Oberoende av Gud — Varför inte?
”JAG vill ha spänning.” ”Jag är utled på att alltid göra som andra säger!” ”Sluta tjata!” Yttranden som dessa kan tyda på en anda av oberoende. Ibland kan man till och med få höra sådana ord komma över kristnas läppar.
Hur kan de kristna smittas av denna anda av oberoende, ja, till och med oberoende av Gud? Vanligtvis börjar det med att sådana personer lägger sig till med en förvrängd syn på Jehova Guds krav. (Psalm 73:2, 13, 14) De ser Guds lagar som något som hindrar dem från att ha roligt och inte som något som bevarar deras glädje i livet. Den ogudaktiga världens glitter och prål har lurat dem att tro att de går miste om något roligt. Hur förhåller det sig med dig? Vilken inställning har du till att vara oberoende av Gud?
Ett mycket gammalt problem
Önskan att vara oberoende av Gud är inte någon ny företeelse. Den är nästan lika gammal som människan själv. Det var Satan, djävulen, som introducerade oberoendets anda. Han förledde den första kvinnan, Eva, att tro att hon skulle bli lyckligare om hon bara slapp ifrån sin Skapares vägledning. Eva trodde att en sådan oberoende kurs skulle öppna vägen för många berikande erfarenheter och glädjeämnen som Gud hade undanhållit henne. — 1 Moseboken 3:1—5; Uppenbarelseboken 12:9.
Förblindad av sina nyväckta själviska önskningar uppmanade Eva sin man att förena sig med henne i detta uppror. Även Adam valde att vara oberoende av Gud. Resultatet blev sorg i stället för lycka. Synd, skam, sjukdom, smärta och död blev följden, inte bara för Adam och Eva, utan också för alla deras avkomlingar. — 1 Moseboken 3:6, 16—19; Romarna 5:12.
Bibeln berättar att också änglar beslöt sig för att följa oberoendets väg genom att söka otillåten njutning tillsammans med ”människornas [vackra] döttrar”. Ledde denna oberoende kurs till verklig tillfredsställelse? Nej. I stället frambringade den så mycket omoraliskhet och våld att Jehova beslöt sig för att förinta den tidens värld av ogudaktiga människor. De oberoende änglarna blev demoner, som nu sprider denna destruktiva upprorsanda bland människorna. — 1 Moseboken 6:1—7, 11; Efesierna 2:2; Judas, vers 6—12.
Behovet av gudomlig vägledning
De fakta som här nämnts bör hjälpa oss att inse en grundläggande sanning: För att kunna leva ett framgångsrikt och glädjefyllt liv är människan beroende av vägledning från Gud. Detta är en av anledningarna till att bibeln förklarar: ”Jag vet det, Herre [Jehova]: människans väg beror ej av henne, det står inte i vandrarens makt att rätt styra sina steg.” (Jeremia 10:23) Den vise mannen Salomo i forna dagar insåg den fara som ligger i att sätta upp egna normer i livet oberoende av Guds vägledning. Han skrev: ”Mången håller sin väg för den rätta, men till sist leder den dock till döden.” — Ordspråksboken 14:12.
Låt oss belysa detta på två sätt. Om alla trafikflygare ignorerade de föreskrifter som gavs vid flygplatserna och gick ner med sina flygplan när och var de hade lust, hur säker skulle då flygtrafiken bli? Och om en grupp byggnadsarbetare kastade bort ritningarna, och var och en bestämde sig för att göra som han själv ville i fråga om sin del av byggnadsarbetet, hur skulle då den färdiga byggnaden se ut? Vi förstår att vissa normer måste följas om ett välordnat samhälle skall kunna existera.
Ingen är bättre kvalificerad att ge dessa riktlinjer än människans Skapare, Jehova. Eftersom Jehova Gud är Skaparen, är det han, och inte skapelsen människan, som har den absoluta rätten att fastställa de normer efter vilka hans förnuftsbegåvade skapelser skall leva. Han känner våra begränsningar; han vet exakt var gränsen går mellan lycka och sorg. (Apostlagärningarna 17:26, 27) Erfarenheten har gång på gång visat att Guds principer verkligen fungerar. De är till vårt bästa.
Vi behöver inte gissa oss till Jehovas normer; han har i sin godhet låtit nedteckna dem i sitt ord, bibeln: ”Låt inte denna lagbok vara skild från din mun. Tänk på den både dag och natt, så att du i alla avseenden håller det som är skrivet i den och gör efter det. Ty då skall dina vägar vara lyckosamma, och då skall du ha framgång.” (Josua 1:8) Aposteln Paulus förklarar hur alltomfattande Guds normer är. I 2 Timoteus 3:16, 17 skriver han: ”Hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig till undervisning, till tillrättavisning, till korrigering, till tuktan i rättfärdighet, så att gudsmänniskan kan vara fullt duglig, fullständigt rustad för allt gott verk.”
