Vi bygger för framtiden — i Nederländerna
DEN 5 november 1977 var en stor dag för Betelfamiljen vid Jehovas vittnens högkvarter i Amsterdam. Från alla delar av Nederländerna kom en unik skara Jehovas vittnen. Vilken syn det var att se hundratals grånade bröder och systrar samlas i Rikets sal och i lagret som finns i anslutning till Betelhemmet i Amsterdam! Varför hade de kommit hit?
Anledningen till detta var överlämnandet av den nya tillbyggnaden till Betelhemmet. Alla som var döpta före år 1941 hade inbjudits därför att dessa äldre hade utgjort kärnan i den kristna organisationen i Nederländerna och hade dragit det tyngsta lasset i arbetet med att förkunna om Riket i detta tidiga skede. Hur välgörande var det inte att se sig omkring och lägga märke till alla dessa äldre bröders och systrars strålande ansikten! Några var ofärdiga, några satt i rullstol, andra var böjda av hög ålder och många gick med käppar — men de var här.
Lyssna till deras kommentarer. ”Bröder, det här är en stor dag för mig. Vet ni att jag år 1940 var medlem av familjen i ett av de första pionjärhemmen i Leersum [Nederländerna] och att vi ibland inte hade pengar till mat förrän vi placerat lite litteratur?” ”Jag var äldste under den gamla anordningen [när församlingsäldste valdes genom röstning]. När så alla dessa ’valda äldste’ försvann, försvann jag med dem. Jag blev grupptjänare [presiderande tillsyningsman]. Nu är jag gammal och en äldste i andligt avseende, och jag tackar Jehova för att jag fått vara vid liv och uppleva den här dagen.” Det här var typiska uttalanden som kunde höras från dessa kära äldre bröder. Naturligtvis var också det stora, lyckliga laget med hårt arbetande byggnadsarbetare närvarande, vilket gjorde att hela den festligt stämda skaran uppgick till inte mindre än 789 personer.
PROGRAMMET VID ÖVERLÄMNANDET
Den inledande delen av programmet vid överlämnandet tog mycket passande upp temat att det bokstavliga byggnadsprojektet var följden av ett andligt byggande i tusentals människors liv, en verksamhet där kristna deltar som ”Guds medarbetare”. (1 Kor. 3:5—9) När C. T. Russell, Sällskapet Vakttornets förste president, besökte Nederländerna år 1891, var utsikterna till ett andligt byggnadsarbete här inte särskilt ljusa. Han anmärkte att holländarna tycktes mer intresserade av materiella strävanden än av andliga ting. Men vad hände? De starka religiösa krafter som var i verksamhet vid den tiden kunde inte förhindra att den säd som såddes av ett fåtal kringspridda personer började spira upp. Arbetet med att förkunna de ”goda nyheterna” började växa.
År 1924 var det bara 50 personer närvarande vid en nationell sammankomst för Jehovas tjänare i Nederländerna. Under år 1927 började två bröder från Frankrike att ta del i arbetet med att göra lärjungar i den södra delen av landet. Men år 1932 tog vårt arbete fart genom att några tyska pionjärer, eller förkunnare av Riket på heltid, kom över gränsen till Nederländerna och började så ut säden i stora mängder. De understöddes av de första holländska pionjärerna och andra tidiga arbetare. Den ekonomiska krisen på 1930-talet gjorde naturligtvis livet mycket besvärligt. Som en del av programmet vid överlämnandet redogjorde några pionjärer glatt för sina erfarenheter och sade leende att de vid den tiden, som kännetecknades av umbäranden, ibland fick äta smörgåsar som bara bestod av ”en torr brödskiva ovanpå en annan torr brödskiva”.
Men Jehova välsignade sannerligen sådana ivriga ansträngningar. Tillväxten kunde inte hejdas. När andra världskrigets larm hade tystnat och det grymma förtrycket i de nazistiska koncentrationslägren hade upphört, trädde 2.184 vittnen för Jehova fram. Oförfärade gick de troget framåt. Tio år senare fanns det mer än 9.000 vittnen i denna del av världen, och tjugo år därefter, år 1975, var det 29.000 som med glädje förkunnade ”dessa goda nyheter om riket”. — Matt. 24:14.
VÅRA LOKALITETER UTÖKAS
En utökning av det bokstavliga byggandet har spelat en utmärkt och nödvändig roll i detta andliga byggnadsarbete. Den som höll talet vid överlämnandet, Lloyd Barry, medlem av Jehovas vittnens styrande krets, påpekade att den här byggnaden fanns till därför att Jehova hade välsignat byggnadsarbetarnas arbete och dem som hade lagt den andliga grunden i Nederländerna. Han hänvisade till de trogna som hade ätit ”smörgåsar” av torra brödskivor och sade att samma självuppoffrande ande bland Jehovas vittnen världen runt hade åstadkommit en storartad tillväxt. Inte alla byggnadsarbetare hade varit yrkesmän, men de hade villiga hjärtan. — Ps. 110:3.
Om du kunde följa med på en rundvandring genom vår anläggning här i Amsterdam, skulle vi kunna börja med det nya tryckeriet. Två mindre tryckpressar och en liten Linotype sättmaskin finns i den nya stora tillbyggnaden. Hur glada blev vi inte när vi fick veta att man planerar att installera en rotationspress för att trycka tidskrifterna i det här nya tryckeriet!
Vi fortsätter och kommer till en stor källarvåning där det finns ett lager av litteratur och annan utrustning. Den nya tillbyggnaden är förankrad vid 190 pålar som drivits ner djupt i marken. Källarvåningens golv ligger i själva verket några meter under grundvattennivån och väger exakt så mycket att det hålls ”flytande” i konstant läge. En sådan konstruktion krävde uppenbarligen stor yrkesskicklighet. I den mindre källarsektionen i det ursprungliga hemmet har man installerat ett kylrum och ett modernt utrymme där man kan ta hand om kött. Litet högre upp i byggnaden finns nya bostadsrum på varje våning, så att det nu finns 37 bostadsrum, tillräckligt många för att hysa den nuvarande Betelfamiljen och tillfälliga medarbetare. Heltäckande mattor i de nya rummen, på kontoren och i entréutrymmena bidrar till en behaglig miljö. Så trivsamt det är att bo i ett sådant hem! Vi inbjuder dig hjärtligt att själv komma och se efter.
Med stor uppskattning av de nya lokaliteterna och med en förväntan om att det skall finnas mer arbete att utföra instämmer Betelfamiljen i Amsterdam med den som talade vid överlämnandet, då han sade: ”Detta hus och dess nya tillbyggnad är bevis på Jehovas välsignelse och en antydan om att det ännu finns mer arbete som måste utföras till ära för Jehovas namn.”