Inblick i nyheterna

Önskas: ”En värld fri från orättvisa”

● ”Jag önskar mig en värld fri från ojämlikhet och våld; jag skulle vilja bygga ett samhälle, i vilket jag skulle kunna gå längs gatan utan att folk stirrade på mig på grund av min hudfärg.” Dessa ord av en gymnasieflicka med asiatisk bakgrund citerades i ”The Toronto Star” som typiska för en idealism som kommer till synes i brev skrivna av katolska ungdomar till Emmett Carter, biskopen i London i Ontario i Canada.

Carter hade besökt de katolska skolorna i sitt stift och hade uppmanat eleverna att skriva till honom. Han fick nästan 2.000 brev i olika ämnen. Enligt tidningen visade korrespondensen att ungdomarna ”är helt upptagna av en idealistisk passion för en värld fri från orättvisa, diskriminering och hat”.

Inför vår tids realiteter kan en sådan värld tyckas vara enbart en idealistisk dröm. Men är den det? Inte bland Jehovas kristna vittnen, som rättar sig efter Guds vilja för dem, nämligen att de skall göra ”vad rätt är”. (Mik. 6:8) Det förekommer ingen diskriminering bland dem, eftersom de vet att ”Gud inte är partisk, utan i varje nation är den som fruktar honom och utför rättfärdighetsgärningar godtagbar för honom”. (Apg. 10:34, 35) Och genom studium av bibeln är de säkra på att Jehova Gud snart skall göra detta till en världsomfattande verklighet — ”en värld fri från orättvisa, diskriminering och hat”. — 2 Petr. 3:13.

Passande ”korsbefruktning”?

● ”Botanicas”, butiker som säljer föremål med eller utan religiös anknytning, är vanliga i de puertoricanska bostadsområdena i staden New York. Bland det som säljs i dessa butiker finns romersk-katolska medaljonger och spiritistiska amuletter. I tidskriften ”Natural History” heter det: ”Eftersom [det spiritistiska] mediet gärna föreskriver katolska böner och närvaro i mässan tillsammans med ’santeria’-ritualer [med spiritistisk anknytning], åberopas på etiketterna till dessa föremål afrikanska gudar och katolska helgon och Jesus Kristus.” I tidskriften förklaras det också: ”Samma korsbefruktning syns tydligt också i de religiösa smycken som säljs i ’botanicas’: katolska medaljonger och scapularer, spiritistiska amuletter som är formade som små radbandskulor eller svarta händer i miniatyrformat.”

Denna blandning av katolicism och spiritism är framträdande vid barndop, då familjer ofta låter präster välsigna barnets spiritistiska amulett och dess katolska medaljong i tanke att båda (som bärs på samma kedja) krävs för att skydda barnet mot det onda. ”Somliga präster välsignar båda föremålen utan kommentarer”, heter det i ”Natural History”.

Det är tydligt att många inte ser något orimligt i sådan religiös ”korsbefruktning”. Och i ”Natural History” finns kommentaren: ”Förutom att spiritismen tjänar som en gemenskapsterapi, representerar den också ett färgrikt alternativ till de relativt intetsägande romersk-katolska ceremonierna.”

Guds ord upptar emellertid ”utövande av spiritism” bland ”köttets gärningar”, som hindrar en att ärva Guds rike. (Gal. 5:19—21) Bibeln kräver också att de som skall få Guds godkännande skall ”fly från avgudadyrkan” och att de ”skall tillbedja Fadern med ande och sanning”. — Joh. 4:23, 24; 1 Kor. 10:14.

”Den kroppsliga övningen” — hur nyttig är den?

● I tidskriften ”Sports Illustrated” skriver William Oscar Johnson: ”Alla de konster knäet är i stånd till förblev okända under så lång tid på grund av att människor inte utsatte det för de påfrestningar och ansträngningar det rutinmässigt är föremål för i nutida idrotter.” Knäskador är ganska vanliga bland idrottsmän, och dr Robert Kerlan förklarar: ”Faktum är att människans anatomi helt enkelt inte är byggd för de idrotter som människor ägnar sig åt i vår tid.”

Många faktorer, däribland berömmelse och en betydande inkomst, förmår människor att ta del i olika sporter och idrotter, av vilka somliga är ganska farliga. Men är sådant som pengar och publikhyllningar verkligen värt att man riskerar liv och lem? Eller bör något annat inta första platsen i ens liv? Vid närmare eftertanke har många visat att de instämmer med den kristne aposteln Paulus, som skrev: ”Den kroppsliga övningen är nämligen nyttig till litet; men den gudaktiga hängivenheten är nyttig till allt, i det den har med sig ett löfte om livet nu och det som skall komma.” — 1 Tim. 4:8.