Värdet av rätt gemenskap genom församlingens möten
”Församla då folket, män, kvinnor och barn och främlingarna, som äro hos dig inom dina portar, på det att de må höra och lära och på det att de må frukta HERREN [Jehova], eder Gud, och hålla och göra efter alla denna lags ord.” — 5 Mos. 31:12.
1. Vad kan ordet gemenskap innebära, och för vilka syften träder människor i gemenskap med varandra?
GEMENSKAP innebär bland annat att samarbeta eller att komma tillsammans med en annan människa eller med en skara människor i ett gemensamt syfte. Människor har trätt i gemenskap med varandra för många olika syften: Arbetare har slutit sig samman för att förbättra sina arbetsförhållanden och sin ekonomiska ställning, politiska ledare för att göra upp partiprogram och religiösa förgrundsmän för att framkalla en känsla av större samhörighet inom den egna organisationen och mellan de olika organisationerna. Den sanne Gudens tillbedjare söker gemenskap med varandra i åter ett annat syfte. Deras uppsåt är att visa kärlek till Jehova Gud och till nästan, att bygga upp sin tro och att utöva en ren gudsdyrkan i lydnad för Guds befallning.
2. Vilket tvåfaldigt syfte tjänade det bud som gavs israeliterna och som är återgivet i 5 Moseboken 31:12?
2 Femte Moseboken 31:12 lyder: ”Församla då folket, män, kvinnor och barn och främlingarna, som äro hos dig inom dina portar, på det att de må höra och lära och på det att de må frukta HERREN [Jehova], eder Gud, och hålla och göra efter alla denna lags ord.” Dessa ord, som skrevs av Mose, gällde Guds folk för mer än 3.000 år sedan. Det framgår klart och tydligt att syftet med detta Guds bud var tvåfaldigt. För det första skulle på detta sätt Jehovas bud och befallningar kunna framhållas för Israels nation, så att de skulle lära dem och komma ihåg dem och de således skulle hysa den rätta fruktan för sin Gud och uppskattningen av honom. För det andra skulle det tjäna såsom ett skydd mot faran att träda i gemenskap med dem som inte var intresserade av att lära sig att frukta och tjäna Jehova, t. ex. de hedniska nationerna som omgav dem. Eftersom man enligt befallningen skulle församlas med männen, kvinnorna, barnen och främlingarna ”inom dina portar”, måste detta sannerligen ha inneburit att varje slags gemenskap med icke-israeliter, som inte ville lära sig något om Jehova Gud och inte ville tjäna honom, var förbjuden.
3. Varför är det viktigt för de kristna i denna tid att ha gemenskap med varandra i en församling, och vilken nytta medför detta för dem?
3 Även om många hundra år har förflutit sedan den tiden, har Jehovas bud till sitt folk att inhämta kunskap om honom och hans befallningar tillsammans med dem som utgör ett rätt umgänge inte förändrats eller försvagats. Till de hebreiska kristna sade Paulus följande: ”Låt oss tänka på varandra för att uppegga till kärlek och förträffliga gärningar, i det att vi icke försumma att församlas, ... utan uppmuntra varandra, och detta så mycket mera som ni se dagen närma sig.” (Hebr. 10:24, 25, NW) Lydnad för detta apostoliska bud har medfört att Jehovas namn blivit lovprisat genom de sånger, böner och ord av uppskattning som hörts ljuda i församlingsgemenskapen. Detta har i sin tur medfört välsignelser från honom över hans folk som en följd av själva denna lydnadshandling. I våra dagar är de kristna i behov av det rätta slaget av gemenskap för att de skall kunna ge och ta emot skriftenliga råd såväl som kunna ge och ta emot andlig uppmuntran. En sådan nyttig samvaro ger dem ett visst mått av gudaktigt skydd mot synliga och osynliga faror i den nuvarande onda, Gud vanärande tingens ordning.
Syftet med det rätta slaget av gemenskap
4, 5. a) Varför bör de kristna med omsorg välja sitt umgänge? b) Hur underströk Paulus för korintierna värdet av det rätta slaget av gemenskap?
