Avdelningskontorets brev

Kära Medförkunnare!

Här på Betel tänker vi fortfarande på och talar om den underbara områdessammankomsten ”Människor av en god vilja”, som vi var med om denna sommar. Och det finns ju så mycket att tala om!

Ingen av oss har glömt det spännande dramat om Mordokai och Ester. Det var inte bara handlingen i dramat som gjorde djupt intryck på oss utan vad det betyder för oss. Hur eftertryckligt visades det inte att vi behöver förvissa oss om att personliga meningsskiljaktigheter aldrig försvagar det kärlekens band som förenar oss! Vår omsorg om var och en av våra bröder och systrar bör gå så långt att vi skulle kunna ge vårt liv för att hjälpa dem. Det är någonting att tänka på, inte sant?

Det som sades om hjärtat gjorde också djupt intryck. Uppfattade ni den nya tanken? Det var intressant att få veta att bibelns hänvisningar till människohjärtat har med det bokstavliga hjärtat självt att göra och inte enbart är ett bildligt uttryckssätt. Men vad vi här på Betel har talat ännu mer om är den förmaning vi fick att regelbundet rannsaka vårt hjärta och vara uppriktiga mot oss själva i fråga om orsaken till att vi gör saker och ting, att utrannsaka våra svagheter och arbeta på att undanröja dem. På detta sätt kommer våra hjärtan att visa sig vara godtagbara för Jehova.

När vi tänker tillbaka på programmets höjdpunkter, kommer vi också ihåg hur ”den vämjeliga företeelsen” visades vara detsamma som det scharlakansfärgade vilddjuret i kapitel 17 i Uppenbarelseboken, dvs. Förenta nationerna. Det är någonting som vännerna har frågat om hela tiden sedan sammankomsterna förra året. Det var också trosstärkande att lyssna till talet ”Vi tillber vad vi känner” och inse hur sant detta är i vårt fall i kontrast till hur det är för dem som utövar falsk religion. Och erinrar ni er inte tonen av överhängande fara som kännetecknade talet ”Drag slutlig fördel av Jehovas ’år av god vilja’”? Sådana tal gör att vi önskar uträtta allt vi förmår i Jehovas tjänst, eller hur?

Vi tänker också på lördagskvällens program ”Vilka behöver din hjälp?” När vi lämnade sammankomstplatsen den kvällen, var de tankar som förts fram levande i vårt sinne. Men de kommer snart att fördunklas om vi inte gör återblickar på dem. Håller du inte med om att det skulle vara till gagn, om varje familj öppenhjärtigt repeterade de nyttiga råd som gavs för att skydda både unga och gamla? När aposteln Petrus skrev till sina bröder, sade han att han genom att påminna dem om de ting som de hade hört önskade ”väcka upp” dem. (2 Petr. 1:12, 13, NW) Detta är någonting som vi behöver göra för varandra också i vår tid.

Sammankomsten gjorde verkligen mycket för att hjälpa oss alla som Guds ”människor av en god vilja” att förbereda oss för den annalkande tusenåriga freden. Nu, under september och de månader som följer, finns det arbete för var och en av oss att utföra i fråga om att hjälpa andra att också göra sådana förberedelser. Må Jehova välsigna er då ni helt och fullt tar del i detta storslagna privilegium av tjänst.

Var förvissade om vår varma kärlek till var och en av er.

Edra bröder vid

EXPEDITIONEN I JAKOBSBERG,

[Infälld text på sidan 1]

Låt oss förbereda oss för den annalkande tusenåriga freden.