Jehova uppmanar oss att pröva hans normer, pröva oss fram till ”vad Guds goda och välbehagliga och fullkomliga vilja är”. (Romarna 12:2) För att kunna göra detta på rätt sätt är naturligtvis ett noggrant studium av bibeln nödvändigt. Vare sig vi helt nyligen har börjat studera bibeln eller har gjort detta i årtionden, är det viktigt att vårt mål är att skaffa oss exakt kunskap och insikt om Guds vilja. Om vi underlåter att genom användning öva våra uppfattningsförmågor, kommer vi inte att kunna hålla Jehovas riktlinjer i klart sikte. — Hebréerna 5:14.
Att ignorera Guds normer är att be om svårigheter. Det finns helt enkelt alltför mycket som hindrar en människa från att lyckas enbart med hjälp av sitt eget förstånd. För det första måste hon kämpa mot det försåtliga övermänskliga inflytandet från Satan och hans demoner. (1 Johannes 5:19; Uppenbarelseboken 12:12) Vidare har vi den världsomfattande mänskliga tingens ordning, som är genomsyrad av en anda av olydnad och ytterlig själviskhet. (Efesierna 2:2; 1 Johannes 2:15—17) Dessutom har vi naturligtvis vår egen ofullkomlighet och bedrägliga hjärteinställning att kämpa med. (Psalm 51:5—7; Jeremia 17:9, 10) Att leva utan Jehovas vägledning är därför ungefär lika förnuftigt som att köra en bil utan ratt.
Jesus Kristus är det bästa exemplet på en som uppskattade gudomlig vägledning. Trots att han var fullkomlig sade han om sig själv: ”Sonen kan inte göra något alls av eget initiativ, utan bara vad han ser Fadern göra.” (Johannes 5:19) Jesus levde inte för att tillfredsställa sig själv. Vid ett annat tillfälle sade han: ”Jag [gör] inte ... något av mig själv utan talar så som Fadern har lärt mig. Och han som har sänt mig är med mig. Han lämnar mig inte ensam, eftersom jag alltid gör det som behagar honom.” (Johannes 8:28, 29, 1981 års svenska översättning) Önskar du vägledas av samma normer som Jesus Kristus? — 1 Petrus 2:21.
Värdet av att ta emot gudomlig vägledning
Jehova Gud är ”den lycklige Guden”. (1 Timoteus 1:11) Han vill inte beröva oss sund avkoppling, spänning eller lycka. Tänk för ett ögonblick på det klara och tydliga uttalande som görs i Romarna 1:28—32. Människans oberoende av Gud kan endast få olyckliga konsekvenser, för redogörelsen lyder enligt David Hedegårds översättning:
”Eftersom de inte satte något värde på att känna Gud, gav Gud dem till pris åt ett ovärdigt sinnelag. Följden av detta blev ett omoraliskt liv. De blev uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet och illvilja. De blev fulla av avund, mordlust, trätlystnad, svek och illistighet. De blev örontasslare, baktalare, gudsföraktare, våldsmän, övermodiga, skrytsamma, uppfinningsrika, när det gäller ondska, olydiga mot sina föräldrar, utan förstånd, pliktförgätna, kärlekslösa och obarmhärtiga. De vet, att Guds lag säger, att de som lever på det sättet förtjänar döden. Ändå fortsätter de att föra ett sådant liv. Och inte nog med det, de ger också sitt bifall åt dem som gör sig skyldiga till sådana gärningar.”
Å andra sidan uppmuntras de som väljer att följa Guds normer att lägga bort sin gamla personlighet med dess anda av oberoende och ersätta den med en ny, Kristuslik, personlighet. Den nya personligheten inbegriper hänsynsfullhet, öm medlidsamhet och ett förlåtande sinnelag. (Efesierna 4:20—32) En sådan personlighet ådagalägger också Guds heliga andes frukt, ”kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning”. — Galaterna 5:22, 23.
När du noga har undersökt båda slagen av personlighet, vilken sorts person är då du? Vilken av dessa två skulle du vilja se hos dina umgängesvänner?
Bibeln lär dessutom att alla ogudaktiga människor inom en mycket nära framtid kommer att lida tillintetgörelse för Guds hand. (2 Petrus 3:7; 2 Tessalonikerna 1:7—9) Jesus Kristus förutsade att tiden före detta gudomliga renande av jorden skulle kännetecknas av att människor i allmänhet skulle vara lika ointresserade av att följa Guds normer som de var på Noas tid. (Lukas 17:26—30) Det är därför angeläget att vi lär oss att helt och fullt uppskatta värdet av de riktlinjer som Gud har stakat ut. Om vi vill överleva, är detta precis lika nödvändigt för oss i våra dagar som det var för Noa på hans tid.
Det som leder till verklig lycka är således inte att vara oberoende av Gud, utan att göra Guds vilja. De som underkastar sig Jehovas vägledning kommer att bli belönade med evigt liv på en jord fylld av människor som har en Kristuslik personlighet. — Psalm 37:27—29.
[Bild på sidan 5]
Vilket slags byggnad skulle bli följden om var och en som arbetade på den skulle kasta bort ritningarna och bygga som han själv önskade?
[Bild på sidan 6]
Du har frihet att färdas på vägarna, men för att kunna göra detta på ett säkert sätt måste du framföra ditt fordon inom lagens gränser