Musiken — kan den bli ett hot?

”HUR skulle musiken kunna bli ett hot?” kanske du frågar. ”Musik är ju egentligen bara ljud.” Det är sant, men ljud kan påverka oss djupt. Vem reagerar inte för ett skrik i nattens mörker? Och hur förhåller det sig med ett smittande skratt? När någon i en åhörarskara skrattar rakt ut, brukar ofta hela publiken bryta ut i ett ohämmat skratt.

Musik har makt

Förvandla nu dessa ljud till musik. Beroende på vad slags sång eller musik det är, börjar man snart stampa takten med fötterna, svänga med kroppen, trumma med fingrarna och nynna efter musiken. En hel åhörarskara kan påverkas! Genom vad? Genom musiken.

Låt oss illustrera det: Vid ett tillfälle tjänade David, som omnämns i föregående artikel, som musiker vid kung Sauls hov. Den unge mannen var ”kunnig i strängaspel” — i att spela på harpa. Och hans musik hjälpte till att lugna Saul när han kände sig orolig. — 1 Samuelsboken 16:18—23.

Musik sätter känslorna i rörelse. Publiken kanske reser sig upp när en jazzgrupp börjar trumma fram en välkänd melodi. De som älskar klassisk musik kan bli känslomässigt gripna när de lyssnar till Tjajkovskijs ”Festuvertyr 1812”. Med striderna som rasar, kanonerna som avfyras och segerklockorna som ringer föreställer de sig nästan att de är där. Ja, musik har makt.

Under århundradenas lopp har politiker och härskare använt denna makt till att styra människornas hjärtan. På vilket sätt? Genom nationalsånger och fosterländska sånger. Hur använde inte Hitler och det nazistiska partiet nationalsången ”Deutschland, Deutschland, über alles” för att leda massorna längs en stig av död och tillintetgörelse! Denna nationalsång var egendomligt nog grundad på klassisk musik komponerad av Haydn. Som svar på detta sjöng britterna entusiastiskt: ”God Save the King”. Hitler själv var mycket förtjust i Wagners musik.

Musikens övertygande kraft framkom tydligt också på bibelns tid. Berättelsen i Andra Moseboken upplyser oss om att då Mose var på berget Horeb för att få lagtavlorna från Jehova, blev israeliterna otåliga och befallde Aron, Mose bror, att göra dem en annan gud — ett gjutet kalvbeläte. Sedan frambar de offer till denna avgud i en religiös fest. Och vad hände sedan? ”Folket satte sig ned till att äta och dricka, och därefter steg de upp till att leka.” — 2 Moseboken 32:1—6.

När Mose och Josua kom ner från berget, hörde de rop från israeliternas läger. Josua trodde att det var krigsrop. Men Mose tydde ljudet på rätt sätt. Sång hördes, men inte om en segerrik strid som utkämpats eller om ett nederlag. Det var ljud av annan sång han hörde. Mose kunde genom det ovanliga ljudet avgöra att musiken hade en fördärvlig anknytning. Vad var det? Människorna sjöng och dansade kring guldkalven. De tog del i tygellös avgudadyrkan med sång och dans. Musiken var framträdande i deras falska, omoraliska tillbedjan. — 2 Moseboken 32:7—25, 1878.

Denna händelse ger de kristna något att tänka på i dag. För det första kan musik påverka dig. Den moderna världen är mycket musikinriktad. Men bör suggestiv musik och annan populär musik, som lägger tonvikten på det sexuella i syfte att släppa efter på moralen, vara ett inslag på Jehovas vittnens bjudningar? Nej, låt aldrig detta ske! Under senare år har det emellertid varit en tendens till att bli släpphänt på detta område, och även äldste och föräldrar har haft överseende med det. En del av denna musik har upphöjt omoraliskhet, upproriskhet, narkotika och till och med spiritism.

Betyder detta att musik i sig själv nödvändigtvis har en negativ inverkan? Nej, inte alls. Alldeles som vi nämnde förut användes musiken i Jehovas heliga tillbedjan. Och Jesus säger i sin liknelse om den förlorade sonens återkomst att fadern firade den med ”musik och dans”. — Lukas 15:25.

Kan musik förmedla en livsåskådning?

I vår moderna tid spelar musiken en mycket mer påträngande roll i det dagliga livet. Under de senaste årtiondena har en omfattande världsindustri växt upp och spottar varje år fram många hundra millioner grammofonskivor och kassetter. För omkring hundra år sedan lyssnade man då och då till levande musikarrangemang eller tog själv aktivt del i dem, och därför blev sinnet inte så ofta utsatt för musik, men i dag kan man dagligen lyssna till musik. Man kan därför lämpligen fråga sig: Kan musik förmedla en livsåskådning? Kan musik påverka en människas tänkande eller livsstil?

