Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • w77 1/5 s. 197–201
  • ”Härliga goda nyheter” från ”den lycklige Guden”

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • ”Härliga goda nyheter” från ”den lycklige Guden”
  • Vakttornet – 1977
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • BOKEN MED ”GODA NYHETER” OCH DESS FÖRFATTARE
  • UNDER I GUDS SKAPELSE
  • VAD ”DE GODA NYHETERNA” HANDLAR OM
  • VARFÖR VI BÖR TACKA GUD OCH KRISTUS
  • Goda nyheter för hela mänskligheten
    Vakttornet – 1974
  • Goda nyheter
    Insikt i Skrifterna, band 1
  • Goda nyheter!
    Sjung med glädje till Jehova
  • De goda nyheterna kungörs över hela världen
    Vakttornet – 1971
Mer
Vakttornet – 1977
w77 1/5 s. 197–201

”Härliga goda nyheter” från ”den lycklige Guden”

”Och de goda nyheterna måste först predikas i alla nationerna.” — Mark. 13:10.

1. Vad förutsäger bibeln för denna tid med avseende på: a) dåliga nyheter, b) goda nyheter?

ALLA välkomnar vi goda nyheter, inte sant? Men var kan man finna goda nyheter i våra dagar? Sannerligen inte i nyhetsmedia i världen! Mörka moln hänger över mänskligheten, och för de flesta människor finns det inga ljusglimtar. Arbetsmarknadssituationen har blivit osäker. Maten kostar mer. Brottslighet och våld ökar. Moralen har sjunkit till nya djup. Världens kapprustning är ”utanför all kontroll”.a Det är alldeles som bibeln har förutsagt om vår tid: ”Ängslan bland nationer ..., medan människor blir vanmäktiga av fruktan och väntan på de ting som skall komma över den bebodda jorden.” Men finns det då bara dåliga nyheter för vår tid? Nej, samma skriftställe uppmanar nämligen de kristna: ”Räta då upp er och lyft upp era huvuden.” Och varför det? ”Därför att er befrielse närmar sig.” — Luk. 21:25—28.

2. Varför är detta de storslagnaste goda nyheter? (Luk. 2:10)

2 Här är alltså goda nyheter. När vi undersöker dem noga, visar de sig vara de storslagnaste goda nyheter. Det är goda nyheter som gör dig lycklig.

3. Hur är de ”goda nyheterna” beskrivna på olika sätt i de grekiska skrifterna?

3 Uttrycket ”goda nyheter” förekommer mer än 120 gånger i de kristna grekiska skrifterna. Evangelieskribenterna Matteus och Lukas talar om ”de goda nyheterna om riket”. Markus’ evangelium förkunnar ”de goda nyheterna om Jesus Kristus”. Aposteln Paulus talar om ”den lycklige Gudens härliga goda nyheter”. Och aposteln Petrus beskriver dessa ”goda nyheter” såsom ”Jehovas uttalande”, som ”består för evigt”. — Matt. 4:23; Luk. 8:1; Mark. 1:1; 1 Tim. 1:11; 1 Petr. 1:25.

4. Hur framhäver Skriften varaktigheten hos de ”goda nyheterna”?

4 De ”goda nyheternas” varaktighet framhävs också i den uppenbarelse som aposteln Johannes fick, där vi läser om ”eviga goda nyheter”, som en ängel förkunnar ”såsom ett glatt budskap för dem som bor på jorden och för varje nation och stam och tungomål och folk”. Denne ängel uppmanar alla människor att ”frukta Gud och ge honom ära”, ja, att tillbedja ”honom som har gjort himlen och jorden och hav och vattenkällor”. Skälet till detta är, som Johannes säger, att ”stunden för hans dom har kommit”. — Upp. 14:6, 7.

5. Varför har människor i allmänhet underlåtit att godta de ”goda nyheterna”, och vad har resultatet blivit?

5 Nu, vid denna tidsåldrarnas höjdpunkt, lyser ”de härliga goda nyheterna” fram med strålglans. Men betraktar människor i allmänhet dem som goda nyheter? Paulus säger i 2 Korintierna 4:3, 4: ”De goda nyheter vi förkunnar ... är beslöjade ... bland dem som är på väg att förgås, bland vilka denna tingens ordnings gud har förblindat de icke troendes sinnen, för att det upplysande ljuset från de härliga goda nyheterna om den Smorde, som är Guds avbild, inte skall stråla igenom.” De goda nyheterna drar Satans tingens ordning till doms. De som stöder Satans ordning skall förgås, därför att de ”inte lyder de goda nyheterna om vår Herre Jesus”. — 2 Tess. 1:8.

