 889, styckena 4, 5; 1 Tim. 1:17) 2. Hur kan hans närvaro beskrivas? (Stycket 6; 2 Mos. 24:9—11) 3. Varför sägs det att Jehova har ögon, öron och ansikte? Skall detta tas bokstavligt? (Styckena 7, 8; Job 37:23, 24) 4. Som vad slags person uppenbarade sig Jehova för människan i Eden? Hur? (Sid. 890, styckena 4—6; Ps. 139:14; 104:8—24) 5. Hur kan människan veta att Gud har normer eller en måttstock? (Styckena 7, 8; 1 Mos. 1:3, 4; 5 Mos. 32:3, 4) 6. Hur viktiga är Guds normer i naturen? (Styckena 9, 10; Pred. 1:5—7) 7. Varför är Guds normer så viktiga för glädjen i livet? (Styckena 11—13; 1 Tim. 1:9, 10; Rom. 6:15—18) 8. Vem är den högsta normen för hela universum? (Sid. 891, stycket 1; Mark. 10:17, 18; Matt. 19:17)

(Stoff kan man också finna bl. a. i Sanningen, kapitel 3, och i Vakttornet för 1 juni 1961, sid. 243, 244; 1 juni 1968, sid. 245—251; 15 november 1969, sid. 509—514; 15 juli 1970, sid. 315—318; 1 november 1970, sid. 502—504; 15 augusti 1973, sid. 363, 364; 15 april 1975, sid. 173—178; 15 augusti 1976, sid. 366.)

Jehova är sannerligen en oförliknelig Gud. När vi känner honom och älskar honom, har vi motiv till att förkunna de goda nyheterna och hjälpa fårlika människor att åtnjuta hjärtevärmande samhörighet med honom.

20 min.: Tillsyningsmannen för tjänsten på fältet framför ett uppmuntrande, hjärtevärmande, livfullt skriftenligt tal som gäller församlingens behov. Det kan gälla mötesnärvaron, tjänsten på fältet, bibelstudiearbetet eller en uppmuntran att fler tar del i tjänsten som reguljära pionjärer eller hjälppionjärer. Det kan också förekomma andra behov i församlingen. Sång 110 och bön.