Ett omedelbart svar på den frågan får vi genom radions och televisionens annonsering i USA. Många kommersiella annonser åtföljs av musik. Med hjälp av musik inpräntas produktens namn i sinnet — även hos barn och mycket små barn.

I det forntida Israel användes musik på liknande sätt, men för ett långt förnämligare eller bättre syfte. Psalmerna sjöngs till musik som helt visst hjälpte människorna att komma ihåg texten. Berättelsen i bibeln säger till exempel att vid invigningen av Salomos tempel var de levitiska sångarna samlade och också andra ”med cymbaler, psaltare och harpor ... och tillsammans med dem 120 präster som blåste i trumpeter; och trumpetblåsarna och sångarna stämde på en gång och enhälligt upp Herrens [Jehovas] lov och pris”. Musiken var här inspirerande och uppbyggande och tjänade till att lovprisa Jehova. — 2 Krönikeboken 5:12, 13.

Vid detta tillfälle sjöng de och spelade antagligen Psalm 136, och musiken var helt visst en hjälp för dem att påminna sig orden. Detta bekräftar att musik kan förmedla ett budskap. Den kan också vara ett uttrycksmedel till att förespråka en produkt eller en livsåskådning eller att rekommendera en livsstil, antingen musiken åtföljs av ord eller inte. Så är det också i dag vare sig vi talar om klassiska eller moderna musikstilar.

Encyclopædia Britannica framhåller i sin biografi över Ludwig van Beethoven, ”allmänt ansedd som den störste kompositör som någonsin levt”: ”Han visade mer levande än någon av sina föregångare musikens makt att förmedla en livsfilosofi utan hjälp av det talade ordet.” Hans världsberömda ”Pastoralsymfonin” är ett exempel på detta. Den förmedlar klart och tydligt Beethovens kärlek till naturen. Ja, musik kan göra intryck på oss och påverka våra känslor.

Ett annat exempel är den österrikiske kompositören Gustav Mahlers verk, som nu är mycket populära bland dem som älskar klassisk musik. En musikforskare talar om denne kompositörs ”tvångsföreställning om döden” och beskriver ”hur Mahlers outtröttliga sökande efter att upptäcka någon mening i livet genomsyrade hans liv och musik”. När skribenten talar om hans ”Symfoni nr 1”, beskriver han dess innehåll och säger: ”Glädjen i livet förmörkas av en tvångsföreställning om döden.” Han fortsätter och säger: ”’Symfoni nr 2’ börjar med tvångsföreställningen om döden ... och kulminerar i en öppen bekännelse av den kristna tron på odödligheten. ... Det religiösa inslaget i dessa verk är i hög grad framträdande.” Frågan är därför: Skulle Mahlers religiösa förvirring, tvångsföreställning och neuroser kunna påverka lyssnaren?

Ett annat exempel är Stravinskijs ”Våroffer”. Denna balettmusik framställer en hednisk rit i vilken en ung jungfru dansar tills hon dör för att blidka vårens gud. Denna rit är, alldeles som en kommentator skrev, ”här uttryckt i musik vars direkt utmärkande drag är den rytmiska kraften — den hypnotiska, betvingande styrkan i de rytmiska mönstren”. Den verkan det har är häpnadsväckande och kanske oroande. Musikstycket var i själva verket beräknat att orsaka ”en omvälvning i de bestämda uppfattningarna i Europa om musikalisk tradition”.

Även inför klassisk musik bör du stanna upp och fråga dig själv: Blir jag deprimerad eller överspänd när jag alltför mycket lyssnar till ett visst slags musik? Smyger sig kompositörens livsåskådning in i mitt sinne och kanske påverkar mitt tänkande på ett negativt sätt? Om hans musik inte undergräver tron på Skaparen och på hans storslagna verk, kan naturligtvis kompositörens inflytande visa sig vara neutralt eller till och med mycket positivt. Det är dessutom möjligt att lyssna till musik utan att någonsin veta vad kompositören hade i sinnet. I det fallet kommer musikens mening att helt och hållet bero på lyssnarens fantasi.

Kan dessa normer tillämpas på modern musik? Är modern musik uppbyggande eller nedbrytande? Skulle den kunna utgöra ett hot mot kristen moral och andlighet? Vår nästa artikel kommer att närmare undersöka dessa och andra frågor.

[Bild på sidan 5]

Musik kan användas för ondskefulla syften

[Bild på sidan 6]

Är all deras musik uppbyggande?

MAHLER

WAGNER

STRAVINSKIJ