6. Vilka välsignelser väntar dem som rättar sig efter de ”goda nyheterna”? (Ps. 37:11, 29)

6 Men de som rättar sig efter de goda nyheterna skall få del av välsignelser, som den dödliga människan för närvarande inte kan göra sig en föreställning om, så underbara skall de vara! Det var på grund av uppskattning av de goda nyheterna som Paulus utropade: ”O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Huru outgrundliga äro icke hans domar och huru outrannsakliga hans vägar!” — Rom. 11:28, 33, 1917.

BOKEN MED ”GODA NYHETER” OCH DESS FÖRFATTARE

7. Varför kan bibeln beskrivas som det mest storslagna litterära verket i alla tider?

7 Var kan man då finna de goda nyheterna i våra dagar? Endast i Guds ord, bibeln — vilken i sanning är en unik bok som innehåller omätlig vishet. Vilket lysande panorama bibeln målar ut för oss! Det sträcker sig ända från skapelsens begynnelse och genom hela mänsklighetens historia fram till den kritiska tid vi nu lever i och vidare genom det storslagna millenniet av Kristi härliga regering! Och ändå har denna bok med goda nyheter blivit skriven av vanliga, enkla människor i likhet med oss — hängivna män, som blivit utvalda av Jehova och genom hans ande fått kraft och förmåga att teckna ner hans budskap. Jehova såg också till att det blev bevarat åt oss, trots alla försök att besudla eller förinta det. De ”goda nyheterna” har vidarebefordrats genom seklen i form av sextiosex ”små böcker” av varierande längd och innehåll, men var och en fogar sin oumbärliga del till det mest storslagna litterära verk som någonsin skulle förekomma på jordens yta — den Heliga skrift! — Ps. 19:8—12.

8. a) Vad är det som boken med de ”goda nyheterna” upphöjer över allt annat? b) Hur gör Guds namn att han är avskild från alla andra gudar?

8 Men framför allt upphöjer denna ”de goda nyheternas” bok den sanne och levande Gudens, Jehovas, namn och suveränitet. (Upp. 4:11) Hur underbart framställer den inte honom som den evige, lycklige Guden — ”Jehova, Jehova, en Gud, barmhärtig och nåderik, sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke och sanning, som bevarar kärleksfull omtanke åt tusenden, överser med förseelse och överträdelse och synd”! (2 Mos. 34:6, 7, NW) Vi kan ha förtroende för denne universums suveräne Herre. Jehova är en medlidsam, faderlig Gud, så olik kristenhetens oförklarliga treenighet och de millioner förfädersgudar och livlösa avgudabilder som dyrkas inom de icke-kristna religionerna. Han är Gud, den Allsmäktige, den Högste över hela jorden, och hans frejdade namn, Jehova, står för hans uppsåt att befria dem som älskar honom ur denna sataniska värld. — Ps. 83:18, 19; Hes. 38:23.

UNDER I GUDS SKAPELSE

9. Vilka underbara egenskaper visade Jehova, när han skapade jorden? (Jer. 10:10—12)

9 Det är hänförande att begrunda hur Jehova utövar vishet, förutseende och kärlek. (Ps. 40:6) När han konstruerade vårt ”rymdskepp”, jorden, placerade det i himlarymden och beredde det till att bli människans förblivande hem, förbisåg han inte ens den minsta detalj. Heminredningsexperter nu på 1900-talet skulle kunna lära mycket av den framsynthet Jehova ådagalade, då han byggde och utrustade denna jord. Han gav vårt jordiska hem en grundval som aldrig skall rubbas och ett vackert, stjärnbestrött tak, som skall förkunna hans ära i alla kommande tider. Det är som det heter i Ordspråksboken 3:19: ”Genom vishet har HERREN [Jehova] lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.”

