Den yttersta domen
”NÄR du dör kommer din själ att plågas ensam; det kommer att bli ett själens helvete: men på domens dag kommer kroppen att förenas med själen, och då kommer du att få ett dubbelt helvete, då din själ svettas blod och din kropp vrider sig i vånda.”
SÅ FRAMSTÄLLDE 1800-talspredikanten C. H. Spurgeon prästerskapets syn på domens dag och de fördömdas lidanden. Den italienske konstnären Michelangelo hade en lika skrämmande uppfattning, vilket framgår av hans kända väggmålning ”Yttersta domen” (av vilken en del finns återgiven här ovan) i Sixtinska kapellet i Rom. I The New Encyclopædia Britannica sägs det beträffande denna målning: ”Den dömande Kristus är en dundergud snarare än en kristen frälsare, en som är mer angelägen om att fördöma mänskligheten än av att välkomna de rättfärdiga till himmelen.”
Vad kristenheten lär
Domens dag och helveteselden har i hundratals år varit populära predikoämnen bland kristenhetens präster. Predikanter som C. H. Spurgeon har dundrat från predikstolarna och gett målande beskrivningar av de fruktansvärda plågor som väntar syndare. Nu för tiden hör man sällan sådana predikningar. Men lärorna om den yttersta domen och ett brinnande helvete är fortfarande officiella doktriner i de flesta kyrkor.
Flertalet av kristenhetens religioner instämmer på det hela taget i den romersk-katolska uppfattningen att Guds dom sker i två steg. Först kommer ”den särskilda domen”. När en människa dör döms hennes förmenta ”odödliga själ” omedelbart och överantvardas till en evig tillvaro i antingen himmelen eller helvetet.a Vid tidens ände kommer sedan den allmänna eller yttersta domen, då de dödas kroppar uppväcks och förenas med de odödliga själarna.
De själar som befinner sig i himmelen stannar kvar där och återförenas med kroppar som har förlänats oförgänglighet. De som plågas i helvetet stannar också kvar där, och deras själar förenas med uppväckta, oförgängliga kroppar. Enligt somligas mening gör detta lidandet ännu mer intensivt. De människor som fortfarande befinner sig på jorden när domens dag börjar dör inte. De döms medan de fortfarande är vid liv och går sedan raka vägen till himmelen eller helvetet med både kropp och själ.
Möjligheten att få utstå obeskrivliga lidanden i ett brinnande helvete har gjort att blotta tanken på den slutliga domen i händerna på Jesus Kristus väcker skräckkänslor hos många människor. Skulle du, med tanke på detta, bli förvånad över att få veta att Guds domar faktiskt ofta är en orsak till glädje och att domens dag kommer att bli en av de lyckligaste perioderna i människans historia? Hur kan det komma sig?
[Fotnot]
a Katoliker tror också att det finns en tredje möjlighet: ett tillfälligt straff i skärselden före det slutliga inträdet i himmelen.
[Bildkälla på sidan 3]
Random/Sipa Icono