Väktare, höj er röst!
”Hör, din egna väktare har höjt sin röst!” — JESAJA 52:8, NW.
1, 2. a) Vilken fråga uppstår i samband med Jesaja 52:8? b) Vilken bekännelse gör en viss prästman?
VILKA är de väktare som omnämns här? Är de de väktare som finns i kristenhetens religioner? Vad säger dagens präster i kristenheten om Guds rike? Följande exempel kan hjälpa oss att besvara den frågan.
2 En ärad präst med hederstiteln ”Reverend Doctor” vid universitetet i Aberdeen i Skottland gjorde följande beklagande uttalande:
”Under de sexton senaste åren [1963—1978] kan jag bara minnas två tillfällen då jag hört predikningar som särskilt ägnats åt temat Guds rike. ... Jag finner denna tystnad ganska förvånande på grund av att det är allmänt erkänt av dem som studerat Nya testamentet att det centrala temat i evangelierna och i Jesu lära var Guds rike. ... Varför predikar inte folk om Guds rike? Jag antar att ett uppenbart svar helt enkelt är: ’Därför att vi inte blivit undervisade om hur vi skall göra det.”’
3. Hur har orden i Jesaja 56:10, 11 en nutida tillämpning?
3 De präster som underlåter att predika om Guds rike har tydligtvis inte fattat den verkliga betydelsen av de goda nyheterna. De har inte hörsammat Jesajas kallelse om att vakna upp. De är inte i stånd att förkunna goda nyheter om någonting bättre, för de känner inte till någonting bättre än de trosbekännelser och den formalism som finns inom den världsliga religionen. De är blinda väktare, och de beskrivs på ett träffande sätt i Jesaja 56:10, 11.
4. a) Hur utgör väktarna i Jesaja 52:8 en kontrast till dagens prästmän? b) Varför bör vi känna tacksamhet mot vår store undervisare?
4 ”Vi [har] inte blivit undervisade om hur vi skall göra det.” Detta är, enligt denne citerade prästman, orsaken till att Guds rike inte predikas. Men lyckligtvis finns det väktare som predikar Guds rike i vår tid, och de är i stånd att göra det på ett övertygande sätt av den anledningen att de har blivit och blir undervisade om hur de skall göra det. Det är dessa som Guds profet åsyftar då han skriver: ”Jehova är en domens Gud. Lyckliga är alla som håller sig i förväntan på honom. ... Din store undervisare skall inte längre dölja sig, och dina ögon måste bli ögon som ser din store undervisare. Och dina egna öron skall höra ett ord bakom dig som lyder: ’Detta är vägen, vandra ni på den’, ifall ni skulle gå åt höger eller ifall ni skulle gå åt vänster.” — Jesaja 30:18, 20, 21, NW.
5. a) Vilka organisatoriska anordningar har Jehova gjort för sitt folk? b) I vilka avseenden handlar Jehovas nutida vittnen likt Jesus och hans apostlar när det gäller Riket?
5 Jehovas vittnen får undervisning om Guds rike, inte vid de teologiska seminarier som hör till kristenhetens sekter, utan i skolan i teokratisk tjänst och vid andra möten som hålls varje vecka i deras Rikets sal. De blir övade i att på ett effektivt sätt predika om Riket från hus till hus och i att hålla bibelstudier med läraktiga människor som vill bli undervisade om Riket. Denna undervisning kommer från Jehova genom hans organisation, till vilken han riktar sig i följande ord: ”Alla dina söner skall vara personer som blir lärda av Jehova, och dina söners frid skall vara överflödande.” Jehovas vittnen vet vad Riket handlar om, och de vet också att detta rike skall medföra välsignelser som ännu inte omtalats för mänskligheten här på jorden. I likhet med Jesus och hans apostlar ber de att Guds rike skall komma, och de predikar nitiskt hoppet om Riket. — Jesaja 54:13, NW; Matteus 4:17; 6:10; 10:7; 12:21; 24:14.
Väktare, ropa!
6. a) Vilka utgör väktarklassen i vår tid, och vilken tjänst utför de? b) Vilken varning låter väktaren nu ljuda, och vilket redskap använder han?
