Bygg med eldhärdiga material
”Några använder guld, silver och ädelstenar, när de bygger på den grunden, andra använder trä, hö och strå.” — 1 KORINTIERNA 3:12, David Hedegårds översättning.
1, 2. a) Vad vore smärtsammare än att se sitt hus brinna ner till grunden? b) Vilken liknande besvikelse får kristna Ordets förkunnare ibland uppleva?
DET är verkligen tragiskt att se ett vackert hus brinna ner till grunden. Särskilt sorgligt vore det om du själv hade byggt det! Att se alla de ansträngningar och all den tid du lagt ner på det gå upp i rök vore sannerligen smärtsamt. Och ändå är denna smärta ingenting i jämförelse med den som kristna föräldrar känner då deras son eller dotter överger sanningen för tingen i världen. Det är inte mycket som skulle kunna vara smärtsammare än att se sina barn drabbas av sådan andlig förödelse.
2 Känslorna i hjärtat hos sådana föräldrar kan i viss mån likna den besvikelse du som en kristen Ordets förkunnare kan ha upplevt. Du kanske satte i gång ett bibelstudium med en viss person och sedan använde månader eller till och med år till att hjälpa honom att komma till kunskap om sanningen. Du ser honom vara med vid mötena och till och med börja ta del i tjänsten på fältet. Men sedan, plötsligt, blir han svagare i andligt avseende och blir overksam, och han kanske till och med vänder tillbaka till sitt tidigare dåliga handlingssätt. Vilken besvikelse!
3. Vilka frågor uppstår helt naturligt när vi ställs inför sådana situationer, och vad är svaren beroende av?
3 Sorgligt nog händer detta då och då. Det är därför endast naturligt att fråga: Varför händer det? Finns det något vi kan göra åt det? Personens egen hjärteinställning kan vara en faktor, men svaren på dessa frågor beror i viss mån på svaret på en annan fråga: När du undervisar andra, bygger du då på en rätt grundval och med eldhärdiga material? Det är mycket viktigt att vi klart förstår vad det innebär och hur man gör det, för att vi skall kunna hjälpa dem vi undervisar — dem vi leder bibelstudier med och våra barn — att stå fasta i sanningen.
Vem är det som bygger?
4. Vad liknar Paulus den kristne förkunnaren vid i 1 Korintierna 3:10, 11, och på vilket sätt?
4 För att få reda på det kan vi vända oss till 1 Korintierna, kapitel 3, där Paulus liknar den kristne förkunnaren vid en byggnadsarbetare. Vi läser: ”Efter den Guds oförtjänta omtanke, som är mig given, har jag såsom en kunnig arbetsledare lagt en grundval, men en annan bygger på den. Må likväl var och en ständigt ge akt på hur han bygger på den. Ingen kan nämligen lägga någon annan grundval än den som är lagd, det vill säga Jesus Kristus.” — Vers 10, 11.
5. a) Vilket slags byggnadsarbete talar Paulus om enligt sammanhanget? b) I vilket avseende kan det sägas att den kristne förkunnaren ”bygger människor”?
5 Vilket slags byggnadsarbete talar Paulus om? Lägg märke till sammanhanget: ”Ni är ... Guds byggnad.” ”Ni är Guds tempel.” (1 Korintierna 3:9, 16) Det är alltså ett bildligt byggnadsarbete, ett byggnadsarbete som har att göra med människor. Det vill säga, den kristne förkunnaren ”bygger människor” i den meningen att han strävar efter att hos intresserade personer bygga upp en kristen personlighet och göra lärjungar av dem. — Matteus 28:19, 20.
6, 7. a) Vems ansvar riktar Paulus’ ord i 1 Korintierna 3:9—15 uppmärksamheten på? b) Hur kan det ändå sägas att det är ett byggnadsarbete som inbegriper förenade ansträngningar? c) Vad kommer ytterligare begrundan av Paulus’ ord att hjälpa oss att inse?
