Inblick i nyheterna

Homosexuell synagoga

● Vilken plats har homosexualiteten i judendomen? För att få detta avgjort har Temple Beth Chayim Chadashim (Templet ”Det nya livets hus”) i Los Angeles i USA ansökt om medlemskap i de amerikanska hebreiska församlingarnas förbund. Denna synagoga bildades i mars 1972 som Förenta staternas första homosexuella synagoga, och man hoppas nu få komma med i de amerikanska synagogornas förbund.

Detta förbund har redan gett viss hjälp åt synagogan i Los Angeles. Rabbi Erwin Herman, som är föreståndare för förbundets kontor för sydvästra USA, hävdade för ett år sedan: ”Jag menar att vår liberala rörelse är förpliktad att ta emot denna församling”, när den ansöker om medlemskap. Rabbi Alexander M. Schindler, som är president för detta förbund, instämmer: ”Jag tycker inte att den homosexuella gruppen bör utestängas från den judiska sammanslutningen.”

Den ”judiska sammanslutningen” har emellertid i ”Torah” en befallning som Gud gav åt Mose och som lyder: ”Om en man ligger hos en annan man, såsom man ligger hos en kvinna, så göra de båda en styggelse; de skola straffas med döden.” — 3 Mos. 20:13.

Vad kommer de amerikanska hebreiska församlingarnas förbund att göra? Kommer man att hålla fast vid Guds rättfärdiga lag, som överbringades genom förfäderna? Eller kommer man att förkasta denna lag, så att man också i detta kan vara lik den övriga världen?

Vetenskapens löften

● Många människor har hoppats att vetenskapen skulle höja deras livskvalitet. Nu menar allt fler människor att den ”underbara framtidsvärld” som utlovats av vetenskapen helt enkelt är ett nytt provrörsmisslyckande. En skribent i USA ger uttryck åt deras uppfattning, när han säger: ”Världens tillgångar ansträngs genom att anspråken på ett gott liv får vidare spridning och ställs allt högre. De stora städerna urartar till djungler. Färre och färre ting fungerar väl.”

Människor har husen fulla av hjälpmedel, men de ser också att luften och vattnet förorenas mer och mer. De får höra löften om fred, men ser hur milliarder kronor av skattepengar används till nya ”vetenskapliga” förstörelsevapen. De får höra om ”mirakelgrödor”, men ändå svälter tusentals människor i Afrika, och på andra håll skjuter livsmedelspriserna i höjden. Är det något att undra över att vetenskapen, som för några år sedan hälsades som en frälsare, nu av många betraktas utan illusioner?

Varför har det blivit så? Jo, det är uppenbart att vetenskapliga prestationer kräver ett visst mått av visdom. Likväl säger aposteln Paulus:

”Denna världens visdom är dårskap inför Gud.” Den nuvarande situationen visar att sådan ”visdom” inte kan leda till ett varaktigt ”gott liv”. För detta krävs den visdom som behandlas med förakt av den vetenskapliga världen, nämligen ”Guds ... visdom”. — 1 Kor. 2:6—8; 3:19.

Intresse för det ockulta

● En kraftig våg av intresse för det ockulta sveper över en stor del av världen. Böcker, TV-pjäser och filmer om ockulta förehavanden har blivit mycket populära. För att få se en sådan film, som visar hur präster driver ut en demon, har människor stått i kö i timtal i regn och snöslask. I salongen har människor svimmat, känt sig illamående, fått kräkningar och rentav drabbats av hjärtattack. Men folk fortsätter att komma i stora skaror.

Det är intressant att lägga märke till att katolska präster omtalar att många som säger sig ha blivit demonbesatta, sedan de sett filmen, vänt sig till dem för att få hjälp. Är det möjligt att människor kan bli demonbesatta?

I bibeln finns omtalat bestyrkta fall av demonbesatthet. Det första steget mot detta tillstånd är ofta en otillbörlig nyfikenhet på det ockulta. I det fall i verkligheten som filmen sägs vara grundad på blev ett barn demonbesatt, sedan släktingarna använt ett ouijabord.

Att man inte betraktar sådana förehavanden som en fascinerande underhållning, utan i stället som en ”styggelse”, alldeles som Gud gör, är otvetydigt ett skydd. — 5 Mos. 18:12.

Präster i politiken

● Att präster tar del i politik blir allt vanligare. Präster ses allt oftare i New Yorks stadshus, och de rådfrågas av medlemmarna av stadsfullmäktige. ”Präster, rabbiner och predikanter umgås ledigt i de politiska klubblokalerna”, heter det i New York ”Times”. En präst som av sin biskop utsetts att organisera katolska väljare säger: ”Jag har inte politiken som hobby. Den är mitt arbete.”

Färska rapporter från Brasilien, Korea, Spanien, Irland och Filippinerna visar att präster blandar sig i politiken också där. Varför politiken? Varför håller de sig inte till religionen? En inom politiken välkänd präst i New York svarar: ”Politiken är det enda område inom vilket människor har aktning för en prästman i vår tid.” Varför är det så?

Ja, hur skulle människor kunna ha aktning för dem ur religiös synpunkt? De har offentligt misskrediterat bibeln. Och deras inblandning i politik bevisar att de i verkligheten inte tror på Guds rike, Guds regering. Men de har namn om sig att vara intresserade av politik. De liknar de judiska präster under det första århundradet som sade: ”Vi hava ingen annan konung än kejsaren.” — Joh. 19:15.