6 I ett antal skriftställen talar Guds profeter om väktare. I forna tider höll dessa ständigt utkik och var redo att låta varningen ljuda, när någon fiende försökte tränga sig in. I Jesaja 21:8 (NW) rapporterar en av dessa och säger: ”På vakttornet, o Jehova, står jag beständigt om dagen, och på min vaktpost befinner jag mig alla nätter.” I vår tid utför en väktarklass, den smorde ”trogne och omdömesgille slaven” som representerar Herren Jesus Kristus här på jorden, sådan tjänst. Denne väktare iakttar hur händelser utvecklar sig här på jorden i uppfyllelse av bibelns profetior och låter varningen om en nära förestående ”stor vedermöda, en sådan som inte har förekommit sedan världens början intill nu”, ljuda och förkunnar ”goda nyheter om någonting bättre”. Tidskriften Vakttornet, som sprids över hela världen och har en upplaga på 10.200.000 exemplar, är ett av de redskap som väktaren använder då han förkunnar dessa goda nyheter. — Matteus 24:14, 21, 45—47; Jesaja 52:7, NW.
7. Vilka tjänar som stöd åt ”väktarna”, och varför behövs deras hjälp?
7 Väktarklassen, ”slav”-klassen, har ett omfattande lojalt stöd i förkunnandet av de goda nyheterna. Som föregående artikel visade uppgår de kvarvarande av den smorde ”slaven” här på jorden nu till bara lite mer än 9.000, enligt rapporten över antalet närvarande vid Åminnelsen år 1983. De behöver hjälp med att få predikoverket utfört på ett effektivt sätt. Och en sådan hjälp har de fått! Millioner följeslagare samlas i skaror till deras sida, och också de höjer sina röster tillsammans med de ”väktare” som beskrivs i Jesaja 52:8. Dessa blandar på ett mycket reellt sätt sina röster med dessa ”väktares” och utbasunerar de goda nyheterna.
8. a) Vad visar uppställningen på sidorna 16 och 17 om Guds rikes utvidgning? b) Hur är situationen på de platser, där Rikets verk står under restriktioner?
8 Om du slår upp sidorna 16 och 17 i denna tidskrift, kommer du att se att Jehova i världsvid skala välsignar dessa väktare och deras lojala följeslagare. De ”har höjt sin röst” så mycket att de med glädje kunnat notera att det överallt skett en stor ökning i fråga om antalet förkunnare. Detta är vad man kan förvänta, nu när Kristus Jesus härskar i sin Faders rike, för sägs inte följande i Jesaja 9:6, 7 (Åkeson) om denne ”Fridens furste”: ”På förstorandet av herradömet och på friden skall det icke vara någon ände”? Som uppställningen visar finns det delar av jorden där predikoverket är hårt kringskuret, och i några av dessa länder bor det ganska många människor. De vittnen som arbetar i sådana länder gör vad de kan med hjälp av Jehovas ande. (Sakarja 4:6) Regeringsmyndigheter som motstår verket och kommunledningar som understöder dessa kommer att bära på stor blodskuld, när den stora vedermödan bryter ut. — Jämför Hesekiel 3:17—19.
Pionjärförkunnare av goda nyheter
9. a) Om du ser på tabellen, vad har du då att säga om ökningen av antalet pionjärer? b) Vilka glädjande rapporter har Vakttornets avdelningskontor sänt in?
9 Tabellen över den globala verksamheten visar också ökningen av antalet pionjärer i hela världen under år 1983. Detta är sannerligen häpnadsväckande! Som nedanstående exempel visar gläder sig Vakttornets avdelningskontor världen utöver åt att så många vill ta del i hjälppionjärtjänsten, den reguljära pionjärtjänsten och (där så behövs) tjänsten som pionjärer med särskilt uppdrag:
Barbados: Antalet hjälppionjärer i april var 292 år 1981, 529 år 1982 och 740 år 1983.
Belgien: Ansökningarna om reguljär pionjärtjänst ökade med 30 procent år 1983.
Chile: Medeltalet för antalet hjälppionjärer var 987 — en 40-procentig ökning.
Elfenbenskusten: Antalet reguljära pionjärer ökade med 15 procent jämfört med föregående år.
Portugal: April månads rekord i fråga om hjälppionjärer var sannerligen häpnadsväckande. Antalet hjälppionjärer var då 3.064, en 140-procentig ökning jämfört med föregående rekord.
Sverige: Ett rekord om 796 reguljära pionjärer rapporterades, det högsta någonsin.
Thailand: I april rapporterade 23 procent av alla våra 821 förkunnare tjänst som pionjärer.
Venezuela: Mer än 200 började i den reguljära pionjärtjänsten under år 1983.
