Hennes huvudbeklädnad och verksamhet i församlingen
1, 2. Hur kan en huvudbonad förhöja en kristen kvinnas skönhet och behagfullhet, och vad är det i samband med kravet på att en kvinna skall ha huvudet betäckt, som vi nu skall dryfta?
EN VÄL vald huvudbonad kan förhöja en kvinnas naturliga skönhet och behagfullhet. När hon höljer sitt huvud såsom tecken på kristen underdånighet, förhöjer detta hennes värdefullare andliga behagfullhet. Även om en kristen kvinna, när hon har en huvudbeklädnad i det syftet, inte skulle välja en vågad hattkreation som drar blickarna till sig, så finns det ingen orsak till att hennes huvudbeklädnad inte samtidigt skulle bidra till att förhöja hennes utseende på ett blygsamt och klädsamt sätt.
2 I föregående artikel (paragraf 3) nämnde vi tre huvudsakliga tillfällen eller situationer som kräver att en kvinna betäcker sitt huvud såsom tecken på sin kristna underdånighet. Ett av dessa tillfällen har vi uttömmande dryftat, så vi skall nu gå vidare och tänka på de båda andra. De har att göra med kvinnans verksamhet i förbindelse med församlingen.
3. a) Är det nödvändigt att en syster har huvudet betäckt, då hon arbetar från dörr till dörr åtföljd av en broder? Ge skäl för svaret. b) Men vad bör vi dessutom komma ihåg?
3 Låt oss först tänka på den förkunnarverksamhet Jehovas vittnen utför, tjänsten från dörr till dörr och arbetet med att göra återbesök och leda bibelstudier. Skulle det till exempel vara nödvändigt för en kvinna att ha huvudet betäckt medan hon predikar från dörr till dörr, ifall hon gör det tillsammans med en manlig överlämnad Ordets förkunnare och hon då håller en predikan? Nej, det tycks inte finnas något skriftenligt skäl som skulle kräva detta. Det utgör en del av hennes uppgift att förkunna de goda nyheterna. (Matt. 24:14) Hon söker inte tillvälla sig en broders ställning. Brodern följer med henne enbart för att bistå henne i tjänsteutövningen, kanske i egenskap av kretstjänare eller tillsyningsman i församlingen på platsen och inte för att bli undervisad av henne. Detta gäller också i återbesöksarbetet. Låt oss emellertid komma ihåg att detta är något som berör samvetet. Kanhända tycker några systrar att de bör betäcka sitt huvud under sådana omständigheter, och förvisso finns det intet att invända emot att de gör detta, om deras samvete bjuder dem att göra det.
4. a) Kan en syster frambära bön i närvaro av en överlämnad broder? b) Varför bör en syster, som leder ett bibelstudium, vid vilket en överlämnad broder är närvarande, ha sitt huvud betäckt?
4 Men när det gäller bibelstudieverksamheten, blir situationen något annorlunda. Om en överlämnad broder följer med en syster till ett bibelstudium i ett hem, bör han frambära bön, eftersom en syster aldrig bör bedja i närvaro av en överlämnad broder, inte ens med betäckt huvud, med mindre det finns någon speciell orsak till detta, som till exempel att brodern förlorat talförmågan. Systern kan dock leda studiet för övningens skull, men hon bör göra det med sitt huvud betäckt. Varför det? Därför att detta innebär mera än att hålla en predikan i arbetet från dörr till dörr eller vid ett återbesök. Det är ett bibelstudiemöte, för vilket det gjorts anordningar i förväg och som på föreskrivet sätt inleds med bön. Den som leder studiet fungerar i själva verket som ordförande vid ett möte där en överlämnad manlig medlem i församlingen är närvarande. I normala fall borde den överlämnade brodern ha ledningen vid ett sådant möte, vid vilket det ges undervisning på ett organiserat sätt. (1 Tim. 2:12) Systern får emellertid leda studiet av den speciella orsaken att hon skall få övning i bibelstudieverksamheten. Men hon bör visa respekt för den manlige församlingsmedlemmen, som är närvarande, genom att ha sitt huvud betäckt.
5. a) Om en icke överlämnad manlig förkunnare åtföljer en syster på ett bibelstudium, vem bör då frambära bön? b) Krävs det av en syster i ett sådant fall att hon har sitt huvud betäckt? Ge skäl för svaret.