4 När Paulus för hebréerna framhöll värdet av gemenskap med andra, med vilka uppmuntrade han dem då att umgås? Med den blodtörstiga skaran i cirkus, den romerska arenan, eller med ett gäng brottslingar på gatan eller med representanter för någon världsvis filosofisk skola? Inte alls! När Paulus skrev till Timoteus och talade om dem som nu på 1900-talet utgör en motsvarighet till denna fördärvade, kärlekslösa kategori av människor, sade han: ”Vänd dig bort ifrån sådana.” (2 Tim. 3:1—5) När Paulus talar om uteslutning av laglösa människor ur församlingen, framhåller han med skärpa att de kristna inte kan ha något umgänge med den som kallas broder och som är ”en otuktig människa eller en girig eller en avgudadyrkare eller en smädare eller en drinkare eller en roffare”. (1 Kor. 5:11) Om det förhåller sig så, i hur mycket högre grad bör vi då inte sky deras sällskap som inte är våra bröder och som utövar sådana ting.
5 I sitt andra brev till korintierna underströk Paulus detta ytterligare, när han sade: ”Bliv icke ojämnt sammanokade med icke troende. Ty vilken delaktighet har rättfärdighet med laglöshet? Eller vilken gemenskap har ljus med mörker? Vidare, vilken harmoni råder mellan Kristus och Belial? Eller vilken del har en trogen människa med en icke troende? Och vilken överensstämmelse förefinnes mellan Guds tempel och avgudar? Ty vi äro en levande Guds tempel; alldeles såsom Gud sade: ’Jag skall bo ibland dem och vandra ibland dem, och jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.’ ’”Gå därför ut ifrån dem och avskilj eder”, säger Jehova, ”och sluta upp med att röra vid det orena”’; ’”och jag vill taga emot eder”’”. (2 Kor. 6:14—17, NW) Liksom det rätta slaget av gemenskap hjälpte den judiska nationen och de första kristna att hålla sig tätt till Jehova, kommer en sådan gemenskap att tjäna samma syfte till gagn för Guds folk i våra dagar, nu under de få och ytterst betydelsefulla åren före Harmageddon.
6. Vad kan följden bli, om man inte rättar sig efter rådet i 1 Korintierna 15:33, och vad kan man vinna genom att lyda det?
6 Bibeln framhåller klart och tydligt vilken fördärvbringande verkan ett dåligt umgänge kan ha på en kristens liv. Paulus skriver: ”Faren icke vilse: ’För goda seder dåligt sällskap är fördärv.’” (1 Kor. 15:33) Underlåtenhet att ta denna varning i akt har medfört att de försumliga förlorat sin uppskattning av Jehova Gud och hans rättfärdiga krav. De har bragts att hänge sig åt omoraliska handlingar, dryckenskap och upproriskhet. Några har blivit helt uppslukade av denna världens materialism. Andra har blivit avfällingar. Var och en av dessa synder skulle kunna medföra andlig undergång. Å andra sidan är ett bra, hälsosamt, umgänge så nyttigt att det kan skydda vårt nuvarande liv såväl som trygga vårt framtida liv. Detta är möjligt, eftersom vi genom vår gemenskap med den kristna församlingen får kunskap om Jehova Gud och hans underbara uppsåt och dessutom får föreskrifter om hur vi skall kunna bringa vårt liv i överensstämmelse med denna kunskap. (Joh. 17:3) Det är ytterst viktigt för vem det vara må som önskar leva igenom Harmageddonstriden att rätta sig efter den befallning som gavs israeliterna att inte bara höra och lära Jehovas lag utan även att göra efter alla hans lags ord. Lärjungen Jakob framställde kravet på det här sättet: ”Men varen ordets görare och icke allenast dess hörare.” — Jak. 1:22.