10. Vad visar att förföljelse inte kan tysta väktarna?
10 Även från länder där Rikets verk är hårt kringskuret rapporteras ökning i fråga om antalet förkunnare och pionjärer. I ett afrikanskt land, där det för omkring 15 år sedan rådde mycket svår förföljelse, nådde man ett rekord om 616 reguljära pionjärer och 207 hjälppionjärer under tjänsteåret 1983. Och i ett land, på samma kontinent, där 75 bröder sitter i fängelse ökade antalet förkunnare med 35 procent jämfört med föregående års medeltal, medan antalet hjälppionjärer under april månad låg 151 procent över föregående rekordsiffra. ”Väktarna” och deras följeslagare insisterar på att få höja sina röster!
11. Hur gagnar pionjärernas verksamhet församlingen såväl som det världsvida fältet?
11 Allt detta nitiska arbete som pionjärerna utför stimulerar Rikets verk på ett underbart sätt. Det resulterar till exempel i att distrikten bearbetas mera grundligt och i att många fler timmar ägnas åt förkunnandet av de goda nyheterna. År 1983 uppgick det totala antalet timmar som världen utöver ägnades åt förkunnandet av Riket till 436.720.991, en beaktansvärd ökning med 13,5 procent! Fler studier har satts i gång — varav många sattes i gång av hjälppionjärerna — och allt fler intresserade människor leds in i och förenar sig med Guds organisation.
12. Vilken personlig nytta har pionjärerna av sin tjänst?
12 Pionjärerna har också personlig nytta av sin tjänst. Under en månad som hjälppionjär blir en förkunnare mycket mera effektiv och får lättare att framföra budskapet om Riket till andra! Det ger också stor glädje att få samarbeta med andra i denna tjänst och se hur tidskriftsplaceringarna ökar liksom antalet återbesök och studier. Många har känt så stor glädje över dessa enstaka månader som hjälppionjärer att de gjort de nödvändiga förändringar som behövts för att bli reguljära pionjärer. Andra tjänar regelbundet som hjälppionjärer.
13. Vilken uppmuntran kan vi få genom de två erfarenheterna från Pakistan?
13 Det muslimska distriktet i Pakistan rapporteras vara ganska svårt att bearbeta. Men ändå har följande rapport inkommit från detta land:
En broder som regelbundet varit hjälppionjär under de 30 senaste månaderna sade: ”Det verkar nu som om hjälppionjärtjänsten har klängt sig mycket fast vid mig, och jag känner att det skulle bli svårt för mig att slita mig loss från den, om jag någon gång skulle vilja det. Det har blivit en del av mitt liv och en vana att dagligen ägna minst två timmar åt att vittna för andra.”
Att dagligen ägna ”minst två timmar” åt tjänsten för Riket — det är allt som krävs för att vara hjälppionjär. Skulle du kunna göra det? Hjälppionjärtjänsten kan göra dig friskare och lyckligare som följande erfarenhet från Pakistan antyder:
En annan broder, som pensionerades från sitt förvärvsarbete vid 58 års ålder och sedan dess har gått med i hjälppionjärernas led, har följande att säga: ”Jag har nu varit ett vittne i 28 år, men aldrig tidigare har jag känt en så stor glädje över och uppskattning av att få vara ett vittne som jag gjort under de åtta senaste månaderna, då jag regelbundet tjänat som hjälppionjär. När mina tidigare kolleger frågar varför jag ser friskare och lyckligare ut nu sedan jag pensionerats, svarar jag dem och säger att det beror på att jag får tjäna den sanne Guden, Jehova, mera helt och fullt och att detta ger mig glädje och tillfredsställelse och medför att jag ser frisk och lycklig ut.”
Skulle du också vilja vara frisk och lycklig? Gör då helt och fullt bruk av dina möjligheter att tjäna som hjälppionjär!
Sök de välsignelser som pionjärer får
14. När vi ser tabellen på sidorna 20—23, vilken uppgång ser vi då när det gäller antalet förkunnare och pionjärer, och i hur många länder är det en sådan uppgång?
14 Låt oss gå till rapporten över Jehovas vittnens världsvida tjänst på fältet under tjänsteåret 1983. Den återfinns på sidorna 20—23 i denna tidskrift. Dessa fyra sidor visar oss mycket mera än bara siffror. De visar vilka storslagna ansträngningar förkunnarna av Riket gjort för att predika de goda nyheterna i 205 länder och områden. Ta fingret och för det nedför kolumnen ”Medeltal pionjärer” och se vilket fint bidrag många länder gett i fråga om denna tjänst. Och pionjärerna har också fått ett lojalt stöd av församlingsförkunnarna som gått ut i tjänsten med samma nitiska ande, även om det bidrag somliga gett kan jämföras med änkans skärv. — Markus 12:41—44.
