Inblick i nyheterna
”Tänker inte på någon Konstruktör”
● När nobelpristagaren och biologen George Wald nyligen höll ett tal inför National Science Teachers Association, gjorde han några uppseendeväckande medgivanden om ”vetenskapligt” tänkande. ”Vi lever i ett mycket speciellt universum”, började han, ”ett som tycks vara konstruerat för den stora variation och utveckling [som är nödvändiga för liv].”
Men artikeln i Seattle ”Times” framhåller att ”just som Wald tycktes närma sig slutsatsen att detta ’mycket speciella’ universum var en Skapares verk, gjorde han en kovändning”. Varför?
”Vetenskapsmännen vill inte gärna erkänna någon konstruktion”, sade Wald, ”eftersom de är angelägna om att undvika tanken på en Konstruktör med stort K. Själv tycker jag inte om att tänka på någon Konstruktör.”
Påminner inte detta slag av tänkande om den kända bilden med tre apor, som håller händerna för ögonen, öronen respektive munnen? Detta påminner sannerligen om de religiösa ledarna på Jesu tid, som ”ser och ändå icke ser, hör och ändå icke hör eller förstår”! — Matt. 13:13, Hedegård.
Tibets religion ”dödad”
● ”Officiell ateism har dödat religionen i det avlägsna Tibet”, heter det i tidskriften ”Smithsonian”. Den en gång dominerande buddistiska religionen har praktiskt taget utplånats efter det kommunistiska övertagandet av denna provins för mer än tjugo år sedan.
En korrespondent för tidskriften berättar: ”Av Tibets 5.000 [buddistiska] munkkloster återstår bara omkring ett dussin i verksamhet; de övriga används som magasin eller håller på att falla i ruiner.” Det kolossala klostret Drepung utanför Tibets huvudstad, Lhasa, var en gång huvudcentrum för den tibetanska buddismen och hade 10.000 munkar. I dag bor det bara 300 munkar där, och inga nya munkar rekryteras.
Bibelns profetior har förutsagt att denna världens religioner, däribland kristenheten, i vår tid skulle drabbas av ett liknande öde. De skildras i bibeln med hjälp av bildspråk som ”det stora Babylon, hon som är moder till skökorna och till styggelserna på jorden”. Bibeln beskriver sedan hur de politiska elementen i den här världen ”skola hata skökan och göra henne utblottad och naken och skola äta hennes kött och bränna upp henne i eld”. — Upp. 17:5, 16, 1917 års övers.
Med tanke på detta är Guds varning livsfrälsande: ”Gå ut från henne [den babyloniska falska religionen], mitt folk, så att ni icke blir medskyldiga till hennes synder och träffas av de plågor som drabbar henne.” — Upp. 18:4, Hedegård.
Bättre utan television
● En japansk hemmafru skrev följande till Tokyotidningen ”Daily Yomiuri” någon tid efter det att hennes TV-apparat hade gått sönder: ”Jag har två barn, pojkar på sju och fem år, och deras livsmönster har sedan dess visat en beaktansvärd förändring. Innan TV-apparaten gick sönder, brukade mina pojkar inte göra annat än se på TV efter middagen. De lyssnade aldrig till mina förslag att de skulle läsa böcker. Men nu, då TV-apparaten är sönder, är de mycket ivriga att läsa böcker.”
Den här mamman sade också: ”Vad som mest har förvånat mig är att min femårige pojke på egen hand har lärt sig 48 japanska kana [japanska stavelsetecken] på 10 dagar. Nu kan han skriva brevkort till sin mormor och till vänner på landet.” Hon tillfogade: ”Eftersom de har växt upp med TV, klagade de först över att de var utan den. Men nu klagar de inte längre över detta.” Många andra föräldrar har också lagt märke till förbättringar i både uppförande och skolarbete, sedan de börjat reglera sina barns TV-vanor noggrannare.