10, 11. a) Vilka föranstaltningar gjorde Jehova för människan långt innan han skapade henne? b) Hur har jorden blivit fylld av dåliga nyheter? (5 Mos. 32:5)

10 För sin skapelse människans framtida lycka dekorerade Jehova detta jordiska hem i en ljuvlig färgskala. Han klädde det med praktfulla gröna fält och skogar, som inte bara erbjuder en vilsamt skön anblick, utan också absorberar och lagrar energi från solen. Vårt jordiska hem har alltså ett eget inbyggt kraftförråd. Jehova ordnade det så att alla levande organismer kunde dra nytta av detta kraftförråd. Genom att skapa de olika slagen av spannmål, frukter, grönsaker och andra födoämnen såg han till att jordens visthus var välförsett redan långt innan han danade människan. Detta visthus kommer alltid att förbli fullt, ty Jehova förklarade senare: ”Så länge jorden består, skola härefter sådd och skörd ... aldrig upphöra.” — 1 Mos. 8:22; Ps. 104:14, 15, 24.

11 Jehova försåg oss också med dyrbara metaller och ädelstenar, värdefulla mineral och radioaktiva ämnen, förutom kolets och oljans skatter. Inte förrän på senare år har människan kommit att inse hur förunderligt hennes jordiska hem utrustades i samband med skapelsen. Om människan bara hade använt alla dessa tillgångar till gagn för mänskligheten och till ära för Gud, skulle varje ny upptäckt ha blivit en källa till goda nyheter! (Jämför 5 Moseboken 8:6—9.) Men giriga människor har i stället underlåtit att tacka jordens danare och formgivare! De har uppträtt som vandaler genom att missbruka och misshandla Jehovas härliga skaparverk. De har förorenat jorden, fördärvat dess tillgångar och byggt upp en arsenal av kärnvapen, som ställer mänskligheten på randen till självförintelse. De har uppfyllt jorden med dåliga nyheter. Men det skall inte alltid förbli så.

12. Varför kan det sägas att människan är danad på ett ”övermåttan underbart” sätt?

12 Det mest storslagna av Jehovas alla jordiska skaparverk är människan själv. Se bara hur hon är uppbyggd! Vilken storartad skapelse den ursprungliga människan måste ha varit, danad till Guds ”avbild” i andligt avseende och med en fysisk kropp av långt bättre formgivning och utförande än någon maskin som människan någonsin tänkt ut eller konstruerat! (1 Mos. 1:27) Vi bör sannerligen säga till Jehova: ”O Jehova. ... Jag tackar dig, för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.” (Ps. 139:1, 14; v. 1 enl. NW) Och tänk på att den mänskliga varelse som är du helt och hållet har utvecklats från en äggcell som inte var större än spetsen på en nål. Det var allt utrymme som den store formgivaren, Jehova Gud, behövde för att framställa den ursprungliga ritning från vilken du blivit uppbyggd i alla dina delar. Detta får dig att känna dig mycket liten, inte sant? — Pred. 11:5.

VAD ”DE GODA NYHETERNA” HANDLAR OM

13. a) Hur kommer det sig att våra kroppar inte längre fungerar på rätt sätt? b) Vilken stark tillförsikt kan vi hysa med avseende på vårt jordiska hem? (Ps. 145:17—20)

13 Det var sannerligen en katastrof att den förste mannen och den första kvinnan valde att göra uppror mot Jehovas suveränitet och hemfalla åt synd. På grund av nedärvd synd fungerar våra underbart utformade kroppar inte längre på rätt sätt, och så småningom dör vi allesammans. (Rom. 5:12) Många människor har förvärrat sin ofullkomlighet genom att missbruka sin kropp och besudla sitt sinne. De kommer grundligt till korta i fråga om att återspegla Guds ”avbild”. Samhället av människor har blivit själviskt och fördärvat. Men vi i denna tid som älskar Gud kan sträva efter att återspegla hans personlighet. Och vi kan hysa stark tillförsikt till att han skall bringa ordning i förhållandena i vårt jordiska hem genom att kasta ut de vandaler, som har fördärvat det, och renovera det, så att det till slut skall stråla som ett skönt paradis till alla människors utsökta lust och till Guds ära. Det är just detta som ”de goda nyheterna” handlar om. — Upp. 11:18; Ps. 37:37, 38.

