Del 39 — ”Må din vilja ske på jorden”
Vi är nu framme vid det femtonde och avslutande kapitlet i boken ”Må din vilja ske på jorden”, vars innehåll har publicerats i löpande följd i denna tidskrift sedan numret för den 1 januari 1959. Vi har dryftat frågan: Vems vilja skall slutligen komma att ske på vår jord? Med ledning av den profetia som Daniel nedskrivit har vi gjort en tillbakablick på de sju världsväldenas kavalkad, de världsväldens som bibelns historiska och profetiska skildring har berört, och vi har följt den mer än två tusen är långa striden mellan ”Nordlandskonungen” och ”Söderlandskonungen”. Vi har sett hur denna strid nått en höjdpunkt i det ”kalla kriget” i vår tid mellan det kommunistiska blocket av nationer och det demokratiska blocket av nationer. Var och en av oss ställs nu inför en synnerligen betydelsefull fråga.
KAPITEL 15
VEMS VILJA UNDERSTÖDER DU?
1. Varför är välunderrättade bibelälskare inte i ovisshet beträffande det val de skall göra, när de ställs inför det val mellan viljor, som öst och Väst söker tvinga på alla människor?
VARJE människa som har ett praktiskt sinne och ett rätt hjärta önskar ställa sig på den viljas sida som med nödvändighet skall vinna. I vår tid för politiska styresmän och partier en hätsk strid för att få folk att foga sig efter deras vilja eller för att få sin vilja att bli den allenarådande på jorden. Vilken vilja, vilket uppsåt eller syfte skall till sist stå såsom vinnare? Vilket val mellan viljor bör en människa göra? När det kommer till detta val, tycks människan vara såsom fången mellan käftarna på en tång, i det att det kommunistiska Nordlandet och det demokratiska Söderlandet sluter sig kring henne. När nu var och en av de båda sidorna kämpar för att dess vilja skall bli den andra övermäktig, undrar oupplysta människor vilken sida som av en eller annan orsak skall vinna. De som älskar bibeln och har blivit underrättade om Jehova Guds profetior vet att ingen av dessa båda sidor skall vinna. Kommunismen skall inte begrava Västerns demokrati. Västerns demokrati kommer inte att utrota kommunismen. Båda sidorna skall falla. Varför då understödja någon av dem?
2. Vem innebure det att man understödde, om man understödde någon av dem, och genom vilka medel vilseleder denne, som får sådant stöd, hela den bebodda jorden?
2 Om man skulle understödja någon av dem, innebure det att man understödde deras osynlige styresman, honom som är gud åt denna världen, som dessa makter själva är en del av. Bibeln talar öppenhjärtigt om denne styresman. Den säger att Satan, djävulen, är den nuvarande ”tingens ordnings gud”. (2 Kor. 4:4, NW) Det är hans vilja som tvingar sig på alla deras sinnen, som rättar sig efter denna värld, denna tingens ordning, Satans ordning. Oavsett om nationerna hör till östblocket eller västblocket eller kan räknas till de neutrala staterna, så församlar Satans demoner dem alla till ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”. (Upp. 16:14, 16, NW) Alla samlas de till en gemensam sida i och för ett universellt krig; Genom de olika stridande lägrens politiska ideologier vilseleder ”den ursprunglige ormen, den som kallas Djävul och Satan, .. . hela den bebodda jorden”. (Upp. 12:9, NW) Det är mer uppenbart än någonsin att ”hela världen är i den ondes våld”. (1 Joh. 5:19) Dessa påpekanden i Guds ord kan inte motsägas.
3, 4. a)Mellan vilkas viljor står det slutliga, oerhört betydelsefulla valet, och vad blir följden för den som samarbetar med djävulen? b) Vad innebär det om vi söker foga oss efter denna världen, och vad råder oss Romarna 12:2 att göra?
3 Vi kan inte dölja faktum för oss. Vi kan inte komma ifrån faktum. Det avgörande som vi måste träffa gäller inte vilken av människors inbördes motstridiga viljor som vi skall hålla på, ty alla människor är underställda Jehova Guds motståndares övermänskliga vilja. Det slutliga, oerhört betydelsefulla valet står mellan Satans, djävulens, vilja och Jehova Guds vilja. Vi tvingas understödja antingen Satans vilja eller Guds vilja. Vi bör fråga oss: Önskar vi samarbeta med Satan, denna världens gud? Vi kan samarbeta med Jehova, den rättfärdiga, nya världens Gud, såsom aposteln Paulus gjorde, han som sade: ”I det vi arbeta tillsammans med honom, bönfalla vi eder också om att icke mottaga Guds oförtjänta godhet och sedan förfela dess syfte.” (2 Kor. 6:1, NW) Att man samarbetar med Satan, djävulen, innebär att man blir tillintetgjord tillsammans med honom, när Jehovas vilja triumferar.