5 Det händer stundom att en syster åtföljs till ett bibelstudium av en yngling som har slutit sig till församlingen men som ännu inte låtit döpa sig, även om han lämnar in rapport till församlingen om verksamhet såsom förkunnare av de goda nyheterna. Hur bör man då gå till väga? Eftersom ynglingen inte är överlämnad, kan han inte med rätta företräda den överlämnade systern i bön till Jehova, och därför är det lämpligt att hon frambär bön vid studiet. Han kan dock leda själva studiet. Men när systern frambär bön och i de fall, då hon leder ett sådant studium, bör hon göra detta med betäckt huvud. Även om ynglingen inte i fullaste bemärkelse är en medlem av församlingen, så är han på väg att bli detta, och vad utomstående beträffar, så räknas han höra till församlingen på grund av sin predikoverksamhet, och han visar sig följa en lydnadens kurs.
6. Hur bör man gå till väga, om en syster leder ett bibelstudium till gagn för en nyligen överlämnad broder?
6 Det kan också hända att en syster verkligen leder ett bibelstudium i hemmet till gagn för en överlämnad broder. Hon kanske har predikat sanningen för denne man, studerat med honom och hjälpt honom fram till överlämnande och dop och till att ta del i tjänsten. Därför att det inte finns någon manlig förkunnare, måste hon själv fortsätta studiet i hemmet med denne nye broder för att avsluta genomgången av böckerna ”Låt Gud vara sannfärdig” och ”Detta betyder evigt liv”. Han behöver lära känna dessa ting, och i detta fall är hon den enda på orten som kan bistå honom. Under sådana omständigheter bör hon rätteligen ha sitt huvud betäckt medan hon leder studiet, men den nyligen överlämnade brodern bör frambära bön.
7. a) Kan en syster hjälpa en ny broder i tjänsten på fältet? b) Hur kan systern hjälpa brodern att förbättra sin förkunnartjänst, även om hon inte ger honom direkta råd?
7 Naturligtvis kan hon även till att börja med behöva hjälpa honom i förkunnartjänsten, men omständigheterna får avgöra i vilken utsträckning hon anser sig kunna göra det, och hon bör göra det med urskillning. Att en man ensam följer en kvinna i förkunnartjänsten kan lätt missförstås, i synnerhet om en av dem eller båda två är gifta, och är en sak som man bör undvika, om det är möjligt. I vissa länder skulle det inte alls gå för sig. Fördenskull måste man göra några andra anordningar, om det alls är möjligt, och i de flesta församlingar finns det tillgång till bröder, som kan hjälpa den nye. Om det inte finns några bröder tillgängliga i församlingen, kanske ännu en syster kan följa de båda åt. Om systern, under sådana omständigheter tar med sig den nye brodern i tjänsten på fältet, bör inte detta utgöra ett regelrätt förordnande i övningsprogrammet, men systern kan hjälpa den nye brodern genom att låta honom ge akt på tillvägagångssättet då hon utför predikoarbetet. Hon bör inte ge råd i fråga om hans sätt att framlägga budskapet, som en broder skulle göra, och eftersom hon inte bör göra det, är det inte nödvändigt att hon har sitt huvud betäckt, men också i detta fall kan samvetet få avgöra saken. Om brodern ber om förslag och anvisningar, kan hon alltid hänvisa till vad Sällskapets publikationer säger eller kanske förklara hur hon brukar reda upp olika situationer, men hon bör undvika att kritisera hans sätt att frambära de goda nyheterna. Om en syster har en rätt uppfattning om vad som är passande och håller i minnet Skriftens principer angående ledarskapet, kommer detta att bli till hjälp för henne att under sådana omständigheter uppföra sig på ett sätt som är gagneligt och därtill utvisar respekt för situationens krav.
Vid församlingens möten
8. a) Behöver kvinnorna i allmänhet betäcka huvudet vid församlingens möten? b) Vilken situation kan uppstå vid samlingar för tjänst på fältet; hur bör man då gå till väga, och varför?