14. Vilka ”goda nyheter” har förkunnats med avseende på en ”säd”?

14 Dessa mycket speciella ”goda nyheter” började förkunnas alltifrån den tid då synden kom in i världen. Det var då, i Eden, som Jehova tillkännagav sitt uppsåt att frambringa en ”säd”, en Messias och befriare, som skulle krossa ”den ursprunglige ormen”, Satan, och avlägsna alla hans ondskans verk. (1 Mos. 3:15; Upp. 12:9—12) Abel, Enok och Noa utövade tro på dessa goda nyheter, men även om Gud förintade den ogudaktiga världen i syndafloden, så återstod det för den utlovade ”säden” att komma. Därnäst gavs löftena åt Abraham och åt hans säd. — 1 Mos. 22:15—18.

15. Hur blev ”säden” identifierad? (Luk. 24:25—27)

15 Vem skulle denna ”säd” visa sig vara? Genom bokstavligt talat hundratals profetior förutsade av Gud inspirerade skribenter in i minsta detalj det sätt på vilket Messias skulle komma, hans tjänst, hans lidande och död och hans uppståndelse till Guds högra sida. Samme Gud som hade visat sådant förunderligt förutseende, när han beredde och utrustade vårt jordiska hem, förutsade således också långt i förväg vem han skulle använda till att föra jorden in i dess slutliga tillstånd av paradisisk skönhet.

16. När och hur framträdde ”säden”?

16 Efter omkring fyra tusen års väntan framträdde den främste av löftets ”säd”, nämligen Jesus Kristus. (Gal. 3:16) Då Jehovas ängel förkunnade Jesu födelse som människa, sade han till några anspråkslösa herdar: ”Jag förkunnar för er goda nyheter om en stor glädje som allt folket skall få, därför att i dag har det åt er fötts en frälsare, som är Kristus, Herren.” (Luk. 2:10, 11) Vid trettio års ålder blev Jesus döpt och smord med Guds ande, och i synagogan i sin hemstad Nasaret tillkännagav han syftet med att han kom till jorden genom att läsa profeten Jesajas ord: ”Jehovas ande är över mig, eftersom han har smort mig till att förkunna goda nyheter för de fattiga, han har sänt ut mig till att predika frigivning för de fångna och återställelse av synen för de blinda, till att sända i väg de förtryckta såsom frigivna, till att predika Jehovas godtagbara år.” Sedan, då Jesus hade satt sig ner, sade han till medborgarna i sin egen hemstad: ”I dag har detta skriftställe som ni just hörde blivit uppfyllt.” (Luk. 4:18—21) Men gladde de sig över de goda nyheterna? Nej. I stället försökte de döda Jesus.

17. Vilket ljust hopp ger de ”goda nyheterna”, så som de förkunnades av Jesus?

17 I sinom tid begav sig Jesus ut ”för att gå runt till alla städerna och byarna, och han undervisade i deras synagogor och predikade de goda nyheterna om riket och botade varje slags sjukdom och varje slags skröplighet”. (Matt. 9:35) Jesus talade alltså om ett rike, vars styrelse skulle skänka mänskligheten storslagna välsignelser, och genom att bota människor från deras sjukdomar och skröpligheter visade han vilken underbar omfattning dessa framtida välsignelser skulle få. (Luk. 7:22) Ja, de ”goda nyheterna” gav ett ljust hopp om befrielse från synd och död, från Satans och människors onda herravälde och från slaveri under falsk religion.

VARFÖR VI BÖR TACKA GUD OCH KRISTUS

18. Vad bevisar att Gud och Kristus verkligen bryr sig om människorna?

18 Dessa ”goda nyheter” talar om hur mycket Gud i själva verket bryr sig om sina mänskliga skapelser på jorden: ”Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv.” (Joh. 3:16, 1917) Hur bör vi inte tacka Jehova för denna kärleksfulla föranstaltning! Och hur bör vi inte tacka Sonen, Jesus Kristus, som sade om sig själv: ”Ingen har större kärlek, än att han giver sitt liv för sina vänner”! (Joh. 15:13, 1917) Denna självuppoffrande kärlek blev själva grundvalen för ”goda nyheter”.