6 Visar detta att den kristne läraren ensam har ansvaret för hur det går för den som studerar? Inte alls. I första hand är vi ”Guds medarbetare”. Paulus’ ord i 1 Korintierna 3:9—15 riktar uppmärksamheten på det ansvar som den som bygger eller undervisar har, men i själva verket är det fråga om ett gemensamt byggnadsarbete som den vi studerar med också är inbegripen i. Vi kan jämföra det med att förbereda en soldat för krig. Andra kan undervisa och träna honom och ge honom utrustning, men när han en gång har kommit ut i strid måste han själv kämpa och göra bruk av det han har lärt sig. Hans liv hänger på det! På liknande sätt försöker den som undervisar bygga upp en äkta kristen människa, en som kan stå emot den här ordningens påtryckningar och frestelser, men samtidigt har den som studerar ett ansvar — han måste i sitt liv tillämpa det han lär sig. — Matteus 7:24—27; Filipperna 2:12, 13.
7 Faktum kvarstår dock att den som undervisar har ett stort ansvar. När vi vidare begrundar Paulus’ ord, kommer vi att inse vikten av att på ett effektivt sätt undervisa om Guds ord så att vi hos andra bygger upp uppskattning av vår himmelske Fader.
Lägg den rätta grundvalen
8. Vad är grundvalen i detta bildliga byggnadsarbete?
8 Innan man kan uppföra en byggnad måste man lägga grunden. Vad är grunden i det byggnadsarbete som går ut på att göra lärjungar? Paulus svarar: ”Ingen kan ... lägga någon annan grundval än den som är lagd, det vill säga Jesus Kristus.” (1 Korintierna 3:11) Ja, den rätta grundval som vi skall bygga på är Jesus Kristus. — Jämför Efesierna 2:20—22 och 1 Petrus 2:4—6.
9. a) Vad är inbegripet i att lägga Kristus som en grundval när vi undervisar andra? b) Varför är det viktigt för dem vi studerar bibeln med att förstå hela sanningen om Jesus?
9 Hur kan vi lägga Kristus som en grundval när vi undervisar andra? Till att börja med måste vi undervisa om sanningen om Jesus och hjälpa andra att bygga sitt liv kring denna sanning. Det inbegriper att vi hjälper dem att sätta tro till Jesus som vår hjälpare och den genom vilken Jehova tillhandahåller lösen. (Matteus 20:28; 1 Johannes 2:1, 2) Men det är inte allt. Jesus Kristus är det förordnade huvudet för den kristna församlingen. (Kolosserna 1:18) Han är också jordens rättmätige kung, och i den egenskapen kommer han snart att ”göra sin seger fullständig” vid Har-Magedon. (Uppenbarelseboken 6:1, 2) Att lägga Kristus som grundval inbegriper således helt tydligt att undervisa andra om den hela sanningen om honom, att hjälpa dem att förstå Jesu uppgift i förverkligandet av Guds uppsåt. Varför är det så viktigt? Om de som vi studerar med sätter tro till Jesus som Guds regerande kung, kommer de inte så lätt att bli missmodiga på grund av världsförhållandena och de dagliga bekymren. — Jesaja 28:16; 1 Petrus 2:6—8.
10. a) Vad mer är inbegripet i att lägga Kristus som en grundval enligt Efesierna 3:17—19? b) Hur låter vi Kristus bo i våra hjärtan?
10 Det är dock mer inbegripet i att lägga Kristus som grundvalen. Vi bör ha samma målsättning som aposteln Paulus. Hans bön till Gud för efesierna gällde att Han genom deras tro skulle ”få den Smorde att bo i era hjärtan med kärlek; så att ni må vara rotade och befästa på grundvalen, för att ni fullständigt må vara i stånd till att jämte alla de heliga fatta vad bredden och längden och höjden och djupet är och att lära känna den Smordes kärlek, som överträffar kunskapen, för att ni må uppfyllas med hela den fullhet som Gud ger”. (Efesierna 3:17—19) Lägg märke till att det att vi är ”rotade och befästa på grundvalen” inbegriper att Kristus skall bo i våra hjärtan. Vad betyder det? Jo, Kristus bor i våra hjärtan när vi låter hans exempel och läror påverka våra känslor och handlingar.
