Ingen religionsfrihet på Madagaskar

I DENNA tid då brottsligheten ökar och våldet tilltar är alla länder i stort behov av medborgare som är fridsamma, hyser respekt för sina medmänniskors rättigheter och är lydiga mot landets lag.

Jehovas vittnen är just sådana människor. De hyser djup kärlek till Gud och till sina medmänniskor och respekt för myndigheten. De lär sina barn och även andra människor den högsta och mest gagneliga moraliska måttstock som finns. I många länder där Jehovas vittnen har funnits länge erkänner man således att de är det slags människor ett land så väl behöver i denna tid av hat, mord, uppror och brottslighet.

Vilket slags människor skulle du vilja ha i ditt land, om du hade makten? Skulle det inte vara sådana som är fridsamma och har respekt för myndigheten? Helt säkert skulle detta vara förnuftigt och praktiskt. De kriminella elementen, brottslingarna, anarkisterna, narkotikaslavarna, de som inte har respekt för myndighet — Guds såväl som människors — skulle vara icke önskvärda.

Detta är orsaken till att ärbara människor över hela världen blir så chockerade när en regering utfärdar kungörelser som framställer dess mest fridsamma medborgare som brottslingar! De finner det svårt att förstå en sådan tragisk situation, i synnerhet då just det landets författning garanterar religionsfrihet!

En sådan mycket oförnuftig och förvänd åtgärd har nyligen vidtagits på ön Madagaskar. Denna stora ö utanför Afrikas sydöstra kust kallas officiellt Republiken Malagasy. Detta lands valspråk är ”Frihet, Fädernesland, Framsteg”. Med ett sådant valspråk kan man förvänta framsteg när det gäller religionsfrihet. Men framstegen har gått i fel riktning. Malagasy stänger dörren för religionsfriheten!

I det man förnekade denna frihet meddelade Malagasy i juni 1970 alla Jehovas vittnens missionärer att de måste lämna landet inom några dagar. Varför denna brådska? Var de farliga brottslingar eller revolutionärer? Nej, men ändå var det skäl som angavs på deporteringsordern att deras närvaro ”utgör ett hot mot den allmänna ordningen och säkerheten”. Inte ett enda sakskäl framfördes till stöd för denna anklagelse.

Jehovas vittnen förbjudna

Den 8 augusti 1970 publicerades en kungörelse i Official Journal of the Malagasy Republic. Kungörelse nr 70—431 upplöste Jehovas vittnens ”samfund”. Enligt kungörelsen grundades förbudet på en förordning som var riktad mot ”sammanslutningar och ... personer som överbevisats om samhällsfientliga handlingar”.

Men vilka ”samhällsfientliga handlingar” har Jehovas vittnen begått? Inte heller nu nämndes några särskilda handlingar, och inget Jehovas vittne fördes inför domstol och anklagades för några samhällsfientliga handlingar.

Åsidosättande av författningen

Kungörelsen som förbjöd Jehovas vittnen sade att åtgärden vidtogs ”i enlighet med författningen”. Men är detta sant? Vad säger Malagasys författning? I inledningen till författningen, vilken publicerades i Malagasys Annuaire National för 1970, heter det:

”Bekräftande sin tro på Gud och på den enskilda människans utomordentliga värdighet, beslutna att garantera människans grundläggande rättigheter, ... inspirerade av Förenta nationernas Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, tillkännager Malagasys medborgare högtidligt att:

— Alla människor har lika rättigheter och skyldigheter utan åtskillnad på grund av ursprung, ras eller religion. ...

— Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet garanteras alla, förutsatt att moralen och den allmänna ordningen respekteras. Staten upprätthåller religionsfriheten.”

Men återspeglar förbudet mot Jehovas vittnen verkligen en beslutsamhet ”att garantera människans grundläggande rättigheter”? Ett sådant förbud trampar garantin för ”religionsfrihet” under fötterna. Malagasy har inte visat respekt för sin egen författning.

Detta är utan tvekan en allvarlig sak. Vad kan den som planerar att besöka Madagaskar tänka, när friheten till gudsdyrkan i enlighet med bibeln förnekas i detta land? Har han någon garanti för att hans egen frihet att utöva sin gudsdyrkan inte skulle kränkas av en regering som väljer att göra våld på sin egen författning? Skulle du känna dig säker i ett land som trampar sådana grundläggande friheter under fötterna?

Det Madagaskar har gjort håller snabbt på att bli nyheter runt om i världen, och det ifrågasätter om landet fasthåller vid den förklaring om de mänskliga rättigheterna som utfärdats av Förenta nationerna, som ju Malagasy är medlem av.

Inget hot mot den allmänna ordningen och säkerheten

I de 206 länder där Jehovas vittnen predikar om Guds rike och om andra sanningar från bibeln har de aldrig befunnits vara med i något slags uppror för att störta en regering. I sina publikationer, som får världsvid spridning, uppmanar de till lydnad mot regeringar och respekt för landets lagar. Deras bibliska lärobok Sanningen som leder till evigt liv, som tryckts i 32 millioner exemplar på 60 språk, uppmanar till sådan respekt i kapitlet ”De kristnas lydnad för lagen”.

