Sann vänlighet har kraft

SANN tillbedjan har en sund och välgörande verkan på en människas sinnelag. Den väcker hos henne omsorg om andra. Detta tar sig ofta uttryck i ett vänskapligt sätt att tala med främlingar och ha med dem att göra. Ibland har sådan vänlighet haft välgörande verkan på bittra motståndare till bibelns budskap.

Detta var vad som hände på en ö i södra Grekland. En man studerade bibeln tillsammans med ett av Jehovas vittnen, men hans hustru motstod honom bittert. Firandet av Herrens kvällsmåltid närmade sig, och mannen beslöt att vara närvarande. När hustrun lade märke till att mannen höll på att göra sig i ordning, frågade hon vart han tänkte gå. ”Hör på nu”, sade hennes man, ”i dag firar Jehovas vittnen en unik högtid, som instiftades av Jesus, åminnelsen av hans död. Jag tänker vara närvarande. Du vet inte hur lycklig jag skulle bli, om du också ville följa med.” Hustrun blev rasande och började förbanna vittnena och smäda sin man.

Till slut gjorde sig mannen redo att gå ensam. Just som han gav sig av ropade hustrun plötsligt: ”Vänta! Jag kommer också.” Mannen kunde helt enkelt inte tro sina öron. Han fick tårar i ögonen. Båda var med vid mötet, och hustrun lyssnade tyst. När talet var slut, talade ett kvinnligt vittne med henne på ett mycket vänskapligt sätt och kom överens med henne om att besöka henne i hemmet. Ett bibelstudium sattes i gång.

Redan under den första månaden sade den här kvinnan till vittnet: ”Nu är också jag ett vittne för Jehova, en syster till er. Jag har ännu inte sagt något till min man. Jag vill nu tala om någonting för dig som jag hade tänkt göra. Den dag min man talade med mig om Åminnelsen hade jag gömt en kniv under min kudde och sökte efter ett tillfälle att döda honom. Medan jag var fast besluten att göra detta, inbjöd han mig att komma till mötet. Jag beslöt slutligen att gå dit och där tillkalla polisen för att få alla arresterade. Jag har dig att tacka för att jag har kommit att lära känna sanningen. Och jag har sanningen att tacka för att min man lever och jag är fri och inte i fängelse.”

Vilken kraft hade inte detta vittnes vänlighet!