Inblick i nyheterna

Sackarin och tobak

● När Förenta staternas regering nyligen förbjöd sötningsmedlet sackarin, väckte detta stor kritik. Det är naturligtvis berömvärt att regeringar hyser omsorg om medborgarnas hälsa, vare sig alla tycker om vissa åtgärder eller inte. Men många har frågat sig hur djupt känd denna omsorg är, när regeringen inte i lika hög grad motstår en substans som redan bevisats vara långt mera dödsbringande än sackarin — nämligen tobak.

Mellan hälften och en tredjedel av alla cigarrettrökare kommer att dö i förtid på grund av denna vana, enligt vad som framkommit vid en tjugoårig undersökning, som gjorts av 34.000 brittiska läkare och nyligen omtalats i ”British Medical Journal”. Och tidskriften ”Natural History” framhåller att ”trots den publicitet som sambandet mellan cigarrettrökning och cancer fått, vållar cigarrettrökningen långt fler dödsfall genom hjärt- och kärlsjukdomar — den främsta dödsorsaken i de flesta välutvecklade länder — än genom cancer. ... Dessutom samverkar rökningen med andra betydelsefulla riskfaktorer, till exempel hög kolesterolhalt i blodet och högt blodtryck, till att mångdubbla risken för hjärtsjukdomar.” Men ändå inga förbud — bara lätt förbisedda varningar på paketen.

Varför ge ett så dödsbringande ämne en så mild behandling, medan ett jämförelsevis mycket mindre skadligt ämne behandlas mycket strängt? ”Natural History” talade om ”statens hyckleri när det gällde tobakens behandling” och att regeringar är ”underkastade tobaks- och cigarrettproducenternas politiska makt eller låter sig lockas av själviska intressen [skatteintäkter]”.

Hur vederkvickande kommer det inte att vara när Guds rike, som inte berörs av sådana påtryckningar, härskar med mänsklighetens varaktiga bästa för ögonen! — Jes. 32:1.

”Katolska Jehovas vittnen”?

● ”Om jag hade 10 katolska Jehovas vittnen, kunde vi börja förändra världen”, förklarade den franciskanernunna som grundade klostret Our Lady of the Angels i Birmingham i Alabama i USA. ”Moder” Angelica framhöll också att det slags evangelism som behövs ”inte är att leta efter det förlorade fåret eller att göra katoliker av icke-katoliker; det är i stället att göra kristna av de 99 som sitter i kyrkbänken”.

Men om många hundra års religiösa ansträngningar ännu inte kunnat ”göra kristna av de 99 som sitter i kyrkbänken”, hur skulle då tio eller ens 1.000 katoliker med samma nitälskan som Jehovas vittnen kunna göra det? Det saknas utan tvivel något som inget mått av nitälskan kan åstadkomma.

Bibeln påpekar vad som saknas, när den talar om människor som ”hava nit för Gud, men icke ett förståndigt. Ty då de icke förstå Guds rättfärdighet, utan göra sin egen gällande, hava de icke böjt sig under Guds rättfärdighet.” — Rom. 10:2, 3, Benelius’ katolska svenska översättning.

Å andra sidan visar bibeln att sanna kristna utvecklas genom kunskap i Skriften och användning av den. ”All av Gud ingiven skrift är nyttig”, heter det, ”till undervisning, till bestraffning, till tillrättavisning, till uppfostran i rättfärdighet, på det att Guds människa må vara fullkomlig, rustad till allt gott verk.” — 2 Tim. 3:16, 17, Benelius.

Brottslingen ger offret kompensation

● Enligt ett UPI-meddelande den 7 mars 1977 fick de personer i Colorado i USA, som under 1976 fallit offer för brottsliga handlingar, 658.717 dollar av dem som hade överfallit eller rånat dem. I New York ”Times” hette det: ”Domstolarna ålade brottslingarna att ge sådan ersättning som en förutsättning för villkorlig dom eller uppskjutet åtal. Pengarna gick till ersättning för stulet gods som inte återlämnats, egendomsskador och sjukhusräkningar.”

Detta sätt att behandla ogärningsmän kan tyckas vara en riktig nymodighet. Men i Guds lag till det forntida Israel krävdes kompensation när någon vållat en annan person skada eller förlust. Om någon till exempel skadade en annan genom att slå till honom under ett gräl, måste han ge honom kompensation för förlorad arbetstid till dess att han helt och hållet återhämtat sig. (2 Mos. 21:18, 19) En tjuv skulle ge dubbel kompensation, om han ertappades med ett stulet djur, pengar eller andra ting. Men om han hade slaktat eller sålt det stulna djuret, krävdes större kompensation. För en stulen oxe måste han ge kompensation med fem oxar och för ett får fyra får. (2 Mos. 22:1, 3, 4, 7) Lagen avskräckte från brott och gav offret kompensation. Den krävde att tjuven arbetade för att betala för sin missgärning i stället för att sitta i fängelse som en ekonomisk börda för samhället, under det att offret fick vara utan kompensation för sin förlust.