7. Vilken nytta har nyintresserade människor av gemenskapen med den kristna församlingen?
7 Också människor som nyss fått sitt intresse för dyrkan av Jehova Gud väckt kommer i förbindelse med Jehovas organisation genom att söka gemenskap med hans trogna vittnen. Allesammans blir de intimt förbundna med varandra i ett ”samhälle” eller ”sällskap” med ett enda syfte för ögonen, och det är att uppegga varandra till kärlek och förträffliga gärningar, såsom Paulus sade. Om det inte funnes någon kristen församling i våra dagar, hur skulle dessa som söker Gud då kunna få den teokratiska organisationen påvisad för sig? När Paulus gav korintierna råd beträffande tungomålstalande och fördelarna med profeterande, framhöll han att inte bara de kristna kom tillsammans utan att också andra människor kom till mötet. ”Om därför hela församlingen kommer tillsammans på en plats och de alla tala tungomål, men vanliga människor eller icke troende komma in, skola de då icke säga att ni äro galna? Men om ni alla profetera och en icke troende eller vanlig människa kommer in, [bliva] ... hans hjärtas hemligheter ... uppenbarade, så att han faller ned på sitt ansikte och tillbeder Gud och förklarar: ’Gud är verkligen ibland eder.’” (1 Kor. 14:23—25, NW) Hela den församlade skaran av åt Gud överlämnade människor såväl som de icke överlämnade får alltså uppmuntran, hjälp och råd, då de kommer tillsammans för att lyssna när Guds ord dryftas. ”Fortsätt därför med att trösta varandra och uppbygga varandra, alldeles såsom ni ju också göra.” — 1 Tess. 5:11, NW.
8. a) Var och hur får vi normerna för den nya världens samhälle framhållna för oss? b) Hur vet vi att djävulen förstår vilket värde kristen gemenskap har?
8 Vid församlingens möten får vi de normer framhållna för oss som följs i den nya världens samhälle, och värdet av det rätta slaget av gemenskap sätts i motsats till ett dåligt umgänges faror. Vi hör till exempel om konung Sauls olydnad, Akans lystnad vid Jeriko, aposteln Judas’ själviskhet och några åt Gud överlämnade kristnas omoraliska liv nu i vår tid, vilket medfört uteslutning. Vi får också höra om patriarken Abrahams tro, profeten Mose ödmjukhet, hans efterträdares, Josuas, mod, Kristi Jesu kärlek, Paulus’ nitälskan och den trohet och ostrafflighet som våra kristna bröder nu ådagalägger världen utöver. Vi blir påminda om att vi måste vara på vår vakt mot äktenskapsbrott, lögn, tjuveri, skvaller, otukt, förtal, otro, upproriskhet och annat sådant, som vanärar Gud. Vi måste tänka på att djävulen inte vill att de kristna och intresserade människor skall komma tillsammans för att lyssna till dessa varningar från Skriften. (Gal. 5:19—21) Djävulen inser hur viktigt det är med det rätta slaget av gemenskap och vilken god verkan sådan gemenskap har på Jehovas tjänare. Fördenskull förbjuder hans organisation Jehovas vittnens möten överallt där den har möjlighet att göra detta, vilket vi ser av förhållandena i Spanien, Angola, Förenade arabrepubliken såväl som i Ryssland och många andra kommunistländer.
Jehovas ande verkar på den församlade skaran av kristna
9. a) Vilken försäkran finner vi i Skriften om att Jehovas ande vilar över församlingens möten? b) Hur handlar Jehova med sitt folk, och varför svarar du så?
9 Kristus Jesus sade följande om gemenskapen i den kristna församlingen: ”Var två eller tre äro församlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.” (Matt. 18:20) Varhelst du finner kristna människor församlade i överensstämmelse med Jehovas vilja, där finner du också att hans vägledande ande är i verksamhet. Lukas skriver om de första kristnas samvaro och om hur Jehova Gud välsignade dem: ”Dag efter dag voro de beständigt tillstädes i templet i endräkt, ... och de prisade Gud och funno ynnest hos allt folket. Samtidigt fortfor Jehova att med dem dagligen förena dem som blevo frälsta.” (Apg. 2:46, 47, NW) Av detta förstår vi hur nödvändigt det är att inse att Gud i denna tid handlar med och genom en organisation såsom han har gjort i gångna tider. Detta får vi ytterligare klart för oss, om vi ger akt på hur Gud handlade med Israels nation. Han handlade inte med en enstaka individ, utan han handlade med dem som hade trätt i gemenskap med hans organisation. Mose, som var Guds synlige representant, tjänade såsom en kanal eller förbindelseled för Israels nation. — 2 Mos. 3:10, 16.