8 Vad det gäller behovet för kvinnorna att betäcka huvudet vid Jehovas vittnens möten, så uppstår det inte i allmänhet något sådant i flertalet församlingar. Som vi redan sett, är den princip som tillämpas denna: Det krävs av en syster att hon betäcker sitt huvud då hon — om ingen kvalificerad man är tillstädes — frambär bön eller fungerar som ordförande vid ett församlingsmöte. En sådan situation kan till exempel uppstå vid en samling för tjänst på fältet, kanske mitt i veckan, då endast systrar är närvarande. Vid sådana tillfällen är det tillbörligt att man frambär bön å gruppens vägnar, innan man beger sig ut för att ta del i Jehovas tjänst, och någon måste då leda mötet. (Ef. 6:18) Eftersom det är en samling anordnad av församlingen, fullgör de systrar som leder det eller frambär bön uppgifter som bröderna i vanliga fall utför, och därför måste de betäcka huvudet, även om det är enbart systrar närvarande. En syster som är förordnad bokstudieledare måste också ha huvudet betäckt, medan hon leder studiet och likaså när hon frambär bön, om det inte finns någon överlämnad broder närvarande som kan ta hand om detta.
9. Hur bör systrar betrakta den del de har i tjänstemötesprogrammet och teokratiska skolan, och bör deras uppgifter då i allmänhet kräva att de har huvudet betäckt?
9 Det krävs inte att systrarna har huvudet betäckt när de är med i demonstrationer och berättar erfarenheter eller när de håller övningstal i form av demonstrationer i teokratiska skolan i församlingen. I sådana fall intar inte systrarna någon ordförandeplats i församlingen. De söker inte instruera bröderna eller ge dem direktiv beträffande vad de skall göra, och fördenskull överträder de inte någon Skriftens princip, då de inte betäcker huvudet. Men systrarna bidrar mycket till att uppbygga alla i församlingen. Fördenskull bör en syster aldrig undervärdera nyttan av någon del som hon kan ha i programmet, antingen det gäller att berätta en erfarenhet eller ta del i en demonstration.
Kvinnliga tjänare i församlingarna
10. a) Vilken situation uppstår ibland i våra dagar i Jehovas vittnens församlingar, vilket illustreras av Romarna 16:1? b) Vad betyder det grekiska ordet för tillsyningsman, och på vem är det tillämpligt?
10 I Romarna 16:1 omtalas Febe som ”en tjänare i den församling som är i Kenkrea”. (NW) Vi känner inte till vad som ingick i hennes plikter, men liksom det var i Febes fall, kan man också i vår tid behöva använda systrar till att fylla tjänarposter i en församling, om det saknas kvalificerade bröder. Detta kan även omfatta de plikter som åligger församlingstjänaren. Vi bör dock inte i sådana fall tala om en syster som en tillsyningsman, eftersom själva innebörden i det grekiska ordet episkopos, ”en som besöker för att inspektera”, anger att en sådan ställning med rätta endast kan intas av en överlämnad man, som i händelse han är gift skall vara en enda hustrus man. Rätt och riktigt säger 1 Timoteus 3:1 (NW): ”Om någon man traktar efter ett ämbete som tillsyningsman, åstundar han ett förträffligt arbete.”
11. Vilken uppgift tjänar huvudbeklädnaden, när kvinnan frambär bön eller leder ett möte i församlingen?
11 När en syster som bekläder posten som församlingstjänare — eller någon annan syster som är överlämnad och döpt — utför åligganden som har att göra med ledarskap och som i normala fall skulle skötas av en tillsyningsman, biträdande tjänare eller studieledare, då är det nödvändigt att hon har huvudet betäckt. Systern tjänar tillfälligt eller på grund av omständigheterna i en mans ställe, och genom att betäcka sitt huvud visar hon tillbörlig, samvetsgrann hänsyn för den ställning hon intar i förhållande till den teokratiska organisationen. Man kan också säga att hennes huvudbeklädnad utgör en varning för henne att inte försöka handla på eget bevåg eller utöva något oteokratiskt inflytande i församlingen, såsom fallet var i församlingen i Tyatira, enligt vad som beskrivs i Uppenbarelseboken 2:20.
12. Vilket tillvägagångssätt bör följas vid ett Vakttornsstudium om ingen kvalificerad broder är närvarande, och bör den syster, som leder studiet, betäcka sitt huvud? Bör systern som läser paragraferna göra det?
