Förhärliga Gud med ditt tal

Hur kan det gå till? I synnerhet vilket slags tal förhärligar honom?

TALET är en gåva från vår Skapare, Jehova Gud. Alla Guds gåvor är avsedda att bidra till att hans namn blir förhärligat och lovprisat, och denna utgör inget undantag. Eftersom vi lever i en värld där människor tänker ytterst litet, om alls något, på att prisa Gud, behöver vi ständigt bli uppmuntrade och påminda att utveckla det slags tal som förhärligar honom.

På en del håll i världen anser människor att de har rätt att säga precis vad de vill med motiveringen: ”Vi lever ju i ett fritt land.” Men friheten kan missbrukas. När en person missbrukar en gåva, som han fått av någon annan, tär detta vanligen på vänskapsbanden mellan dem. Givaren mister i varje fall en del respekt för den som fick gåvan, när han ser hur gåvan missbrukas.

För att hjälpa oss att undgå att missbruka Guds här nämnda gåva, talet, och på så sätt förlora vårt goda förhållande till honom ger oss bibeln viktiga råd. I den heter det till exempel: ”All bitterhet och häftighet och vrede, allt skriande och smädande [smädligt tal], ja, allt vad ondska heter vare fjärran ifrån eder.” (Ef. 4:31) Tal av sådant slag förhärligar inte Gud. Därför uppmanar bibeln oss att rensa bort sådant tal ur livet. Föräldrar bör inte skrika åt sina barn, och barn bör inte heller skrika åt varandra. Det behagar inte Gud, om man talar på det sättet.

Det förekommer tal av annat slag, som bibeln också uppmanar oss att undvika, eftersom det inte förhärligar Gud. I bibeln läser vi till exempel om vissa kvinnor: ”Samtidigt lär de sig också att vara sysslolösa, i det de löper omkring i husen; ja, inte endast sysslolösa, utan också skvalleraktiga och begivna på att lägga sig i andra människors angelägenheter, i det att de talar om sådant som de inte bör tala om.” (1 Tim. 5:13, NW) Om vi önskar förhärliga Gud med vårt tal, då får vi inte likna sådana sysslolösa, skvalleraktiga människor.

Tal av det slag som förhärligar Gud är tvärtom sådant som i människors hjärta och sinne ökar uppskattningen av den allsmäktige Guden, Jehova. Det är tal, med vilket man undervisar ”med mildhet”, tal som leder andra ”till exakt kunskap om sanningen”. (2 Tim. 2:25, NW) Det är tal av detta slag som vi visligen söker uppodla.

Att uppodla ett tal som förhärligar Gud

Hur kan vi utveckla vår förmåga att föra ett språk av det slaget? Hur kan vi lära oss att tala på ett sätt som förhärligar Jehova Gud?

För det första måste vi ha hjärtat fyllt med det som är rätt och gott, eftersom Jesus Kristus sade: ”Vad hjärtat är fullt av, det talar ju munnen.” (Matt. 12:34) Detta innebär att vi måste tänka på sådant som är lämpligt och passande. Vi måste följa bibelns råd: ”Till sist, mina bröder, allt som är sant, allt som är värdigt, allt som är rätt, allt som är rent, allt som är värt att älska, allt som man talar väl om, allt vad dygd heter och allt som förtjänar att prisas — låt sådana ting [ständigt] uppfylla edra tankar.” — Fil. 4:8, Hd.

För att kunna tänka på det som förtjänar att prisas och det som är rätt eller rättfärdigt måste man ägna sig åt enskilt studium av Guds ord, där man får läsa om sådana saker. Men om ett sådant studium skall vara till verkligt gagn, måste det bedrivas med ett rätt motiv. Det är såsom det heter i det bibliska ordspråket: ”Den rättfärdiges hjärta betänker, vad svaras bör.” (Ords. 15:28) Om vi alltså ”betänker” eller begrundar Guds ord i avsikt att kunna besvara frågor som folk ställer om Gud och hans uppsåt, då kommer vårt tal verkligen att förhärliga Jehova Gud. Det kommer att leda andra ”till exakt kunskap om sanningen”. — 2 Tim. 2:25, NW.

Men förutom att vi studerar Guds ord enskilt, måste vi också regelbundet vara med vid de möten som anordnas i Jehovas folks församlingar, om vi skall kunna vidareutveckla ett tal som förhärligar Gud. De utmärkta råd och den värdefulla undervisning som ges vid dessa möten hjälper oss att kunna besvara bibliska frågor verkningsfullare. När vi kan göra detta, ger det oss en mycket angenäm känsla. Det förhåller sig alldeles som bibelns ordspråk säger: ”En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom [rätt, NW] tid, det är gott.” — Ords. 15:23.

Bönen är också av stor betydelse, när man önskar uppodla ett tal som förhärligar Gud. Den kristne aposteln Paulus bad att andra skulle bedja på hans vägnar, såsom han sade, för att ”förmåga att tala måtte ges mig, ... att dristigt tala ut för att kungöra de goda nyheternas heliga hemlighet”. (Ef. 6:19, NW) Vid ett tidigare tillfälle hade också apostlarna och andra lärjungar bett om att de frimodigt skulle kunna tala sanningen, då de bad denna bön: ”Och nu, Jehova, ... tillstäd dina slavar att fortfara att tala ditt ord med all frimodighet.” — Apg. 4:29, NW.

Att den här bönen behagade Gud framgår tydligt av Guds svar. I bibeln läser vi om att när apostlarna hade slutat att bedja, ”skakades platsen där de var församlade; och de blev alla och envar uppfyllda av den heliga anden och talade Guds ord med frimodighet”. (Apg. 4:31, NW) Man bör alltså inte glömma bort att bönen är en viktig faktor, när det gäller att föra ett språk som är välbehagligt för Gud.

