När föddes Jesus?

”DET mest kända firandet av [vinter]solståndet i forna dagar var romarnas”, skriver författaren och vetenskapsmannen Isaac Asimov. Det var den veckolånga saturnaliefesten (17—24 december), som firades till ära för den romerske jordbruksguden, Saturnus. Doktor Asimov säger vidare:

”Mithrasdyrkarna firade Mithras födelse vid vintersolståndet, vilket var en lämplig tid, och man valde den 25 december, så att den populära romerska saturnaliefesten kunde som en klimax leda fram till mithrasdyrkarnas ’solens dag’. ... Någon tid efter år 300 e. Kr. lyckades kristendomen med den slutliga kuppen, godtagandet av saturnaliefesten, och med detta vann den sin slutliga seger över mithrasdyrkarna. Man började fira den 25 december som dagen för Jesu födelse, och den stora festen blev en kristen högtid. Det finns absolut inget bibliskt stöd för att den 25 december var dagen för födelsen.”

Onekligen intressanta upplysningar. Men de drar helt visst en slöja över det årliga julfirandet och väcker vissa frågor. Är det möjligt att fastställa året för Jesu Kristi födelse? Kan man ange den ungefärliga dagen? Ja, när föddes Jesus egentligen?

ÅRET FASTSTÄLLS

Ett sätt att fastställa året för Jesu födelse är att undersöka den gudomliga, inspirerade profetian om de ”sjuttio veckor”, eller ”sjuttio årsveckor”, som omtalas i Daniel 9:24—27. (An American Translation; Moffatt; Revised Standard Version; jämför fotnot i New World Translation och Melins svenska översättning.) Ängeln Gabriel talade till den hebreiske profeten Daniel och sade: ”Från det att ordet utgår om att återupprätta och att återuppbygga Jerusalem intill Messias, ledaren, kommer det att vara sju veckor, även sextiotvå veckor [årsveckor, dvs. 483 år].” — Dan. 9:25, NW; 4 Mos. 14:34; Hes. 4:6.

När började de 483 åren? På hösten år 455 f.v.t., under kung Artaxerxes’ (Artasastas) tjugonde regeringsår, då denne persiske monark utfärdade befallningen om att Jerusalem och dess murar skulle återuppbyggas. (Neh. 2:1—8) Följaktligen slutade perioden om 69 ”veckor” (483 år) på hösten år 29 v.t. Messias trädde då fram på skådeplatsen, för det året blev Jesus döpt av Johannes döparen, och han blev den Smorde eller Kristus genom att bli smord med Guds heliga ande. (Matt. 3:13—17) I förbigående sagt visar Lukas 3:1—3 att Johannes började sin verksamhet med att döpa i ”kejsar Tiberius’ femtonde regeringsår”, som sträckte sig från den 17 augusti år 28 v.t. till den 16 augusti år 29 v.t.

Hur gammal var Jesus då han blev döpt? Bibeln svarar: ”Vidare var Jesus själv omkring trettio år gammal när han började sitt verk [omedelbart efter det att han blivit döpt].” (Luk. 3:21—23) Om vi räknar 30 år bakåt i tiden från Jesu dop år 29 v.t. (och minns att det inte fanns något år noll mellan de båda dateringsperioderna f.v.t. och v.t.), kommer vi fram till att han föddes år 2 f.v.t.

Att Jesus föddes det året bestyrks av profetian om de sjuttio årsveckorna. Den visar att Messias skulle bli dödad, och på så sätt skulle han, i mitten av den 70:e ”veckan”, ”komma slaktoffer och offergåva att upphöra” såsom något som inte längre behövdes. (Dan. 9:27, NW; Rom. 6:14; Hebr. 7:26—28) Det betyder att Kristi förkunnargärning varade i tre och ett halvt år. Den började vid tiden för hans dop år 29 v.t. och slutade i och med hans död vid påsktiden år 33 v.t. (Luk. 22:7—20) Genom att räkna 33 1/2 år (tiden för Jesu jordiska liv) bakåt i tiden blir det också möjligt för oss att fastställa årtalet för hans födelse till år 2 f.v.t.

VILKEN DAG FÖDDES HAN?