12 För att illustrera detta kan man säga: En syster som leder församlingens Vakttornsstudium eller, som redan nämnts, ett församlingsbokstudium skall ha huvudet betäckt då hon gör detta, liksom en syster som frambär bön vid sådana möten, och hon bör göra detta även om hon sitter med vid det tillfället. I de flesta fall då en syster leder mötet med huvudet betäckt är antalet närvarande ganska litet, och i allmänhet skulle det inte vara nödvändigt för henne att stå upp medan hon gör det. Även vid Vakttornsstudiet kanske antalet närvarande inte är större än vad det brukar vara vid ett församlingsbokstudium, varför de närvarande kan sitta på samma sätt som de gör vid bokstudiet, och den som leder studiet har dem då likväl framför sig och kan förbli sittande i de flesta fall. Den syster, som läser paragraferna, kan göra det sittande, och eftersom hon ju bara läser, behöver hon inte betäcka sitt huvud. Det är Vakttornet som undervisar. Även om antalet närvarande är något större och det inte finns någon kvalificerad broder tillgänglig och systern i ett sådant fall måste stå och läsa för att göra sig hörd, skulle det inte vara nödvändigt att hon hade sitt huvud betäckt, eftersom det inte är hon som undervisar eller leder mötet. Hon håller inte något tal, hon läser endast en sammanfattning från Vakttornet. Men också i ett sådant fall kanske systern föredrar att ha sitt huvud betäckt, därför att hon anser detta vara mera passande, och då bör hon handla enligt sitt samvetes bud. Om en syster har sitt huvud betäckt i vanliga fall, behöver hon sannerligen inte ta av sin huvudbeklädnad vid något tillfälle då hon ägnar sig åt sann gudsdyrkan.
13. Hur kan det stoff vid tjänstemötena, som vanligen behandlas i form av ett tal eller föredrag, framläggas?
13 Vad bör tillvägagångssättet vara vid tjänstemötet och skolan i teokratisk ämbetsutövning, ifall det saknas överlämnade manliga medlemmar? Den syster, som leder dessa möten, bör göra det med huvudet betäckt. Då man framlägger stoffet, bör man hålla i minnet att undervisning i församlingen är en uppgift för de manliga medlemmarna, och därför bör en syster, då hon framlägger stoffet för församlingen, undvika att göra det i form av ett föredrag. När Tjänsten för Guds rike anger att någon punkt skall behandlas i form av ett föredrag, till exempel ett tal grundat på stoff i Vakttornet, kan artikeln i tidskriften, eller delar av den, läsas av en av systrarna, medan hon sitter kvar på sin plats i salen. Den tid som tillmätts för programpunkten i fråga får avgöra vilka delar av artikeln som skall läsas, och den syster, som skall läsa upp stoffet, kan på förhand få veta vilka stycken som bör läsas och inte lämnas att efter eget gottfinnande välja ut stoffet.
14, 15. a) Hur kan stoffet i instruktionstalet och i första och andra övningstalet läggas fram i teokratiska skolan? b) Hur bör man behandla punkter med frågor och svar?
14 Samma metod bör följas när det gäller att lägga fram stoffet i instruktionstalet och andra tal i teokratiska skolan som i vanliga fall tilldelas bröder. Stoffet kan läsas ur de angivna publikationerna av systrar, som sitter kvar på sina platser i lokalen, och de behöver inte betäcka huvudet i sådana fall. På det sättet behöver en församling, även om den består av enbart systrar, inte gå miste om de upplysningar som framläggs för de andra församlingarna.
15 När en syster fått uppgiften att leda en punkt med frågor och svar — och detta är ju alltid gagneligt med tanke på att de närvarande kan deltaga —, bör hon fullgöra denna uppgift med betäckt huvud, eftersom det innebär att hon fungerar som ordförande, även om hon leder punkten i sittande ställning.
16, 17. Hur kan den syster, som fungerar som skoltjänare, bistå a) systrar som är inskrivna i skolan? b) en ny broder, som slutit sig till församlingen och skrivit in sig i skolan?