11, 12. a) Hur kan vi hjälpa andra att låta Kristus bo i deras hjärtan? b) Vad mer är inbegripet, förutom att inhämta kunskap om Jesus?
11 Hur kan vi hjälpa dem vi undervisar att låta Kristus bo i deras hjärtan? Det är av grundläggande betydelse att inge dem kunskap, eftersom de skall kunna ”fatta vad bredden och längden och höjden och djupet är” hos sanningen i Guds ord, i synnerhet när det har att göra med Jesu Kristi liv och läror. Vi vill att de som vi studerar med skall få ”Kristi sinne”, att de grundligt skall lära känna honom som en levande person som har känslor. (1 Korintierna 2:16) Då kommer deras hjärtan att nås.
12 Lägg emellertid märke till att Paulus också sade: ”Och att lära känna [grekiska: gnonai’, att ”praktiskt, genom erfarenhet”, lära känna] den Smordes kärlek, som överträffar kunskapen.” Vi kan lära känna Kristi ”kärlek” genom att lära oss vad bibeln säger om hans liv och om hur han behandlade andra. Det är dock genom att efterlikna Jesus som person som vi verkligen kan förstå hans känslor. På så sätt kan vi genom erfarenhet lära känna ”den Smordes kärlek, som överträffar kunskapen”.
13, 14. a) Hur kan vi hjälpa dem vi studerar med att efterlikna Jesu egenskaper? b) Varför kommer de som vi studerar med att få hjälp med att utveckla ett gott förhållande till Jehova genom att försöka vara lika Jesus? c) Vad mer måste vi ägna uppmärksamhet åt, förutom den rätta grundvalen?
13 När du lägger grundvalen bör du således rikta uppmärksamheten på Jesu egenskaper — hans kärlek (Johannes 15:13, 14), hans varma omsorg (Matteus 11:28—30), hans ödmjukhet (Johannes 13:1—15) och hans medkänsla (Markus 6:30—34), för att nämna några. Uppmuntra den du studerar med att efterlikna dessa egenskaper i sitt liv. Det kommer att utgöra en fin grundval på vilken man kan bygga andra viktiga egenskaper. Ibland, när ni resonerar om någon skildring om Jesus i bibeln, kanske du behöver göra en paus och fråga: ”Vilken egenskap visar Jesus här? Hur kan du visa den här egenskapen mera helt och fullt i ditt liv?” Förklara att det att han efterliknar Jesu personlighet kommer att hjälpa honom att utveckla ett nära förhållande till Jehova. Varför det? Det beror på att Jesus i fullkomligt avseende återspeglade sin Faders personlighet, så att vi, när vi försöker efterlikna Jesus, i själva verket efterliknar Jehova! — Johannes 14:9.
14 Det är viktigt att ha den rätta grundvalen, men är det tillräckligt? Paulus svarar: ”Må likväl var och en ständigt ge akt på hur han bygger på den.” Ja, hur är det med de material vi använder till att uppföra den byggnad som skall stå ovanpå grunden?
De eldhärdiga materialen
15, 16. a) Vilken kontrast framställer Paulus tydligen i 1 Korintierna 3:12? b) Vilken fråga kan ställas när vi tillämpar Paulus’ illustration?
15 Detta för oss till vers 12 i 1 Korintierna, kapitel 3, där Paulus behandlar olika byggnadsmaterial: ”Om någon nu bygger på grundvalen med guld, silver, dyrbara stenar, trä, hö, strå.” Det var rätt många material av helt olika beskaffenhet! Föreslår Paulus att vi skall bygga med lite av varje hos dem vi studerar med? Av allt att döma inte. Lägg märke till hur några andra översättningar återger det: ”Några använder guld, silver och ädelstenar, när de bygger på den grunden, andra använder trä, hö och strå.” (Hedegård) ”På denna grund kan man bygga med guld, silver och ädelstenar eller med trä, gräs och strå.” (The Jerusalem Bible) Paulus ställer således tydligen två olika slags byggnadssätt i kontrast till varandra. Å ena sidan kan man säga att vi har ett vackert palats, smyckat med guld, silver och dyrbara ädelstenar. I kontrast till det har vi en koja gjord av bräder eller trästolpar som bär upp väggar av torkat gräs, blandat med lera, och ett halmtak.