10. Om någon underlåter att vara med vid Jehovas vittnens möten, vad anger då förmodligen detta?
10 I våra dagar tjänar de smorda, av anden pånyttfödda vittnena för Jehova, vilka tillsammans utgör den ”trogne och omdömesgille slaven” (NW), såsom en jordisk kanal eller förbindelseled för den stora skara människor som skall få överleva Harmageddonstriden. Dessa smorda vittnen jämte den ”stora skaran” av följeslagare till dem utgör den nutida kristna organisation, genom vilken Guds ande verkar. (Matt. 24:45—51; Upp. 7:9—17) Gud har aldrig haft mer än en kanal eller förbindelseled vid en och samma tid. Om man underlåter att erkänna och förena sig med Jehovas smorda vittnen, anger detta utan tvekan att man inte befinner sig i Jehova Guds organisation och under hans andes ledning. Sorgligt nog glömde israeliterna bort värdet av det rätta slaget av gemenskap och slöt sig till dem som befann sig utanför de israelitiska städernas portar, som vi läser i Psaltaren: ”Och de gingo åstad och beblandade sig med nationerna och började lära sig deras gärningar. Och de fortsatte att tjäna deras avgudar, och dessa blevo en snara för dem.” — Ps. 106:35, 36, NW.
Tillfällen då man kan vara tillsammans med kristna
11. Vilken frikostig föranstaltning har Gud gjort genom sin organisation, varigenom hans folk kan få andligt skydd?
11 Såsom ett medel till skydd för sitt folk i denna tid, så att de inte slår in på en felaktig kurs och beblandar sig med folk av nationerna och lär sig deras gärningar, har Jehova gjort föranstaltningar genom sin organisation för att hans folk skall använda fem timmar varje vecka till möten i församlingen. Dessa möten är mycket olika de religiösa gudstjänster och möten som hålls i kristenhetens kyrkobyggnader, ty de är avsedda att fylla Jehovas vittnens behov, så att de skall kunna fullgöra sin offentliga tjänst och bli styrkta till att slå vakt om sin kristna ostrafflighet. Det kan därför vara till gagn och nytta för dem av våra läsare som är överlämnade vittnen åt Jehova att vi här i korta drag redogör för dessa möten och syftet med dem, vilket också kan vara intressant och upplysande för dem av våra läsare som ännu inte har varit med vid något möte som Jehovas vittnen anordnar.
12. a) Vilket är Jehovas vittnens viktigaste möte, och vilka har nytta av att vara med vid det? b) Hur tillgår mötet, och vilket skriftenligt skäl finns det till att delta genom att svara?
12 Jehovas vittnens viktigaste möte varje vecka är det församlingsmöte, där man studerar tidskriften Vakttornet under en timmes tid. Om ni slår upp andra sidan i det här numret av tidskriften, lägger ni märke till att det har tryckts 4.800.000 exemplar av detta nummer på 70 olika språk. Det är vid Vakttornsstudiet som lärofrågor dryftas och aktuella, välbehövliga, nya andliga sanningar meddelas genom den ”trogne och omdömesgille slaven”, vilket hjälper en att hålla sig à jour med tillämpningen av bibelns profetior och med deras uppfyllelse. Det är ett möte som alla har nytta av, barn och ungdom såväl som vuxna. En man kan få veta hur han bör avbörda sig sitt ansvar i familjen. Han kan få upplysningar om hur han kan vara en god och förståndig far, hur han kan se till att endräkten och friden bevaras bland medlemmarna i hans familj och hur han skall kunna utöva ledarskapet på lämpligt sätt. En kvinna kan få kunskap om sin kristna ställning, inte bara i hemmet, utan också i den teokratiska organisationen, och få veta hur hon kan tjäna Gud och sin familj på ett välbehagligt sätt. Barnen får lära sig att rätt respektera Gud och föräldrarna, och de får dessutom sådan undervisning och fostran, som kommer att bidra till deras fysiska och andliga växt. Detta Vakttornsstudiemöte leds av en ordförande, som ställer de frågor som återfinns vid foten av sidan i tidskriften, och de närvarande erbjuder sig att svara genom att räcka upp handen. När räckte du sist upp handen för att få svara? Hur många veckor eller månader har gått sedan du offentligen kungjorde din tro på Jehova Gud och hans frälsning, såsom Paulus uppmanar oss att göra? (Hebr. 13:15; Rom. 10:10) Hur vore det om du skulle göra det vid nästa Vakttornsstudium och så finge erfara hur sanna Jesu ord var, när han sade: ”Det ligger mera lycka i att giva än i att taga emot”? — Apg. 20:35, NW.