Barn härmar ofta det de ser. Och mycket av det de ser i TV-rutan består av våld och omoraliskhet. I fråga om detta förklarade en representant för den landsomfattande föräldraföreningen i Förenta staterna: ”Det finns ett orsakssamband mellan våld som barn sett på TV och aggressivt, våldsamt uppförande bland dessa barn.”
Förståndiga föräldrar reglerar därför noga den föda för sinnet som unga sinnen inhämtar, eftersom det som ett ungt sinne livnär sig på i stor utsträckning avgör vad slags vuxen människa barnet blir. Guds ord råder: ”Min son, o ägna uppmärksamhet åt min vishet. Böj dina öron till min urskillning, så att tankeförmögenheterna skyddas.” — Ords. 5:1, 2, NW.
Marijuana påverkar flygare
● Sju trafikpiloter och tre privatflygare tog del i ett experiment som var avsett att utröna vilka verkningar marijuanarökning har på förmågan att föra flygplan. ”Resultaten av detta experiment var skrämmande”, meddelades det i Denver ”Post”.
Sedan flygarna rökt mariuana sattes de på prov i en simulator, och deras reaktioner registrerades med hjälp av en videokamera. Marijuanan orsakade ”ökning av antalet större och mindre fel, avvikelser i höjd och kurs samt misstag i fråga om radionavigering”, visade undersökningen. Liknande resultat har erhållits i undersökningar som gällt förmågan att köra bil.
Marijuanabruk kan således försämra sinnesförmögenheterna. I själva verket använder människor marijuana för att uppnå ett tillstånd i vilket man säger att man är ”hög”. Det råder alltså inget tvivel om att marijuana kan besmitta både sinnet och kroppen. Detta är orsaken till att de kristna helt och hållet undviker att använda marijuana, alldeles särskilt som Guds ord säger: ”Låtom oss rena oss från allt som befläckar vare sig kött eller ande.” — 2 Kor. 7:1, 1917 års övers.
Månggifte godtagbart?
● Med rösterna fyrtio mot sex har åttonde provinsialsynoden inom anglikanska kyrkan i några länder i södra Afrika beslutat att en man som har mer än en hustru kan tas emot i denna religiösa organisation tillsammans med sina troende hustrur och barn. Detta tillåts ”i sällsynta och förtjänta fall”. Enligt ”The Christian Century” var synoddelegaterna ”ense om att ’månggifte visserligen ... kommer i kollision med det hela och fulla idealet för det kristna äktenskapet’, men att det ibland är omöjligt att komma ifrån situationer där det uppstår en sådan kollision”.
På ytan kan det för somliga förefalla som om detta är en hänsynsfull anordning. Men mänskligt resonemang och mänskliga normer har inte avgörande betydelse i sådana angelägenheter. Engifte var den ursprungliga norm som Jehova Gud fastställde för familjen. Han tillät längre fram månggifte till dess den rätta tiden var inne att återupprätta den ursprungliga normen. Detta gjorde han i den kristna församlingen. Följaktligen krävs det av en äldste eller en biträdande tjänare i församlingen att han skall vara ”en enda kvinnas man”. (1 Tim. 3:2, 12, 1917 års övers.) Dessutom förklarade aposteln Paulus: ”En gift kvinna [är] genom lag bunden vid sin man, så länge denne lever. ... Om hon giver sig åt en annan man, medan hennes man lever, så kallas hon äktenskapsbryterska.” — Rom. 7:2, 3, 1917 års övers.
I överensstämmelse med Guds krav har män som önskat överlämna livet åt Jehova Gud, men som levt i månggifte, gjort slut på sådana förbindelser. Dessa män har gjort tillbörliga anordningar för de barn som fötts åt dem som ett resultat av deras månggifte. Men det var först sedan de gjort om sitt liv, så att det kommit i samklang med Guds rättfärdiga krav, som de kunde överlämna sig åt Gud och bli döpta som Jehovas vittnen.