16 Låt oss nu tillämpa Paulus’ illustration. Då är frågan: När du undervisar andra, bygger du då ”palats” eller ”kojor”? Orsaken till att en del ungdomar och nya faller bort kan vara att det inte är alla som är byggda med samma material. Vari ligger skillnaden? Situationen i församlingen i Korint i första århundradet illustrerar skillnaden mellan att bygga med eldhärdiga och med lättantändliga material.
17, 18. a) Vilka allvarliga problem rådde i församlingen i Korint i första århundradet, och vilken tillrättavisning gav Paulus? b) Vad är således en nyckelfaktor när vi avgör om vi bygger med ”guld” eller med ”hö”?
17 Paulus hade gjort sitt genom att lägga den rätta grunden, men några i Korint byggde tydligen på den med ”trä, hö, strå” — bräckliga material som symboliserar egenskaper som inte är varaktiga. (1 Korintierna 3:12) Paulus var således tvungen att skriva till bröderna där: ”Misshälligheter förekommer bland er. Vad jag menar är detta, att var och en av er säger: ’Jag hör till Paulus’, ’Men jag till Apollos’, ’Men jag till Kefas’, ’Men jag till Kristus’. Den Smorde är söndrad.” (1 Korintierna 1:11—13) Medlemmarna i församlingen var alltså splittrade i olika grupper. Och varför det? Därför att de lade för stor vikt vid vissa människor. Paulus tillrättavisade dem genom att förklara: ”Vad är då Apollos? Ja, vad är Paulus? Tjänare genom vilka ni blev troende. ... Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud fick det ständigt att växa.” — 1 Korintierna 3:5—7.
18 Problemet var i korthet följande: På grund av att vissa medlemmar av församlingen i Korint lade för stor vikt vid att följa människor hade de inte något gott, nära förhållande till Jehova. Detta är en nyckelfaktor när vi avgör om vi bygger med ”guld” eller med ”hö”, om vi bygger ”palats” eller ”kojor”, så att säga.
19. a) Hur kan den som undervisar oavsiktligt rikta för stor uppmärksamhet på sig själv eller på någon annan människa? b) Om vi önskar bygga med guld, silver och dyrbara ädelstenar, vad måste vi då sträva efter?
19 Det är en värdefull lärdom vi kan dra av detta. Några kanske säger: ”Men jag lär inte andra att följa någon människa.” Det kan dock lätt bli så, även om vi inte har tänkt oss det. Om vi till exempel, när den vi studerar med ställer frågor, upprepade gånger säger: ”Broder (eller syster) den och den säger ...”, skulle vi inte då oavsiktligt kunna rikta för stor uppmärksamhet på en ofullkomlig människa? Eller om vi, när frågor uppstår, säger: ”Ja, jag är inte säker, men jag skulle säga så här ...”, skulle vi inte då omedvetet kunna rikta för stor uppmärksamhet på oss själva? Kom ihåg att det är mycket lätt hänt att en elev tänker för högt om sin lärare. (Jämför Apostlagärningarna 10:25, 26 och Uppenbarelseboken 19:10.) Om vi önskar bygga ”palats”, måste vi vara på vår vakt mot att bygga människor som följer människor. Vi måste i stället hjälpa dem vi studerar med att utveckla ett nära förhållande till Jehova. I det syftet måste vi bygga med guld, silver och dyrbara ädelstenar. Vad representerar dessa ting?