13. a) Vad är syftet med tjänstemötet? b) Vad beror det på, om tjänstemötet skall bli lyckat?
13 Ett annat församlingsmöte, som hålls i Rikets sal varje vecka under en timmes tid, är tjänstemötet. Detta är ett möte som sedan Jesu och apostlarnas dagar har fyllt ett verkligt behov genom att ge Jehovas vittnen praktiska råd och anvisningar, som hjälper dem att bli bättre kvalificerade Ordets förkunnare och att verkningsfullare utföra sin förkunnargärning från hus till hus. (Luk. 10:1—16; Apg. 4:23—31) Det var med tanke på sådan hjälp som Paulus sände Timoteus till församlingen i Korint. Timoteus skulle lära dem hur de skulle kunna fullgöra sin förkunnargärning på samma sätt, enligt samma metoder, som Paulus: ”Han skall påminna eder om huru jag går till väga i Kristus, i enlighet med den lära jag förkunnar allestädes.” (1 Kor. 4:17) Under ett sådant möte får man se många olika sätt eller metoder att undervisa och lära. Det förekommer anföranden, demonstrationer, punkter med frågor och svar, intervjuer och samtal mellan två eller flera. Eftersom alla Jehovas vittnen är Ordets förkunnare, är detta möte avsett för alla som har en önskan att tjäna Gud och Kristus Jesus — för män, kvinnor och barn. (1 Kor. 14:26) Tjänsten för Guds rike, ett månadsblad som Sällskapet Vakttornet ger ut, anger huvuddragen för det som skall dryftas under tjänstemötet, och det åligger församlingens tillsyningsman att ge kvalificerade bröder i uppdrag att framlägga stoffet. Alla församlingens medlemmar måste göra vad på dem ankommer för att mötet skall bli intressant, livligt och nyttigt för envar av de närvarande. Om du inte känner dig entusiastisk inför tjänstemötet och inte med spänning och förväntan ser fram emot det, kan detta då bero på att du bara går dit för att få och inte för att ge? Om du anser att mötet kunde vara bättre, borde vara bättre och att det fattas något, då kanske det är din medverkan som fattas. När du blir ombedd att medverka i en demonstration eller du får tillfälle att svara på en fråga, vägra då inte att göra detta, därför att du menar att någon annan är mera skickad härtill. Om det vore så, då skulle du inte tycka att mötet kunde vara bättre. Se i varje uppgift som tilldelas dig ett tillfälle att tjäna andra, och lita på att Jehovas ande skall bistå dig.