16 Hur kan då en syster, i egenskap av skoltjänare, ge råd åt eleverna utan att därigenom i själva verket undervisa i församlingen? Hon önskar säkerligen undvika att ge intryck av att hon uppträder som kritiker eller instruktör. Men hon kan ändå hjälpa de andra systrarna genom att göra förslag och genom att direkt citera från Sällskapets publikationer, och så låta Sällskapets publikationer undervisa. Hon kan också göra anteckningar på rådblanketten, och hon kan alltid ge ytterligare hjälp privat åt dem av eleverna som ber om det.
17 Men hur blir det om en man börjar komma med, överlämnar sig och skriver in sig i skolan? Tills han blir kvalificerad att sköta skoltjänarens plikter, kan systern vara tvungen att fortsätta att sköta denna uppgift för någon tid. Men hon kommer inte att ge brodern råd, då han håller ett tal, och inte heller gör hon anteckningar på hans rådblankett. Men för att denne nye broder skall få någon hjälp i att förbättra sin förmåga att hålla tal, kan det vara nyttigt att han får en uppgift vid kretstjänarens besök. Kretstjänaren kommer då att ge honom råd och även göra anteckningar på hans rådblankett. Den nye brodern kan naturligtvis önska få någon ytterligare hjälp emellan sådana besök, och han kan då vända sig till den syster som fungerar som skoltjänare och be om bistånd, kanske för att kunna övervinna någon speciell svårighet. Denna syster kan hjälpa honom att finna nyttiga påpekanden i Sällskapets publikationer och kan kanske bistå honom med att förstå de principer för talekonsten som framläggs utan att hon fördenskull behöver ge honom några direkta råd.
18. Behöver en syster som tolkar en broder, då han håller ett föredrag, ha sitt huvud betäckt?
18 Några har undrat om en syster som blir anmodad att tolka en broder, som håller ett föredrag, skall ha sitt huvud betäckt eller inte. Härpå kan man svara: Systern är inte upphov till det som sägs; hon återger bara talet. Sett ur den synvinkeln verkar det alltså som om hon inte skulle behöva ha huvudet betäckt. Å andra sidan kanske den kvinna som tolkar ett föredrag känner sig bättre till mods, om hon har sitt huvud betäckt. Hon kommer förmodligen att inta en framträdande plats inför en stor åhörarskara, och hon önskar göra tolkningen med känsla och kraft som manar till handling, för att troget återge talarens känslor, då han ger uppmuntran och kraftiga förmaningar. För att undvika att ge intryck av att undervisa bröderna kan systern vilja betäcka eller hölja sitt huvud. Också i ett sådant fall måste alltså systern handla enligt vad samvetet bjuder henne.
19. a) Vad är syftet med dessa artiklar om huvudbeklädnad? b) Hur kan en syster i de flesta fall veta om hon bör ha sitt huvud betäckt eller inte?
19 Syftet med dessa artiklar om gudaktiga kvinnor är inte att dryfta varje möjlig situation som kan kräva att en syster betäcker sitt huvud och så fastslå en regel för var och en. Det är snarare att så långt det är möjligt framhålla principerna i fråga om ledarskap och användning av huvudbeklädnad och på olika sätt illustrera hur dessa principer skall tillämpas i Guds folks församling, för att allt må ”gå tillbörligt till väga och ske efter bestämmelse” och för att trogna kvinnliga förkunnare i den nya världens samhälle skall känna till hur de bör uppföra sig i Jehovas tjänst med gott samvete och teokratisk behagfullhet. (1 Kor. 14:40, NW) Om man har klart för sig vad som är syftet med huvudbeklädnaden och förstår vid vilka huvudsakliga tillfällen det är som en kvinna måste ha sitt huvud betäckt, bör det inte bli några större svårigheter att avgöra hur man bör handla i de allra flesta fall. — Se paragraf 3 i föregående artikel.
20. a) Vad kan samvetet bjuda somliga systrar att göra, och hur bör man se på denna deras inställning? b) Vad bör den överlämnade kristna kvinnan tänka på i de länder där det är sed att kvinnorna betäcker huvudet? c) Vad kan det vara förståndigt att göra i ett land där det inte är vanligt att kvinnorna alltid har något på huvudet, om det kan komma att krävas av en kvinna att hon skall ha huvudet betäckt?