20. Vad representerar guldet, silvret och de dyrbara stenarna? (Ordspråksboken 3:13—15)
20 En jämförelse mellan sådana skriftställen som Psalm 19:8—12, Ordspråksboken 2:1—6 och 1 Petrus 1:6, 7 visar att guld, silver och värdefulla ädelstenar ibland används bildligt för att representera sådana egenskaper som stark tro, gudaktig vishet, andlig urskillningsförmåga, lojalitet, kärleksfull uppskattning av Jehova och hans lagar. Sådana egenskaper är av grundläggande betydelse för att man skall ha ett gott, nära förhållande till Jehova Gud. Dessa egenskaper utgör den personlighetsbyggnad som vi måste sträva efter att bygga upp hos dem vi undervisar. Bygger du på det sättet?
Kommer de att stå emot ”elden”?
21. a) Varför är det så viktigt att vi bygger hållfasta egenskaper hos dem vi undervisar? b) Vad representerar ”elden”?
21 Varför är det så viktigt att vi hjälper till att bygga upp sådana hållfasta egenskaper hos dem vi undervisar? Aposteln Paulus förklarar vidare: ”Värdet av vars och ens arbete [skall] bli känt, ty dagen skall uppvisa det, eftersom den skall uppenbaras medelst eld; och elden själv skall genom prövning visa av vilket slag vars och ens arbete är.” (1 Korintierna 3:13) ”Elden” skall alltså ”genom prövning visa” exakt på vilket sätt vi bygger. Vad representerar ”elden” här? Våldsam bokstavlig förföljelse? Tydligen inte. Lägg nämligen märke till att ”vars och ens arbete” skall underkastas ”elden”. Det är inte alla kristna som får utstå våldsam förföljelse. ”Elden” symboliserar således vilken som helst av de påtryckningar eller frestelser som kan förstöra ens andlighet.
22. Nämn några av de eldprov som somliga kan få uppleva.
22 För några kan ”elden” komma i form av neutralitetsfrågan. En del kan till exempel bli utsatta för påtryckningar att ta del i politisk verksamhet eller annars kastas i fängelse. (Johannes 15:19) Ibland kan ”elden” vara mera förrädisk. Det kanske är frestelsen att se filmer eller TV-program som framhåller sex och våld. För kristna ungdomar kan ”elden” komma genom att de utsätts för en frestelse att begå sexuell omoraliskhet, en inbjudan att pröva narkotika eller påtryckningar att ta del i världens depraverade underhållning. Den naturliga önskan att vara accepterad av andra kan utöva enorma påtryckningar på kristna ungdomar att efterlikna världen. — 1 Johannes 2:16.
23. a) Vilka frågor uppstår med tanke på sådana prov, och vad beror svaren på? b) Vad kommer att behandlas i nästa artikel?
23 De flesta sanna kristna har framgångsrikt motstått sådana eldprov. Sorgligt nog finns det emellertid andra som inte har det. Vi behöver därför fråga oss själva: När de som vi har undervisat utsätts för ”elden”, hur kommer det då att gå för dem? Kommer de att vara lika det vackra palatset som är smyckat med eldhärdiga ting — guld, silver och dyrbara stenar — och stå fasta? Eller kommer de att vara lika kojan som är gjord av trä, hö och strå och brinna upp? Mycket beror naturligtvis på den som studerar. Samtidigt beror dock mycket också på oss som lärare — hur vi har byggt. Denna fråga kvarstår således: Hur bygger man upp sådana hållfasta egenskaper hos dem man undervisar? Den frågan kommer att behandlas i nästa artikel.
Kan du förklara:
□ Hur undervisning av andra innebär ett byggnadsarbete som utförs genom förenade ansträngningar?
□ Hur man lägger Kristus som en ”grundval”?
□ Vad man kan lära av det som hände i församlingen i Korint i första århundradet?
□ Vad ”elden” är och hur vikten av att bygga hållfasta egenskaper hos andra därigenom betonas?
[Bild på sidan 11]
När du undervisar andra, bygger du då med eldhärdiga eller med lättantändliga material?