14. Hur kan man få gagn av teokratiska skolan? Vad försiggår vid den?
14 Skolan i teokratisk ämbetsutövning hålls vanligen samma kväll som tjänstemötet. Avsikten med denna skola är att Jehovas vittnen skall få undervisning och övning i att predika de goda nyheterna. De flesta av dem som är med vid detta möte har överlämnat sig åt Jehova Gud till att göra hans vilja, vilket består i att offentligen predika budskapet om Riket, och fördenskull är de alltid intresserade av att förbättra sin förkunnartjänst, såsom Paulus uppmanade Timoteus att göra, när han skrev: ”Bliv ett exempel för de trogna i tal. Fortsätt ... med att ägna dig åt offentlig föreläsning, åt förmaning, åt undervisning. Tänk på dessa ting; gå upp i dem, så att dina framsteg må bliva uppenbara för alla människor.” (1 Tim. 4:12, 13, 15, NW; 2 Tim. 2:15) Tvärtemot vad som sker vid flertalet skolor är det ingen som tar avgångsexamen vid den här, ty lärokursen pågår livet ut, om man är ung eller gammal, man eller kvinna. Bibeln är den främsta läroboken, och därtill kommer olika böcker som är till hjälp vid studiet av bibeln. Under en timmes tid får man lyssna till korta anföranden om bibeln, bibliska predikningar och bibelsamtal, utarbetade av dem som är med i skolan. Efter varje sådant framförande ger en kvalificerad instruktör beröm och uppbyggande råd.
15. Hur är de offentliga bibliska föredragen till gagn för såväl allmänheten som Jehovas vittnen, och varför bör alla Jehovas vittnen vara med?
15 Bland de kvalificerade eleverna i teokratiska skolan utväljs talare att hålla offentliga entimmestal över olika bibliska ämnen, som är utarbetade särskilt med tanke på nyintresserade människor och även är avsedda att verka stimulerande och vederkvickande på alla Jehovas vittnen. Dessa offentliga föredrag hålls vanligen på söndagen i Rikets sal. Dessa intressanta bibliska föreläsningar är ett av de bästa medlen att hjälpa dem som studerar bibeln i sina hem tillsammans med Jehovas vittnen att bli förtrogna med Jehovas storslagna uppsåt beträffande mänskligheten och att regelbundet ha gemenskap med Guds organisation. Under ett enda år har man möjlighet att få höra ett stort antal olika ämnen dryftas av kvalificerade Ordets förkunnare. Genom dessa föreläsningar får de närvarande inskärpta hos sig Guds ords livsviktiga sanningar, som får budskapet om Riket att framträda i all sin storslagenhet. Om någon som är med vid dessa föredrag inte ännu har något bibelstudium i sitt hem, kan han få sitt intresse väckt vid något av dem i sådan grad att han kanske vill att någon sätter i gång ett bibelstudium med honom i hans hem. Jehovas vittnen röner också stort gagn av att vara närvarande, ty de inhämtar nya sanningar och kan ta fasta på nya sätt att framlägga de goda nyheterna om Guds rike. Dessa föreläsningar tjänar också som en påminnelse om bibelns principer, såsom Petrus skrev: ”Jag ... väcker upp eder klara tankeförmåga genom en påminnelse.” (2 Petr. 3:1, NW) Alla Jehovas vittnen önskar vara med vid detta möte för att välkomna gästerna och för att kunna besvara de frågor som de kan ha beträffande Guds ord, bibeln.
16. Nämn något om nyttan av församlingsbokstudierna.
16 Det femte mötet slutligen, som dock inte är det minst viktiga, är församlingsbokstudiet. Dessa bokstudier med ett ringa antal deltagare hålls i hemmen hos Jehovas vittnen och i Rikets sal, vilket gör det lätt för dem som bor i grannskapet att vara med. Den studiebok som används är vanligen en av de senaste bibelstudiehjälpredor som utgivits av Sällskapet Vakttornet, jämte bibeln. Dessa studier klargör vilket ljus som kastas över de bibliska profetiorna och de profetiska bilderna, som man behöver förstå nu i denna tid mer än någonsin. Vi ser här återigen bevis på Jehovas kärleksfulla godhet och hans ömma omvårdnad om sitt folk, ty i dessa små grupper har man lättare för att bli bekant med varandra, och studieledaren kan här, genom Guds organisation, utan större möda ägna var och en som deltar i studiet särskild uppmärksamhet och kärleksfull omsorg. I förbindelse med bokstudiet besannas verkligen detta ordspråk: ”Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.” — Ords. 27:17.