Tidningspressen har ofta kommenterat vittnenas goda ordning och uppförande i offentliga sammanhang. Då de höll en internationell sammankomst i Frankrike i augusti 1969, med 47.480 konventdeltagare från 78 länder, däribland Malagasy, samlade i Colombes-stadion, nära Paris, var den franska pressen enstämmig i att lovprisa vittnenas fridsamma uppförande. En välkänd tidning skrev i en artikel under den fyrspaltiga rubriken ”Gud på stadion” följande:

”’Broder’ Knorr [president för Jehovas vittnens världsorganisation] visade i sin redogörelse att det visserligen är så att denna världens regeringar en dag kommer att få ge vika för Guds rike, men att ’detta inte bemyndigar den kristne att försöka omstörta de nuvarande systemen och inte heller att uppegga sina landsmän till att visa olydnad för nationernas rättmätiga lagar: Jehovas vittnen är inte anarkister. De betalar skatt och samarbetar med polisen för att bevara ordningen.’” — Le Monde, 7 augusti 1969, sid. 8.

Människor som verkligen lever enligt bibeln utgör inte något hot mot någon regering. Och som Collier’s Encyclopedia framhåller fäster Jehovas vittnen ”stor vikt vid bibeln”. Beträffande det inflytande bibeln har på vittnena heter det i den holländska tidningen Het Stadsblad (Stadstidningen), upplagan för Breda och Baronie, i numret för 23 november 1967 i en artikel av journalisten M. van Dael: ”För dessa vittnen är bibeln den bok från vilken all vishet och all sanning kan hämtas. Deras metod överensstämmer med den som de första kristna använde för 2.000 år sedan.”

Malagasys förbud mot Jehovas vittnen är alltså i själva verket ett förbud mot bibeln och kristendomen, som är vad de predikar och undervisar om.

En vädjan till representanter för regeringen

Om du uppskattar religionsfrihet och önskar hjälpa dessa fridsamma kristna att återfå sina ”grundläggande rättigheter” att tillbedja Gud i enlighet med samvetets krav, då uppmanar vi dig att med tillbörlig aktning skriva till olika representanter för Malagasys regering.

Du kan be de höga ämbetsmännen undersöka fakta: Att Jehovas vittnen överallt på jorden är kända som kristna som inte blandar sig i politik; att de överallt hyser respekt för det land de bor i och att de ger bevis för detta. På vilket sätt? Genom att inte undanhålla staten skatt, genom att inte konspirera mot de styrande eller ta del i politiska stridigheter och genom att bygga upp samhället genom att undervisa om bibelns högtstående moralprinciper.

Du kan önska uppmana regeringsmedlemmarna att lyssna till den varning som riktades till religiösa människor som förföljde Jesu Kristi apostlar: ”Befatta er inte med dessa män, utan låt dem gå, ty om detta är människoplaner eller människoverk, kommer det att tillintetgöras, men om det är av Gud, kan ni inte slå ned dem. Ta er till vara, så att det inte kommer att visa sig, att ni strider mot Gud själv.” — Apg. 5:38, 39, Hd.

Malagasys författning talar om att man bekräftar ”sin tro på Gud”. I din vädjan kan du önska uppmana dem att de, om det verkligen förhåller sig så, bör avhålla sig från att kämpa en hopplös kamp mot Jehova Gud. I din skriftliga vädjan kan du uttrycka en önskan att så snart som möjligt få höra nyheten tillkännages för hela världen att Malagasy har upphävt förbudet mot Jehovas kristna vittnen och att landet ännu en gång har hedrat sig genom att bevilja dessa fridsamma kristna den religionsfrihet som Malagasys författning ”garanterar”.

När människor som älskar religionsfrihet har framfört denna vädjan, kommer de ivrigt att vänta på svar från dessa regeringsmedlemmar, inte bara i skrift, utan främst genom en positiv åtgärd från Malagasys sida inför den allsmäktige Gudens domstol.

[Ruta på sidan 187]

REPRESENTANTER FÖR MALAGASYS REGERING

His Excellency

President Philibert Tsiranana

Résidence de Mahazoarivo

Tananarive, Madagaskar

The Honorable Calvin Tsiébo

Vice-president, Justice

Antaninarenina

Tananarive, Madagaskar

The Honorable André Resampa

Vice-president, Interior

Tsimbazaza

Tananarive, Madagaskar

The Honorable Jacques Rabemananjara

Vice-president, Foreign Affairs

Ministère des Affaires Etrangères

Rue Jean-Assolant

Tananarive, Madagaskar

Mr. Césaire Rabenoro

Secretary of State for African Affairs

Ministère des Affaires Etrangères

Rue Jean-Assolant

Tananarive, Madagaskar

Mr. Jean-François Jarison

Minister of Justice

43, rue George V

Tananarive, Madagaskar

Mr. René Rasidy

Tananarive, Madagaskar

Mr. Pierre Bora

Director of National Security

Tananarive, Madagaskar

His Excellency

301 E. 47th St.

New York, N. Y. 10017, USA