Inblick i nyheterna

Skolan och mental hälsa

● Psykologen Kenneth Olson i Phoenix i Arizona säger att ”skolan kan vara förödande för barnens mentala hälsa”. Varför det? Han talade med eftertryck om en ”negativ intellektuell miljö”, men skolorna har blivit hotfullare också på många andra sätt. På senare år har skolorna upplevt en ökning vad beträffar narkotikamissbruk, omoraliskhet, våld, trängsel, ointresserade lärare och normer som strider mot föräldrarnas normer.

Eleverna ser också att de inte har någon praktisk användning i livet av många av de ämnen de får undervisning i. Men Olson säger: ”Innan ett barn börjar i skolan har det lärt sig behärska bokstavligt och symboliskt språk utan att någonsin ha fått en [formell] undervisningskurs. Barnet har varit en veritabel inlärningsmaskin.” Men mycket av dessa förmågor slösas bort i skolan.

I det forntida Israel, som varade längre som suverän nation än praktiskt taget någon annan nation, växte ungdomar upp och blev skickliga i olika konstarter, hantverk och jordbruk, och de fick lära sig Guds lagar för det dagliga livet. Allt detta åstadkoms utan något formellt folkskolesystem. Guds lag gav föräldrarna huvudansvaret för att fostra de unga. (5 Mos. 6:6, 7) Man överlämnade inte åt något slags skolsystem att ge dem fostran.

Även om omständigheterna är annorlunda i våra dagar, kan mycket göras för att motverka den dåliga miljön i skolan. Därför undervisar Jehovas vittnen sina barn från deras tidiga barndom i Guds lagar för det dagliga livet och lär dem ofta läsa innan de börjar i skolan. Barnen blir föremål för sådan personlig uppmärksamhet ända tills de når vuxen ålder. Barnen uppmuntras också att lära sig praktiska yrken. Och de kan se fram emot Guds rättfärdiga nya ordning, där det inte skall finnas någon skadlig miljö och där alla skall få lära sig det som verkligen är nyttigt och användbart. — 2 Petr. 3:11—13.

Vem skötte tänkandet?

● Skapelsens under fortsätter att väcka häpnad hos vetenskapsmännen. En tidigare missförstådd egenskap hos vissa klätterväxter är ett exempel på detta. ”Lantbrukare har länge vetat att om man sätter en stör i närheten av en bönplanta, kommer bönan att finna stören och växa uppför den”, förklarar forskaren dr Donald R. Strong j:r. Men ingen har någonsin stannat upp för att ta reda på hur eller varför. År 1925, säger han, lade en iakttagare märke till att en klätterväxt förföljde en stör, som flyttades dagligen. Denne iakttagare drog slutsatsen att detta bevisade att klätterväxterna måste ”tänka”. Gör de det?

De flesta växter är ”fototropa”, dvs. de växer i riktning mot ljuset. Men nu anser vetenskapsmännen att vissa klätterväxter är ”skototropa” — de växer i riktning mot mörkret, i riktning mot en trädstam, som de kan klättra på. Men så snart klätterväxten nått trädet, blir den märkligt nog på nytt fototrop, precis som alla andra växter. Vittnar detta om ”tänkande”? Hos vem, i så fall?

Den välkände vetenskapshistorikern Loren Eiseley har en del tänkvärt att säga, när han pekar i riktning mot det verkliga upphovet. Han skriver i tidskriften ”Audubon” och förundrar sig över den instinktiva uppfattningsförmåga man finner hos vissa djurskapelser. Trots att han är ”evolutionist”, medger han att han motvilligt dras till ”den förfärliga olikhet som beskrivs med de uppfordrande orden i bibeln [Jesaja 55:8]: ’Edra vägar äro icke mina vägar.’” Han säger: ”Jag hade till sist kommit att tycka att människans version av evolutionistiska händelser kanske var alltför konstlat enkel för att man skulle kunna sätta tro till den.” De vittnesbörd om ”tänkande” som vi finner i skapelsen tvingar oss alltså att erkänna Honom, vars ”osynliga egenskaper ... tydligt [kan] ses alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de frambragta tingen”. — Rom. 1:20, NW.

”Gränser för tillväxten”

● Vid den första av fem världskonferenser över ämnet ”Gränser för tillväxten” varnade Sicco Mansholt, före detta president för Europeiska gemensamma marknaden, 300 naturvetare, humanister och andra män i ledande ställning för katastrofer som nu hotar mänskligheten. Han försäkrade att ökande hungersnöd, färskvattensbrist och radioaktivt avfall skulle kunna utlösa omfattande politisk instabilitet och katastrof. Lösningen, sade han, består i en politisk och ekonomisk ”ny ordning”. ”För att bemästra de övernationella problemen behöver vi övernationella institutioner och övernationell makt”, förklarade Mansholt.

Men vilka utsikter finns det till att man skall kunna åstadkomma ”övernationella institutioner och övernationell makt” i världen? ”Ingen av världens ledare tycks äga den klarsyn som krävs för denna uppgift”, framhöll han.

Många av världens ledande män inser behovet av övernationell myndighet och att det inte är sannolikt att deras medmänniskor skall kunna åstadkomma sådan myndighet. Den verkligt realistiska lösningen på behovet av övernationell myndighet finns i bibeln: ”I de konungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike, som aldrig i evighet skall förstöras.” Detta övernationella rike skall i sanning ”fördärva dem som fördärva jorden”. — Dan. 2:44; Upp. 11:18.