Vad lösenanordningen manar oss att göra
1 Den lösen, som Jehova Gud har dragit försorg om, har manat oss att göra många ting. På grundval av den har vi överlämnat oss åt Jehova till att helhjärtat tjäna honom, och vi talar regelbundet med andra människor om den anordning för frälsning som Gud kärleksfullt har gjort. Därför att vi värdesätter denna lösen, är vi också med vid Åminnelsen varje år. Vi är varmt intresserade av att lyda vår konungs, Jesu Kristi, befallning att högtidlighålla minnet av hans död, och vi är tacksamma för att våra sinnen och hjärtan blir upplivade och påminda om betydelsen av det som han har gjort för oss. — 2 Kor. 5:14, 15; Hebr. 9:14.
2 Vi är glada och till freds, när många sluter upp vid Åminnelsen; men det är inte den höga närvarosiffran som är angelägnast för oss, eller hur? Vi önskar snarare att intresserade personer skall komma därför att de upplysningar som ges om lösen kan nå deras hjärtan, väcka upp dem till att utöva tro och vilja ta del i den rena gudsdyrkan. (Upp. 7:14, 15) Det som driver oss att inbjuda andra att samlas med oss är vår egen uppskattning av lösenanordningen.
3 Allvarliga bemödanden att inbjuda andra medför ofta oväntade välsignelser. Så fick till exempel en församling i Ecuador glädjen att se den sal de hade hyrt fyllas till bristningsgränsen. Åtta hundra personer var närvarande! Detta gjorde sannerligen intryck på församlingen om 68 förkunnare. Redan inom fem månader därefter visade 17 personer sin uppskattning av lösenanordningen genom att börja förkunna budskapet om Riket.
4 En församling om bara 40 i republiken Zaïre (tidigare Kongo [Kinshasa]) hade glädjen att få välkomna 203 intresserade till Åminnelsen. På förmiddagen hade församlingen delat ut inbjudningar. Sedan från klockan 14.00 till 17.55 spelade man Rikets sånger i Rikets sal. Detta stimulerade intresset hos dem som redan inbjudits såväl som hos förbipasserande.
5 Talets goda verkan avspeglades i det som en av de nyintresserade bland de närvarande hade att säga: ”Först i dag har jag riktigt förstått läran om den ’gemenskap’ med Kristus, ’nattvardsgemenskapen’, som vi protestanter måst hålla till godo med att fira utan att begripa något. Jag har aldrig förr hört en så enkel förklaring av det här ämnet.” Kan det inte tänkas att många av dem som vi inbjuder till Åminnelsen också kommer att få stor nytta av högtiden och slutligen bli manade att vidta nödvändiga mått och steg för att bli kvalificerade att ta del i tjänsten på fältet?
6 Ett annat framträdande möte som kan hjälpa de intresserade kommer att ordnas den 26 mars. Så utmärkt det kommer att bli för oss att få höra specialföredraget ”Mänsklighetens befrielse in i Guds nya ordning”! Att denna befrielse, som möjliggjorts genom Kristi lösen, är så nära fyller våra hjärtan med tacksamhet för Jehovas oförtjänta godhet. Vi önskar att andra skall dela denna storslagna framtidsutsikt med oss. Visst vill vi då göra alla tänkbara ansträngningar för att uppmuntra så många som möjligt att vara närvarande.
7 Eftersom vår uppskattning av lösenanordningen har manat oss att dela med oss av de goda nyheterna till andra, är det inte då troligt att många av dem som vi studerar med önskar göra detsamma? Det är många tusen som vi har studerat med sedan i höstas. Deras hjärtan har upplivats tillräckligt för att de skall komma på mötena. Är de redo att börja ta del i tjänsten på fältet? Somliga kanske inte är redo av varierande orsaker, men hur är det med dem som kanske har möjlighet att börja? Hjälp dem att ta del i tjänsten på fältet så snart de är kvalificerade och önskar göra det.
8 Många behöver värmande uppmuntran. Vad kan vi då göra? Vid bibelstudiet kan vi varje vecka tala om någon av våra egna erfarenheter eller någon som vi har läst i Årsboken för att ge exempel på den glädje som kommer av att man tjänar Jehova. Under någon tid kan vi begrunda punkterna på sidan 104 i boken ”Lyktan” för att förvissa oss om att de har klart för sig vad Jehova kräver av dem som han gynnar med att de får bära hans namn. När vi inbjuder dem att ta del i tjänsten på fältet, gör vi klokt i att stilla alla farhågor de kan ha. Många skulle säkert uppskatta att vi hjälper dem att förbereda sig på något att säga vid dörrarna. Om de inser att det är kärlek till Jehova och hans föranstaltning om lösen såväl som kärlek till nästan som manar oss till verksamhet, kommer detta att hjälpa dem att få den rätta synen på tjänsten på fältet.
9 Må därför vår samstämda bön vara att vi måtte bevara en hälsosam uppskattning av lösenanordningen, i det att vi inser att vi på så sätt kommer att fortsätta att känna oss manade att inte spara någon möda för att nå människorna på vårt distrikt med Rikets budskap. Och må specialföredraget och Åminnelsen göra sin del i att hjälpa alla som är närvarande att få en allt djupare uppskattning av Jehova Gud och hans Son, Jesus Kristus.
[Infälld text på sidan 4]
Hur visar du uppskattning för lösenanordningen?