Inblick i nyheterna
Herpes simplex — en ”plåga” som inte vill försvinna
De som tar del i den sexuella revolutionen betalar ett högt pris för sin otyglade njutningslystnad — herpes simplex. Denna virusinfektion med symptom av bland annat vätskefyllda blåsor kring könsorganen överförs vanligtvis — men inte alltid — genom sexuell förbindelse, och det finns inte något känt botemedel. Man beräknar att omkring tjugo millioner amerikaner nu har sjukdomen. Ett utförligt reportage i tidskriften Time kallar detta sexuella gissel för ”den nya ’eldröda bokstaven’” och säger om orsaken till dess ökade spridning: ”Det är inte bara så att fler människor ägnar sig åt ohämmade sexuella förbindelser, utan de är också mer aktiva — de börjar tidigare, gifter sig senare och skiljer sig oftare.”
Men fler och fler av de ”sexuellt frigjorda” ifrågasätter värdet av tillfällig ”sex”, enligt gruppterapeuten Dominick Riccio i New York. Han säger: ”De känner sig missräknade med fri sex och är rädda för att få herpes simplex och sedan behöva dras med denna sjukdom för alltid.” En framträdande förespråkare för ”fri sex” säger: ”Det kanske finns en gud i himmelen som skär ut sitt pund kött för alla våra fröjder.”
De sexuellt lössläppta får verkligen ”på sig själva ... den fulla vedergällning som var tillbörlig för deras förvillelse”. (Romarna 1:27) Detta gäller naturligtvis inte människor som lever ett moraliskt rent liv och som ådrar sig sjukdomen på annat sätt än genom sexuell förbindelse.
Oroade katoliker
En professor i religion som tillhör katolska kyrkan kommenterade för någon tid sedan det förhållandet att påven hade beviljat Yassir Arafat, ledaren för den palestinska befrielseorganisationen (PLO) audiens. ”Många av oss som betraktar oss som katoliker”, skrev Harry James Cargas i Los Angeles Times, ”är djupt besvikna över att påven Johannes Paulus II beviljade audiens åt en terrorist under vars ledarskap barn har blivit mördade i sina skolor bara därför att de var judar. ... Men detta är kanske inget att förvåna sig över. När kyrkans ... ärkebiskop i Jerusalem, Hilarion Capucci, blev dömd till att avtjäna ett straff på 12 år i ett israeliskt fängelse för att han hade smugglat ammunition och vapen till arabiska oliktänkande i Israel, ordnade Vatikanen så att han blev frisläppt. Överenskommelsen var att Capucci skulle avstå från politisk verksamhet, men han har sedan dess inte bara framträtt offentligt och omfamnat Arafat, utan har också varit med vid den palestinska befrielseorganisationens möten i Syrien och Libanon och rest runt i Italien och propagerat för PLO. Vatikanen har så vitt man vet inte tillrättavisat honom.”
Professor Cargas fortsatte: ”Vi katoliker måste också erkänna skammen av korstågen, inkvisitionen, inrättandet av getton och blodig förföljelse. Och så är det förstås påven Pius XII:s stora tystnad då Hitler i det kristna Europa genomförde sina planer att utplåna världens judar.”
Hur bör man betrakta sådan religiös inblandning i orättvisa handlingar? Jesus Kristus förklarade: ”Av deras frukter skall ni känna igen dem. ... Ett gott träd kan inte bära värdelös frukt.” — Matteus 7:15—20.
Yttringar av missnöje över religionen
Israels militära framryckning i Libanon orsakade många kommentarer om vad som ligger bakom det hat som tycks vara förhärskande i Mellersta Östern. ”Den stora tragedin”, sade Dennis Braithwaite i The Toronto Sun, ”är att israelerna och palestinierna, som båda är semitiska folk, över huvud taget skall kriga mot varandra över ett område som är ett hem för båda och som de strängt taget skulle kunna dela i frid.” Enligt Braithwaite ”är det religionen som i själva verket splittrar dem; det övriga är bortförklaringar, propaganda och lögner. ... Om man avlägsnar den religiösa fanatismen, vad har då araber och judar kvar att kämpa om?”
Men kolumnisten påpekade att religiöst hat inte är begränsat till Mellersta Östern: ”Lägg märke till det vansinne som pågår på Nordirland, där två kristna religionsuppfattningar har orsakat att människor som liknar varandra, talar samma språk och härstammar från samma fosterjord kämpar i en dödskamp som förbryllar omvärlden. Vad utom religionen skulle kunna få IRA och Ulster Defence League att utföra ständiga lönnmordsanslag och vedergällningar? När deras representanter intervjuas i TV, kan man inte skilja den ene från den andre.”
Braithwaite fortsatte att framhålla att ”religion är bara en form av nationalism, som innebär ’dem’ och ’oss’. ... Den utgör det största hotet av alla mot mänsklighetens framtid.” Är det inte troligt att denna medvetenhet om religionen som ett ”hot” kommer att fortsätta att växa och slutligen dra nationernas vrede över den? Bibelns profetior framhåller att de militaristiska nationerna snart kommer att vända sig mot religionen och tillintetgöra den som en hatad sköka som har utnyttjat dem under alltför lång tid. — Uppenbarelseboken 17:1, 2, 5, 15, 16.