Talet ligger till grund för domen

Om vi skall vinna Guds ynnest och den välsignelse från honom som består i evigt liv beror i hög grad på vårt tal. Så betydelsefullt är talet; det har med frågan om liv och död att göra. Talet utgör en grundval för domen. Jesus Kristus framhöll detta, när han sade så här till de religiösa fariséerna på hans tid: ”Jag säger eder, att för vart fåfängligt ord, som människorna tala, skola de göra räkenskap på domens dag. Ty efter dina ord skall du dömas rättfärdig, och efter dina ord skall du dömas skyldig.” — Matt. 12:36, 37.

Hur viktigt är det inte därför att vi tänker på hur vi talar! Förhärligar vårt tal verkligen Gud? Det räcker inte med att vårt tal skall vara fritt från smädelse, skrik och skrän, lögn och skvaller. Detta är visserligen mycket viktigt, men vårt tal kan inte behaga Jehova Gud enbart genom att vi lägger bort sådant. Det räcker inte med att vi avstår från att säga sådant som Gud fördömer; nej, ett tal som verkligen förhärligar Gud måste vara något positivt, måste ge uttryck åt sådant som Gud vill att hans tjänare skall ge uttryck åt.

Vi kommer inte ifrån att Gud vill att hans folk skall kungöra de goda nyheterna om hans himmelska styrelse. Jesus Kristus förkunnade ”Guds rike” och förklarade: Jag måste ”förkunna evangelium [de goda nyheterna] om Guds rike, ty därtill har jag blivit utsänd”. (Luk. 4:43) Jesus talade också om en senare tidsperiod, ”avslutningen på tingens ordning”, och sade: ”Dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationer; och därpå skall slutet komma.” — Matt. 24:3, 14, NW.

Om vi önskar vinna Guds ynnest och evigt liv, måste vi alltså inse hur nödvändigt det är att efterlikna Jesu Kristi exempel. Vi måste förkunna budskapet om Guds rike enligt hans metod och får inte blygas för hans levnadssätt eller det budskap han predikade. Jesus sade: ”Den som blygs för mig och för mina ord, för honom skall Människosonen blygas, när han kommer i sin ... härlighet.” Vid ett annat tillfälle sade Jesus: ”Den som förnekar mig inför människorna, han skall också bli förnekad inför Guds änglar.” (Luk. 9:26; 12:9; Hd) Hur viktigt är det då inte att vi hindrar vad det vara må från att inkräkta på vår verksamhet att offentligen förkunna om Guds uppsåt, ty detta är ett tal som verkligen förhärligar Gud. — Rom. 10:10.

Tala övertygande

Budskapet om Guds uppsåt är mycket angeläget och brådskande. Redan i första århundradet var de kristna medvetna om hur angeläget det var att de förkunnade de goda nyheterna om Riket, och de gjorde detta frimodigt och övertygande. Om aposteln Paulus’ förkunnarverksamhet i staden Efesus läser vi: ”Därefter gick han in i synagogan; och under tre månader samtalade han där frimodigt och övertygande med dem om Guds rike.” (Apg. 19:8) Ja, aposteln Paulus försökte övertyga folk, riktigt överbevisa dem om att Guds rike utgör det enda hoppet om en god styrelse och fred. Vi bör göra detsamma.

Vid ett annat tillfälle, när aposteln Paulus talade inför konung Agrippa, var hans tal så medryckande och gripande att konungen sade: ”Föga fattas, att du övertalar mig och gör mig till kristen.” Aposteln Paulus svarade: ”Vare sig det fattas litet eller fattas mycket, skulle jag önska inför Gud, att icke allenast du, utan alla som i dag höra mig, måtte bliva sådana, som jag är.” (Apg. 26:28, 29) Denne Jesu Kristi apostel önskade att andra människor skulle bli sanna tillbedjare av Gud. Det var hans avsikt att söka övertyga dem om att de borde ta emot bibelns sanningar. Det är också vår avsikt såsom kristna Ordets förkunnare. Vi önskar övertyga folk om att de bör dyrka Gud i överensstämmelse med hans vilja och göra sig fria från den falska religionen.

Aposteln Paulus var effektiv i sin förkunnargärning, därför att han på ett övertygande sätt använde argument som han hämtade från Skriften. Om hans verksamhet i Tessalonika berättar bibeln följande: ”Han tog sin utgångspunkt i Skrifterna, utlade dessa och bevisade [genom hänvisningar], att Messias måste lida och uppstå från de döda. Han slutade med att säga: ’Denne Jesus, som jag förkunnar för er, är Messias.’ Några av dem lät övertyga sig” och kom till tro. (Apg. 17:2—4, Hd) Aposteln Paulus nöjde sig inte med att läsa ur Skrifterna; han talade med folk med utgångspunkt från dessa skrifter och utlade dem. Han fick folk att tänka på det som han sade. Han utlade och bevisade olika detaljer genom att använda Skrifterna.

Om ditt tal verkligen skall förhärliga Gud, bör du önska efterlikna detta apostoliska exempel. Sedan ditt sinne och hjärta tillägnat sig de goda tingen i Guds ord, kommer du att vilja tala övertygande med andra om dessa ting. Genom att du använder talets gåva på det sättet blir du kvalificerad att vinna evigt liv i Guds rättfärdiga, nya ordning. Fatta därför det beslutet att kungöra Guds uppsåt verkningsfullt vid varje lägligt tillfälle. Sök vinna den belöning som Gud håller fram för dem som förhärligar honom med sitt tal.