15. Hur kan familjer bli välsignade genom att satsa på pionjärtjänsten?
15 De familjer som bygger sitt liv kring pionjärtjänsten är verkligen välsignade. Några familjer har satt som mål att vara en pionjärfamilj och har nått detta mål genom att som familj ta del i något deltidsarbete som klarar familjens ekonomi. Andra familjer hjälps åt för att stödja en familjemedlem i den reguljära pionjärtjänsten, och den pionjäranda som på så sätt kommer in i familjen är till nytta för dem alla.
16. a) Hur kan föräldrar visa intresse för sina barns andliga framsteg? b) Vilket gott exempel kan vi finna i Jesus, när vi granskar honom i hans unga år?
16 Alla som var med vid den senaste områdessammankomsten, ”Guds rikes endräkt”, hörde ett fint tal som handlade om hur man sätter upp mål. Föräldrar som har sina barns bästa för ögonen kan öva dem i att sätta upp värdefulla mål i livet. (Ordspråksboken 22:6) Ett sådant mål kan vara pionjärtjänsten. Kom ihåg den fostran som Jesus själv fick i sina unga år. När han var 12 år gammal hade han fått så mycket kunskap i Skrifterna att han kunde resonera med lärarna i templet. (Lukas 2:46, 47) Han sökte inte en världslig karriär, exempelvis inom juridiken eller läkarvetenskapen. Han lärde sig i stället att arbeta med sina händer som timmerman, samtidigt som han hela tiden rustade sig i andligt avseende för det verk som väntade honom. (Markus 6:3; Johannes 7:46) I vår tid kan barn till Jehovas vittnen på liknande sätt arbeta hänemot värdefulla mål medan de går i skolan. Föräldrarna kan uppmuntra dem till att göra det.
17. Vilken tillförsikt kan unga självuppoffrande pionjärer hysa, i kontrast till världens ungdomar?
17 Det rapporteras att många akademiker går arbetslösa i vår tid. Men kristna ungdomar som fått god övning och som börjar i pionjärtjänsten direkt efter avslutad skolgång finner ofta att lämpliga deltidsarbeten erbjuds just då de behövs. Jehova kan välsigna och dra försorg om dem som förlitar sig på honom i sin strävan att ”först söka riket” i en självuppoffrande anda. — Matteus 6:19—21, 31—33; Ordspråksboken 3:5, 6; Malaki 3:10.
18. Hur var ett resonemang om pionjärtjänsten till nytta för en församling på Filippinerna?
18 Någon i församlingen kanske säger: ”Varför allt detta tal om pionjärtjänst? Det är verkligen någonting som ligger utanför möjligheternas gräns för många av oss.” Men glada pionjärer kan göra mycket för att bidra till att det blir en god anda i församlingen och till att verket på platsen utvidgas! I Vakttornet för 1 mars 1983 fanns en studieartikel betitlad ”Andan i den kristna tjänsten”. Frågan till paragraf 7 löd: ”Vilken fråga bör varje kristen ställa sig?” Denna fråga riktade uppmärksamheten på en annan fråga inne i paragrafen, nämligen denna: ”Kan jag verkligen inför Jehova försvara det förhållandet att jag inte är pionjär?” På Filippinerna var det tre, i olika åldrar, av de närvarande vid ett Vakttornsstudium som gav kommentarer till denna paragraf, och de sade, en efter en, att de sedan de begrundat denna fråga känt sig manade att bli pionjärer. De fick en rejäl applåd av församlingen.
19. Hur kan de som omöjligen kan vara pionjärer göra en värdefull insats i församlingen?
19 Det är sant att det finns överlämnade vittnen som inför Jehova inte är i den ställningen att de kan vara pionjärer. De flesta i våra församlingar kanske tillhör den kategorin. Även om det förhåller sig så, kan de göra en värdefull insats genom att bidra till att det blir en god pionjäranda i församlingen. De äldste och familjeöverhuvudena kan uppmuntra de unga att sätta pionjärtjänsten som sitt mål. Hela församlingen kan ge dem som redan är pionjärer sitt helhjärtade stöd. Vid lämpliga tillfällen, exempelvis vid tiden för Åminnelsen, då kretstillsyningsmannen kommer på besök eller under skolloven, är det många som kan göra den ansträngningen att de tar del i hjälppionjärtjänsten. Ha tro på att Jehova kommer att styrka dig, om du gör en sådan ansträngning. ”Må det gå er efter er tro.” (Matteus 9:29) Men om dålig hälsa, förpliktelser eller annat hindrar dig från att ens vara hjälppionjär, bevara ändå en positiv inställning. Ägna den tid du kan åt att förkunna ”goda nyheter om någonting bättre” och stöd och uppmuntra dem som är pionjärer.