4 Satans värld närmar sig slutet på den tid, som är ”ändens tid” för den. Den är på väg att försvinna. Detta bekräftas av de överväldigande vittnesbörd som kommit till synes. Varför skulle vi i dårskap rätta oss efter den här världen eller någon del av den och bli missräknade på den och tvingas försvinna med den för beständigt? Den vinnande Gudens ord råder oss: ”Sluta upp med att taga gestalt efter denna tingens ordning, och bliv i stället förvandlade genom att göra om edert sinne, för att ni må kunna för eder själva utröna Guds goda och välbehagliga och fullständiga vilja.” — Rom. 12:2, NW.
5. När vi beder Herrens mönsterbön om att Guds rike skall komma, vad beder vi då om, och om detta är vår egen vilja, hur bör vi då handla gentemot Gud?
5 Tar vi bönen Fader vår på våra läppar och säger: ”Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike: ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden”? Om vi verkligen beder denna bön. då beder vi om att Guds rike skall tillintetgöra alla denna världens riken och välden. Är hans vilja i detta stycke vår egen vilja? Om den inte är det, bör vi sluta upp att bedja Fader vår. Men om den är det, då bör vi i all uppriktighet göra Guds vilja till viljan i vårt liv. Vår vilja bör vara att överlämna oss helt och fullt åt Gud till att göra hans vilja, att leva i överensstämmelse med hans vilja. Det är ingalunda för tidigt att nu överlämna sig åt honom genom den som lärde oss att bedja Fader vår. Tiden är långt framskriden.
6. Vilka världsvälden står nu inför sitt fall, och varför kan man, i överensstämmelse med vad som hänt tidigare under historiens gång, inte vänta annat än vedermöda, och genom vem skall tillintetgörelsen komma?
6 På hela jorden råder ett sådant nödläge, att dess like inte har förekommit sedan syndafloden. Det har sina skäl att det är så. Tillintetgörelse stundar för det sjunde världsväldet, det av två makter bestående anglo-amerikanska världsväldet. Tänk dig! Såsom det var den natt, då Daniel uttydde handskriften på väggen i kung Belsassars gästabudssal, står nu ett världsvälde, det mäktigaste i den mänskliga historien, inför sitt fall! Slutet för detta välde blir inte så lätt och fridfullt som förhandlingarna var, då överhuset år 1931 stadfäste Westminster-statuten och därmed skapade Brittiska samväldet. I samband härmed yttrade Londontidningen Spectator: ”Det gamla Brittiska imperiet försvann med kriget, och dess plats har intagits av Brittiska samväldet.” (26 november 1931) Dessutom är slutet inne för det anglo-amerikanska väldets ”hjärtebarn”, det åttonde världsväldet, Förenta nationerna. I flydda tider har stor vedermöda åtföljt den undergång som drabbade världsväldena, Egypten, Assyrien, Babylon, Medo-Persien, Grekland, romarväldet och Nationernas förbund. Nu står historiens sista världsvälden inför sitt fall, ja, även kommunismen! I överensstämmelse med vad som hänt tidigare under historiens gång, kan man inte vänta sig annat än vedermöda. Vedermödan är redan över oss. Men större svårigheter stundar. Ty tillintetgörelsen kommer inte genom ett av människor igångsatt självmordskrig med kärnvapen, utan genom den allsmäktige Gudens ingripande förmedelst sitt rike under Kristus. En hel värld skall nå sitt slut!
7. Vad måste vi göra, om vi önskar bedja Fader vår utan skrymteri, och om vi gör detta, hur inverkar det på våra liv?
7 Om vi önskar bedja Fader vår utan skrymteri, måste vi överlämna oss helhjärtat åt vår himmelske Fader, vars vilja vi beder må ske. Vi bör inte bara nalkas honom med våra läppar, medan våra hjärtan är långt borta från honom och hans vilja. Att vi överlämnar oss åt honom ger oss ett stimulerande uppsåt i livet, nämligen att leva för Gud och hans välsignade nya världs himmelska rike, ett uppsåt att sträva för till evig tid!