Som vi nyss nämnt dog Jesus vid påsktiden, omkring den 1 april år 33 v.t. (Matt. 26:17—30) Eftersom Kristus var omkring 30 år gammal, när han började sitt verk, och hans tjänst varade i omkring tre och ett halvt år, var han 33 1/2 år gammal vid tiden för påsken, dvs. omkring den 1 april år 33 v.t. Kristus skulle ha blivit 34 år gammal sex månader senare, dvs. Omkring den 1 oktober. Om vi återigen räknar bakåt, måste vi dra den slutsatsen att Jesus föddes, inte den 25 december, utan omkring den 1 oktober, år 2 f.v.t.

INTE FÖDD PÅ VINTERN

Vinter passar inte samman med omständigheterna kring Jesu födelse 30 år tidigare i Betlehem. Den kalla regnperioden i Palestina börjar i slutet av oktober och varar i flera månader. I december är det ofta frost på nätterna i Betlehem, liksom i det närbelägna Jerusalem. Och hur kallt kan det bli? Vi läser följande om kung Jojakim i Juda: ”Konungen bodde då i vinterhuset, ty det var den nionde månaden [Kislev, som svarar mot november—december]. Och kolpannan stod påtänd framför honom.” (Jer. 36:22) Han behövde värmen från den för att inte frysa. Vidare berättas det att när Esra under samma vintermånad församlade folket utomhus i Jerusalem efter återkomsten från fångenskapen, stod de där ”skälvande både på grund av den sak som förelåg och på grund av det starka regnet”. (Esr. 10:7, 9, 13) Det bör nämnas att under den därpå följande månaden, Tebet (december—januari), förekom årets lägsta temperaturer, och det kunde också falla snö i högländerna.

Kejsar Augustus befallde att en inskrivning skulle äga rum, som visade sig sammanfalla med tidpunkten för Jesu födelse. Men tror du att den romerske kejsaren i onödan skulle ha provocerat sina vanligtvis upproriska judiska undersåtar genom att påbjuda att de skulle ge sig av, var och en till sin hemstad, för att inskriva sig under den regniga, kalla vintermånaden december, när det var särskilt besvärligt att resa? Knappast.

Herdar vaktade sina hjordar ”utomhus” den natten Jesus föddes. (Luk. 2:8—14) Men den regniga årstiden började redan i höstmånaden Bul (oktober—november). (5 Mos. 11:14) Under den senare delen av oktober, då Bul började, skulle djuren ha förts in under tak nattetid. Den omständigheten att herdarna var ute på marken under natten stämmer alltså med andra vittnesbörd, som visar att Jesus föddes i den tidiga höstmånaden Etanim (september—oktober).

DEN HÖGTID SOM SKALL HÅLLAS

Det är därför uppenbart att Jesus inte föddes den 25 december. Tvärtom pekar de tillgängliga vittnesbörden på att han föddes omkring den 1 oktober år 2 f.v.t. Att fira hans födelsedag genom ett julfirande den 25 december är därför fullständigt otillbörligt för dem som låter sig vägledas av bibeln.

Att bibeln inte anger något uttryckligt datum för Jesu födelse bör alltså inte oroa oss. De enda födelsedagsfester som bibeln omnämner är, när allt kommer omkring, sådana som hölls till ära för världsliga härskare. — 1 Mos. 40:20; Matt. 14:6; Mark. 6:21—28; Joh. 18:36.

Men Jesus Kristus skulle bli ihågkommen. Därför instiftade han åminnelsen av sin död, som ofta kallas Herrens kvällsmåltid. Kristus gjorde detta den sista kvällen han var här på jorden, strax innan han gav ”sin själ till en lösen i utbyte mot många”. (Matt. 20:28) När Jesus använde emblemen osyrat bröd och vin, som föreställde den kropp och det blod som han skulle offra, bjöd han sina trogna efterföljare att ta del av dem och sade: ”Fortsätt att göra detta till minne av mig.” (Luk. 22:19, 20; 1 Kor. 11:23—26) Även om de sanna kristna i viss mån är intresserade av att veta när Jesus föddes, så är det likväl Jesu Kristi död, inte hans födelse, som de är befallda att fira minnet av varje år.