20 När det sägs att det vid vissa tillfällen inte krävs att kvinnan betäcker huvudet, utgör detta inte någon kritik mot de systrar som känner sig bättre till mods, om de har huvudet betäckt vid sådana tillfällen. Vi respekterar sannerligen deras samvete och deras önskan att undvika att väcka anstöt i sådana ting. I somliga länder är det sed att kvinnorna alltid har något på huvudet när de är ute bland folk eller är tillsammans med män. Det viktiga är emellertid att systern i de fall, då Skriften kräver att hon betäcker sitt huvud som ett bevis på att hon underordnar sig sin äkta man såsom sitt huvud eller manliga medlemmar i den kristna församlingen, verkligen är medveten om detta Skriftens krav, även om hon har huvudbonad vid andra tider också. Om det i ett land, där det inte är vanligt att kvinnorna dagligen har något på huvudet, kan komma att krävas av en syster att hon betäcker huvudet, antingen för att frambära bön eller för att leda en del av ett möte i frånvaro av en överlämnad man, är det lämpligt att underrätta systern om detta i förväg, så att hon inte råkar i förlägenhet.
21. Vilka trosprov sätts de kristna kvinnorna på i våra dagar, och hur övervinner de dem?
21 Vi tackar Jehova för att han gjort föranstaltningar för trogna kvinnor att ha sådan storslagen del i att avge det slutliga vittnesbördet i dessa yttersta dagar. De trogna kvinnliga förkunnarna i den nya världens samhälle av Jehovas vittnen har många problem att lösa, och de löser dem med Jehovas hjälp. Många kommer från söndrade hem, där de — på grund av att de måste visa relativ underdånighet för en icke överlämnad man — ständigt står på prov i fråga om sin tro, och dag efter dag måste de kanske övervinna motstånd mot att de kommer tillsammans med Jehovas folk och tar del i att offentligen förkunna de goda nyheterna. I Ryssland, Östtyskland och andra kommunistiska och diktatoriska länder uthärdar trogna kvinnor svårigheter genom att de sätts i fängelse och sänds till fångläger, och de riskerar till och med livet tillsammans med sina bröder, i det de fortsätter att vara lojala mot sitt överlämnande till att göra Jehovas vilja.
22. Vad åstadkommer kvinnliga förkunnare i den nya världens samhälle såsom bevis för vad för något?
22 Man kan sanningsenligt säga att det i de flesta länderna är de trogna kvinnliga förkunnarna som bär den största bördan av Jehovas vittnens arbete från hus till hus och bibelstudieverksamhet. Ibland överstiger deras antal antalet manliga medlemmar i församlingarna. Kvinnorna har också ofta mera tid tillgänglig för att ta del i förkunnarverket. Genom att dessa trogna kvinnliga förkunnare gör förståndigt bruk av denna tid och genom att de visar vänlighet, tålamod, sympati och förståelse, när de besöker folk, åstadkommer de mycket för att göra distriktet mera mottagligt för budskapet om Riket, i det att de vänder mångas sinnen till sanningen och uppbygger dem i rätt kunskap genom de bibelstudier i hem som de leder. Allt detta utgör bevis för att de lojalt stöder de lokala församlingsorganisationerna i deras uppgift att få de goda nyheterna om Riket predikade på det anvisade distriktet.
23. Vad tänker man inom nya världens samhälle om dess kvinnliga förkunnare, och vad kan de fortfara att göra? Med vilka resultat?
23 Ordspråksboken 31 talar om till vilken välsignelse en flitig, trogen kvinna kan vara för sin familj och för andra och visar sedan hur hon i sin tur får röna välsignelse. Verserna 28 och 31 lyder: ”Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov. Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.” Den nya världens samhälle sätter mycket stort värde på alla de trogna kvinnliga förkunnarna inom det. (1 Petr. 3:4) Må de fortsätta att glädja sig över de goda frukterna av sitt arbete. Må de fortsätta att pryda den nya världens samhälle med sin teokratiska skönhet och behagfullhet, i det att de behåller sin tilldelade plats i Jehovas anordning, till hans ära och till evig välsignelse för sig själva.
[Bild på sidan 373]
Ingen huvudbeklädnad behövs i predikandet från dörr till dörr
[Bild på sidan 375]
En kvinna betäcker sitt huvud, när hon leder en av församlingen ordnad samling för tjänst på fältet eller frambär bön vid en sådan