17. Hur inverkar den kristna gemenskapen på de nyintresserade och på Jehovas vittnen?
17 Alla människor som är intresserade av att tjäna Skaparen nu och som önskar bli välsignade av honom i framtiden inbjuds, ja, uppmanas kraftigt att söka gemenskap med kristna män, kvinnor och barn, som regelbundet deltar i dessa möten. Värdet av denna gemenskap är uppenbart, och många intresserade har nämnt det, då de varit med vid församlingens möten för första gången. Man hör dem ofta säga: ”Så vänliga och lyckliga ni är här! Programmet var så intressant och undervisande. Allting var så annorlunda i jämförelse med andra religiösa möten som jag har varit med om.” Ja, de lägger märke till skillnaden, både när det gäller människorna och det som de får höra, och Jehovas vittnen är lyckliga över att de kom och var med. Jehovas vittnen erfar denna lycka varje gång de kommer tillsammans med sina kristna bröder. Denna lycka kommer av den värdefulla gemenskapen med dem som får del av Jehovas ande, den ande som vilar över hans församling när den möter upp. Så förhåller det sig, antingen bara några få kommer tillsammans i ett privat hem, något eller några hundratal är samlade i Rikets sal eller flera tusen strömmar samman på ett stadion eller i en hörsal.
18. Hur stor procent av Jehovas vittnen är med vid församlingens möten världen utöver?
18 I betraktande av det som här har sagts om gagnet av god, nyttig gemenskap, som man kan njuta av vid församlingens möten, kommer i medeltal 75 procent av alla dem som slutit sig till Jehovas vittnen tillsammans till de olika mötena världen utöver, vilket utgör en skarp kontrast till de vanligen låga närvarosiffror som flertalet andra samfund klagar över, när det gäller deras möten. Men detta visar att omkring 25 procent av Jehovas vittnen inte kommer tillsammans regelbundet till Vakttornsstudiet, tjänstemötet, teokratiska skolan, bokstudierna och de offentliga föredragen. Står inte dessa som uteblir i fara att följa samma kurs som de otrogna israeliterna, vilka inte längre insåg värdet av det rätta slaget av gemenskap utan beblandade sig med nationerna, lärde sig deras gärningar och tjänade deras avgudar? Jo, det gör de verkligen!
19. Vad kan man göra för att bistå dem som inte är med regelbundet vid mötena?
19 Tillhör du dem som inte är med regelbundet? Vet du om några som råkat i denna fara? I så fall skulle du ådagalägga kärlek, om du tillsammans med dem begrundade Jehovas råd och förmaningar om att man regelbundet bör komma till församlingens möten. Hjälp dem att på nytt finna den fröjd och glädje och den sinnesfrid som kommer av det rätta slaget av gemenskap. Gör det nu. Paulus sade: ”Räta därför upp de händer, som hänga ned, och de knän, som äro försvagade; och fortsätt med att göra räta stigar för edra fötter, för att det som är halt icke må vridas ur led utan att det i stället må bliva helat.” (Hebr. 12:12, 13, NW) Vi behöver inte vara i tvivelsmål om vårt umgänge efter Harmageddonstriden, men om vi inte nu söker gemenskap med Guds församling, kommer vi inte att vara vid liv och kunna glädjas över gemenskapen med Gud, hans Son och hans folk efter Harmageddon.
20. Endast på vilket sätt kan vi förvissa oss om att den gemenskap vi nu har med andra är av det rätta slaget?
20 Jehova Guds avsikt med att uppmana oss att söka det rätta slaget av gemenskap nu är att vi må höra och lära att frukta honom och göra hans vilja. De kristna bröder, som vi umgås med vid församlingens möten, är det bästa umgänge vi kan finna här i världen, och vidare är fem av de viktigaste timmarna varje vecka just de som vi använder när vi kommer tillsammans med dem till församlingens möten. Denna gemenskap eller samvaro är välbehaglig för Jehova, medför glädje för oss och är nyttig för vår förkunnargärning och vårt framtida liv i den nya tingens ordning efter Harmageddonstriden.
[Bild på sidan 248]
Alla uppmuntras att erbjuda sig svara vid Vakttornsstudiet