20. a) Vilken världssituation bör vi ständigt vara medvetna om? b) Vilken inställning bör vi därför ha till verket att förkunna frälsning?
20 Vi lever i dag i en våldspräglad och omoralisk värld. Jehova tänker verkställa sin dom, alldeles som han gjorde i forna tider. (1 Moseboken 6:11; 18:20; Lukas 17:26—30) Vi lever sannerligen i ”de yttersta dagarna”. (2 Timoteus 3:1—5, 13) Låt oss, alltefter möjlighet, ta del i det storslagna verket med att förkunna frälsning för dem som ännu har möjlighet att komma ut ur den gamla tingens ordning och ta ställning på Jehovas rikes sida. Vi känner stor tacksamhet över att Jehova har välsignat sitt verk så rikligt under det senaste året. Må vi under år 1984 återigen förena oss med väktarna för Riket var vi än befinner oss och höja våra röster till Jehovas lov och pris. — Jesaja 62:6.
Några repetitionsfrågor:
□ Vilka goda nyheter har präster underlåtit att predika, och varför det?
□ Vad visar uppställningen på sidorna 16 och 17 när det gäller Sions väktares verksamhet?
□ Vilken nytta har den enskilde och församlingen av pionjärtjänsten?
□ Hur kan alla förkunnare i en församling bidra till en god pionjäranda?
[Ruta på sidan 24]
För många har steget ut i den reguljära pionjärtjänsten också inneburit att de börjat ett rikare liv. En reguljär pionjär i Nigeria hade följande att säga:
”Som heltidsförkunnare och pionjär har jag fått erfara många välsignelser, och jag måste få räkna upp några av dem: 1) Jag kan nu läsa flytande som ett resultat av att jag ständigt är ute och predikar. 2) Fastän jag aldrig gått i skolan, kan jag med lätthet leda bibelstudier i hem. 3) Som äldste har jag varit i stånd att leda Vakttornsstudiet och skolan i teokratisk tjänst med framgång. 4) När jag gick igenom Skolan i Rikets tjänst kunde jag förstå allting som sades på engelska. 5) Om någon vill sabotera mitt predikande genom att använda ett intellektuellt tal, kan jag genom mitt sätt att svara få honom att förstå att jag är kvalificerad för uppgiften. Allt detta har gjort att jag dragit den slutsatsen att pionjärtjänsten är en gåva som jag fått av Jehova.”
[Tabell på sidorna 16, 17]
Guds rikes utvidgning tjänsteåret 1983
”Till hela jorden har ljudet från dem gått ut.” — Romarna 10:18; Apostlagärningarna 1:8.
Denna uppställning visar hur medeltalet per månad ökat världen utöver
Nordamerika
Förkunnare: 690.979; ökning: 6 %
Pionjärer: 58.381; ökning: 16 %
Asien
Förkunnare: 122.726; ökning: 12 %
Pionjärer: 34.586; ökning: 24 %
Europa
Förkunnare: 601.918; ökning: 5 %
Pionjärer: 38.978; ökning: 17 %
Öarna i Stilla havet
Förkunnare: 117.816; ökning: 8 %
Pionjärer: 11.386; ökning 24 %
Latinamerika
(Öarna i Karibiska havet inräknade)
Förkunnare: 472.816; ökning: 11 %
Pionjärer: 35.450; ökning: 23 %
Afrika
Förkunnare: 266.375; ökning: 6 %
Pionjärer: 21.690; ökning: 17 %
Länder under restriktioner
Förkunnare: 229.092; ökning: 4 %
Pionjärer: 5.627; ökning: 20 %
[Tabell på sidorna 20—23]
RAPPORT ÖVER JEHOVAS VITTNENS VÄRLDSVIDA TJÄNST PÅ FÄLTET TJÄNSTEÅRET 1983
(Se årgången)