8. Om vi överlämnar oss på detta sätt, vem följer vi då, och vilken förebild gav han oss att efterlikna nu när Guds rike härskar och predikas överallt?
8 Detta innebär inte att man skall sluta sig till en så kallad kyrka eller ett sekteriskt religiöst samfund i kristenheten eller judenheten. Det innebär att följa Jehovas rätte Herde, Jesus Kristus, i spåren. Han var en gång människa, och såsom människa gav han oss människor ett fullkomligt föredöme att efterlikna. När Guds rike förkunnades av Johannes döparen, liksom det predikas överallt i vår tid av Jehovas vittnen, gav Jesus sig villigt hän åt att göra Jehovas vilja i förbindelse med det riket. Han handlade i överensstämmelse med den profetiska utsagan: ”Då sade jag: ’Se, jag har kommit (i bokrullen är det skrivet om mig) för att göra din vilja, o Gud.’” (Hebr. 10:5—7, NW; Ps. 40:8, 9) Därpå lät Jesus inför Gud och hans heliga änglar döpa sig såsom ett offentligt tecken på att han hade överlämnat sig åt Gud. Att han troget fullföljde sitt överlämnande medförde att han blev Jehovas nu regerande konung i det himmelska riket. Hans överlämnande till att göra Guds vilja var i full överensstämmelse med den bön han lärde ut: ”Tillkomme ditt rike; ske din vilja.” Må därför vi också i all uppriktighet foga våra liv till överensstämmelse med vår bön. Guds rike regerar nu!
9. Vad kan vi inte undvika att studera, om vi skall få veta vad som är Guds vilja, och till vem blir vi härigenom dragna, så att vi kan överlämna oss?
9 Det som är Guds vilja för oss står skrivet i bibeln. Dessutom åskådliggjorde Jesus för oss hur man bör göra Guds vilja. Om vi skall få veta vad som är Guds vilja, kan vi inte undvika att studera Guds ord. I religiösa böcker som vänder oss bort från Guds eget skrivna ord kan vi inte få veta sanningen om Guds vilja. Vi måste göra som de troende i den macedoniska staden Berea gjorde, när aposteln Paulus, som måst ge sig av från Tessalonika, där man förkastade bibeln, kom och talade till dem: ”Dessa voro ädlare till sinnes än judarna i Tessalonika; de togo emot ordet med all villighet och rannsakade var dag skrifterna för att se, om det förhölle sig, såsom nu sades. Många av dem kommo därigenom till tro” (Apg. 17:11, 12) Var och en som strävar efter att få veta Guds vilja i avsikt att göra hans vilja, bör ha ett eget exemplar av bibeln, om detta alls är möjligt. Så här sade Jesus till dem som var ägare till Guds skrivna ord: ”I rannsaken skrifterna, därför att I menen eder i dem hava evigt liv; och det är dessa, som vittna om mig.” Det är alltså genom det skrivna ordet som Jehova undervisar oss och drar oss till sin Son, Jesus Kristus, vår anförare. (Joh. 5:39; 6:45) Därpå kan vi genom Jesus i tro komma och överlämna oss åt Jehova Gud. Vi blir nu Jesu efterföljare.
10. Vilken hjälp behöver vi, om vi skall förstå Guds ord, och genom vilka sörjer Gud i denna den ”fastställda ändens tid” för den behövliga hjälpen?
10 För att vi skall kunna förstå Guds ord och urskilja vad hans vilja är, behöver vi hjälp. Förutom bönen behöver vi hans heliga ande. Vi behöver också den hjälp vi kan få av hans överlämnade, organiserade folk. Etiopiern, som satt och läste i sin bibel, erkände detta förhållande. När evangelisten Filippus frågade honom: ”Förstår du, vad du läser?” svarade han: ”Huru skulle jag väl kunna förstå det, om ingen vägleder mig?” Han bad Filippus vägleda honom i studiet. När han då fick hjälp, fattade han vad Guds vilja var, överlämnade sig utan dröjsmål och bad att Filippus skulle döpa honom i vatten såsom en symbol av hans överlämnande genom Kristus. (Apg. 8:28—39) Aposteln Paulus hjälpte bereanerna i deras bibelstudium, så att många kom till tro. Nu, i denna ”ändens fastställda tid”, som inbröt 1914, har Gud låtit det folk som känner sin Gud träda fram, nämligen hans helgedomsklass. Med dessa människor har många ”andra får” förenat sig i att överlämna sig åt den Gud, som de känner, Jehova. Dessa har också blivit Jehovas vittnen. I uppfyllelse av Daniel 11:32, 33; 12:3 har dessa ”förståndiga” bland folket fått ”lära många insikt”. Ja, de lyser ”såsom fästet lyser” och för ”många till rättfärdighet”. Dessa vittnen för Jehova har fått i uppdrag av honom att hjälpa var och en som läser denna bok och som önskar hjälp och gärna tar emot den.
11. Vilket bud, som är i överensstämmelse med Matteus 28:19, 20, måste alla de lyda, som blir Jesu lärjungar genom att de överlämnar sig?
11 Jesus Kristus har givit dem detta bud: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationer, döpande dem i Faderns och i Sonens och i den heliga andens namn, lärande dem att hålla allt som jag har befallt eder. Och se, jag är med eder alla dagar intill fullständigandet av tingens ordning” — och det är där vi befinner oss nu. (Matt. 28:19, 20, NW) Alla som blir Jesu lärjungar genom att överlämna sig åt Jehova Gud såsom han gjorde måste lyda budet att bli döpta i vatten. De måste också ta emot den undervisning som Gud sörjer för genom sin synliga organisation på jorden.
12. Varför måste man fortsätta att studera bibeln även sedan man överlämnat sig, och vad får vi i överensstämmelse härmed befallning om att besöka?
12 Även sedan man har överlämnat sig måste man fortsätta att studera bibeln för att tillväxa i kunskapen om Guds vilja, för att man skall kunna bära frukt genom att undervisa ytterligare andra. Paulus bad för kristna helgade människor. Varför? För att ”ni må bliva uppfyllda av den exakta kunskapen om hans vilja, i all vishet och andlig urskillning, på det att ni må vandra värdigt Jehova och kunna helt och fullt behaga honom, medan ni fortsätta med att bära frukt i allt gott verk och tillväxa i den exakta kunskapen om Gud”. (Kol. 1:9, 10, NW) I detta syfte måste en överlämnad kristen söka Jehovas överlämnade folks sällskap och besöka alla deras möten, om detta är möjligt, och därigenom lyda befallningen: ”Låt oss hålla fast vid att offentligen kungöra vårt hopp utan att vackla, ty han som har givit löftet är trofast. Och låt oss tänka på varandra för att uppegga till kärlek och rätta gärningar, i det att vi icke försumma att komma tillsammans, såsom några hava för sed, utan uppmuntra varandra, och detta så mycket mera som ni se dagen närma sig.” (Hebr. 10:23—25, NW) På detta trygga sätt kan man tillbedja Jehova Gud i hans helgedom. — Ps. 150:1.
13. Vad måste vi göra för att inte bli förkastade utan kunna bli frälsta?
13 Vi önskar inte vara sådana som gör ”vad laglöst är” (NW) och blir förkastade, så att vi inte kan uppnå frälsning. Om vi skall bli frälsta, måste vi göra Guds vilja. Jesus sade: ”Icke kommer var och en in i himmelriket, som säger till mig: ’Herre. Herre’, utan den som gör min himmelske Faders vilja.” — Matt. 7:21—23.
14. Vad är framför allt Jehovas vilja för oss nu?
14 Vad är då framför allt Jehovas vilja för oss i denna ”ändens tid”? Jesus förutsade det i dessa ord: ”Dessa goda nyheter om riket skola bliva predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationer; och därpå skall det fullbordade slutet komma.” (Matt. 24:14, NW) Vi måste avge detta slutliga vittnesbörd. Vi måste vara Jehovas vittnen genom att predika dessa goda nyheter ända fram till slutet.
15. Vilken belöning får vi, om vi nu gör Jehovas vilja på jorden, och vilken bön bör vi i full lydnad leva i överensstämmelse med?
15 Evig blir den belöning vi vinner om vi gör Jehovas vilja nu här på jorden. Det medför evigt liv i hans ynnest. ”Världen förgår och dess begärelse, men den som gör Guds vilja, han förbliver evinnerligen.” (1 Joh. 2:17) Låt oss i kärleksfull lojal lydnad för vår Fader i himmelen fortsätta att leva i överensstämmelse med vår bön: ”Må din vilja ske på jorden såväl som i himmelen” — och detta i evighet!
(Fortsättning följer.)