19. a) Vad uppnåddes genom Jesu död? b) Varför var Jesus inte intresserad av att frambringa en egen mänsklig familj?

19 Det var för de ”goda nyheternas” skull som Jesus underkastade sig den grymmaste död. Och vad uppnåddes genom hans död? Genom sin obrytbara lojalitet, när han upprätthöll sin Faders suveränitet ända in i döden, visade han sig vara fullt kvalificerad för den upphöjda ställningen som härskare i himmelriket. Och genom att bevara sin syndfrihet ända in i döden behöll han sin rätt till liv som en fullkomlig människa, och han kunde nu använda denna rätt som ”reda pengar” till att återköpa allt som Adam hade förverkat för mänskligheten. (Hebr. 5:8, 9; Rom. 5:19) Jesus kunde ha gift sig och frambringat en egen fullkomlig familj av människor. Men han var inte intresserad av det. Han var intresserad av oss, Adams hjälplösa familj, och av att göra sin Faders vilja genom att återlösa oss från synd och död. Det var verkligen passande att Gud upphöjde honom ”till en högre ställning och gav honom i sin ynnest det namn som är över varje annat namn”. — Fil. 2:9—11.

20. a) Vad är Jesus i stånd att uppnå i sin nuvarande tjänsteställning? b) Vilket hopp håller de ”goda nyheterna” fram för den suckande skapelsen?

20 Jesus tjänar nu, enligt sitt eget ”oförstörbara livs” kraft, som ”präst för alltid” i himmelen, så att han är i stånd att för evigt utplåna arvsyndens verkningar. Detta har han redan gjort till gagn för sin ”lilla hjord” av smorda efterföljare, som blivit utvalda först från judarna och sedan också från de hedniska nationerna, så att de blivit förda in i ett ”nytt förbund” med utsikten att härska med honom i hans himmelska rike genom att de blir uppväckta som andevarelser. Detta är de goda nyheter som Paulus och andra lärjungar så energiskt förkunnade i det första århundradet. (Rom. 1:15, 16; Hebr. 7:16, 21; 8:7—13) Men de ”goda nyheterna” talar också om det hopp om evigt liv som skall åtnjutas av den ”stora skaran” av dem som överlever Har-Magedon och av en ännu större skara av de döda av mänskligheten, vilka skall bli uppväckta i det återställda paradiset. Detta är i sanning underbara ”goda nyheter” för den suckande skapelsen! — Rom. 8:20—22.

21. a) Vilka är det särskilt som har lidit på grund av Satan? (Upp. 6:9) b) Varför är det nu rätt tid för Guds rikes styre att bli återupprättat över hela jorden? (Upp. 11:17, 18)

21 Ja, mänskligheten har lidit under århundradenas lopp, och detta har i synnerhet varit fallet med Guds lojala tjänare, som blivit förföljda och till och med dödade av Satan och hans religiösa redskap. Men deras ostrafflighet skall bli belönad. (Upp. 2:10) De har haft del med Jesus i att besvara Satans utmaning att Gud inte kunde sätta människor på jorden som skulle förbli lojala mot Gud under prövningar av alla slag. Under sex tusen år av människans historia har de bevisat att ingenting kan vända Guds sanna tjänare bort från deras kärlek och hängivenhet gentemot honom. Dessa trogna Jehovas tillbedjare inser att mänskligt styre inte kan åstadkomma endräkt och lycka bland människorna. Endast Guds rättfärdiga suveränitet kan göra det. Och nu, när mänskligt styre har visat sig vara ett fullständigt fiasko, är tiden inne för Jehova att befria sina lojala tjänare, hävda och rättfärdiga sin suveränitet och återupprätta sitt rikes styre över hela jorden.

[Fotnoter]

a New York Times, 1 mars 1976.

”Jag [anser] att den nuvarande tidsperiodens lidanden inte betyder någonting i jämförelse med den härlighet som skall komma att uppenbaras på oss. Skapelsens spända förväntan avvaktar nämligen uppenbarandet av Guds söner. Skapelsen blev ju lagd under fruktlösheten, inte av sin egen vilja utan genom honom som lade den därunder, på grundval av hoppet att också skapelsen själv skall göras fri från slaveriet under förgängelsen och ha Guds barns härliga frihet.” — Rom. 8:18—21.

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2026 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela