Hur man uppnår fullständighet i den nya världens samhälle
”Ni måste följaktligen vara fullständiga, såsom eder himmelske Fader är fullständig.”– Matt. 5:48, NW.
1. Vad håller Guds tjänare fast vid, och vad skyr de?
MÖRKER övertäcker jorden, och slavarna under den nuvarande onda tingens ordning fortsätter att dväljas i detta mörker. Men de som bryter sig lös för att göra Jehovas vilja fröjdar sig i ljuset. De strävar framåt för att uppnå kristen fullständighet. De inser och uppskattar allt som Jehova har gjort för dem och håller fast vid sin välsignade ställning som ”ljusets söner”. (1 Tess. 5:5, NW) De skyr handlingssättet hos denna världen, som vill ha sitt eget slag av frihet, frihet att göra som den behagar utan hänsyn till Gud eller medmänniskor. Denna föregivna frihet är i sanning ett slaveri av ömkligaste slag.
2. Hur kan man hålla fast vid livets källa?
2 Friheten hos den människa som förnekar sitt beroende av Gud är friheten hos fågeln som flyger ur sin bur och sedan dör i de ovana omgivningarna. Den olydige kan inte finna liv genom att fly från sin ”källa”. Paulus säger: ”Guds vrede [kommer] över olydnadens söner. Bliv därför icke delaktiga med dem. Ty ni voro en gång mörker, men ni äro nu ljus i förbindelse med Herren. Fortfar att vandra såsom ljusets barn, ty ljusets frukt består av varje slag av godhet och rättfärdighet och sanning. Fortsätt med att förvissa eder om vad som är välbehagligt för Herren.” — Ef. 5:6—10, NW.
3, 4. a) Vilken vedergällning medförde olydnaden åt Israel? b) Vilken vedergällning medför den åt kristenheten? c) Endast var kan man nu finna gudaktiga lydnadsegenskaper?
3 Bibeln ger varnande exempel på olydnad hos enstaka människor och hos hela folk. Fastän Israel var särskilt gynnat av Jehova, kom det att visa en skändlig olydnad och drog skam och smälek över hans namn. Israel träffades då av det svidande piskrapp, som bestod i den dom som Jehova uttalade genom Jeremia: ”Så lydde det ordet, som jag bjöd dem: ’Hören på min röst, så skall jag vara eder Gud och I skolen vara mitt folk, och vandren på hela den väg, som jag haver bjudit eder, på det eder skall väl gå’; men de hörde ej och vände icke sitt öra till, utan vandrade efter rådslagen av sitt onda hjärtas hårdhet, och gingo tillbaka och icke framåt, ända från den dagen, då edra fäder utgingo från Egypten, intill denna dag... . Så säg nu till dem: Det kan kallas att vara ett folk, som icke lyssnar till Jehovahs sin Guds röst, och icke tager emot tillrättavisning! Så har troheten gått under, så har den utrotats ur deras mun! Avskär ditt hårdiadem ... och kasta det ifrån dig; uppstäm din klagosång på de bara höjderna, ty Jehovah har förkastat och förskjutit det släktet, som uppväckt mot sig hans vrede.” — Jer. 7:23—29, My.
4 Olydnaden förde Israel i fördärvet. I vår tid driver den skyndsamt kristenheten mot tillintetgörelse vid Harmageddon. Fastän folkgrupper kan komma till korta, har dock enskilda Jehovas slavar givit ära åt hans namn genom sin absoluta och positiva lydnad. ”Vi måste lyda Gud såsom härskare mer än människor” har varit deras resoluta ståndpunkt, varifrån ingenting, inte ens tortyr och död, har kunnat rubba dem. (Apg. 5:29, NW) Nu i dessa yttersta dagar är samma gudaktiga egenskaper att finna, inte i den falska kristenheten, utan hos en skara människor som har varit ödmjuka nog att gå tillbaka till bibelns ursprungliga kristendom. Dessa ger lydigt åt kejsaren vad kejsaren tillhör, men är också noga med att ge Gud allt som tillhör honom. — Matt. 22:21.
5. Hur måste sanna kristna möta vår tids stridsfrågor?
5 Eftersom kejsaren är och alltid har varit en tyrann, måste man ständigt vara vaksam för att hindra honom från att lägga beslag på det som är Guds. En del stridsfrågor, såsom de som gäller den kristna neutraliteten, friheten att rakt på sak uttala sanningen och i somliga länder rätten att predika de goda nyheterna från hus till hus och till och med rätten att komma tillsammans, prövar deras lydnad i en smältdegel, som våldsam fientlighet gör ännu hetare. Men i alla sina prövningar har de för sina ögon dens exempel, som är ”den förnämste förmedlaren av deras frälsning” och som gjordes ”fullkomlig genom lidanden” och ”lärde ... lydnad av det som han led”. (Hebr. 2:10; 5:8; NW) Också de lär denna lydnad.
Teokratisk ledning genom ett ”huvud”
6. a) Vilka två viktiga punkter framhålls i 1 Korintierna 11:3? b) Hur utövar Jesus ledarskap?
6 En av Jehovas principer, som finns förklarad och illustrerad överallt i Skriften, är den som gäller ledning genom ett huvud. En sådan ledning kräver lydnad. Inom familjen är det så, att ”mannen är kvinnans huvud”. Männen kanske kan vara benägna för att påminna sina hustrur om denna sak, men är alla män lika angelägna om att fatta meningen med det som sägs strax innan, att ”Kristus är envar mans huvud”? Några kanske tycker att Kristi ställning som huvud är mindre påtaglig än mannens. Så är det emellertid inte. Jesus har fått bemyndigande av Jehova och utövar därför sitt ledarskap såsom huvud. Men samtidigt inser Jesus att ”Gud är Kristi huvud”. (1 Kor. 11:3) När vi betraktar Paulus’ bild av organisationen såsom en mänsklig kropp med dess stora mångfald av funktioner, kan vi lätt inse att huvudet inte utför allting, men det ger ledning och anvisningar. Det använder kroppens lemmar till att göra vad det befaller. Hela kroppen under huvudets ledning rör sig och verkar som en skönt samordnad enhet, fullkomligt organiserad. På samma sätt använder Kristus, huvudet, den organisation som är hans kropp till att utföra det verk som han har fått sig anförtrott. Hans befallningar når den jordiska organisationen i sin helhet genom den styrande kretsen och vidare ned genom expeditionerna i de olika länderna till församlingarna. — 1 Kor. 12:12—18; Matt. 24:45—47.
7. Hur håller man fast vid Kristi ledning?
7 För att kunna hålla fast vid Kristi ledning måste man därför lyda organisationen, som han personligen dirigerar. Att göra vad organisationen säger är att göra vad han säger. Att motstå organisationen är att motstå honom. Vidare kräver sakernas ordning att männen tar ledningen i att vara lydiga mot Kristi föreskrifter genom Guds ord och hans organisation. I annat fall kommer deras tal om ledarskap att låta ihåligt och meningslöst, och de kommer att vara inkonsekventa, när de fordrar att deras hustrur samt systrar i församlingen skall erkänna deras ställning som huvuden.
8. a) Nämn ett hinder för lydnad, b) Visa med exempel vilket falskt resonemang som leder till olydnad.
8 Ett hinder för lydnad och undergivenhet är ofullkomliga människors benägenhet för att uttala sitt omdöme angående de instruktioner som kommer ned till dem, huruvida dessa är lämpliga eller inte. I stället för att godta dessa instruktioner såsom kommande från Kristus genom organisationen, resonerar de inom sig eller med andra om vad de skall göra. Detta kan vara ett normalt tillvägagångssätt i den nuvarande onda världen, men det är inte förtjänstfullt i Jehovas ögon. Vid ett tillfälle tyckte kung Saul att det var förnuftigt att rädda undan en del av fiendens tillhörigheter. Ett världsligt tänkesätt skulle kanske ha instämt med honom i detta. Men Jehova var inte överens med honom. Han hade givit andra föreskrifter. Genom sin profet Samuels mun förklarade Jehova: ”Har Jehova lika stort behag till brännoffer och slaktoffer som till att man lyder Jehovas röst? Se, att lyda är bättre än ett slaktoffer, ... ty upproriskhet är detsamma som spådomssynd, och att förmätet rusa åstad är detsamma som att bruka övernaturlig makt och avgudadyrkan.” (1 Sam. 15:22, 23, NW, fotnot) Likaså kände sig Eva tilltalad av tanken att själv kunna avgöra vad som var gott och vad som var ont, i stället för att lämna detta åt Jehova. (1 Mos. 3:1—6) Guds folk i våra dagar bör undvika dessa misstag.
9. Hur leder Jehova människan, och vad för slags lydnad kräver han?
9 För att få en häst eller en mulåsna att lyda lägger man ett betsel i dess mun och använder tyglar till att styra den. Människan har emellertid förmåga att resonera och förstå. Jehova styr människan, i det han tillhandahåller den nödvändiga kunskapen genom sitt ord, kraften genom sin ande och ledningen genom sin organisation. Det tillkommer var och en att lyda. Genom David gav Jehova denna förmaning: ”Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra; jag vill giva dig råd och låta mitt öga vaka över dig. Varen icke såsom hästar och mulåsnor utan förstånd, på vilka man lägger töm och betsel för att tämja dem, eljest får man dem ej fram.” (Ps. 32:8, 9) Universums suverän vill inte ha någon framtvungen lydnad, utan i stället en lydnad som kommer från ett av förstånd och av kärlek till Jehova uppfyllt hjärta.
Var snabb att lyda
10, 11. Vilket exempel på lydnad ser vi i a) Abraham och b) Rebecka?
10 Jehova älskar dem som är snabba att lyda. Många är de exempel i Skriften som bevisar detta. Abraham är bland dem. När Jehova befallde honom att offra sin son, blev det inga undanflykter, ingen diskussion om saken. Abraham hade tro på Jehova, och han lydde, ända därhän att han höjde kniven för att stöta den i sin sons bröst. Genom tro och lydnad vann Abraham utmärkelsen att bli kallad ”Jehovas vän”, och hans plats såsom furste i Guds nya värld är säkerställd. — Jak. 2:23, NW.
11 Ett annat exempel på lydnad och därmed följande välsignelser är Rebecka. Ur skildringen i 1 Moseboken 24 strålar Rebeckas redobogna lydnad fram med ännu större skönhet än de smycken som Elieser överlämnade åt henne. När han bad henne om en dryck vatten, kom hennes svar omedelbart: ”Strax lyfte hon ned sin kruka från axeln och sade: ’Drick; dina kameler vill jag ock vattna ” När Elieser därpå förklarade att Jehova hade fört honom dit, skyndade Rebecka ”åstad och berättade allt detta i sin moders hus”. Senare, när frågan kom upp om Rebecka skulle vara villig att fara till Isak och om hon skulle samtycka till att bege sig i väg genast, svarade hon: ”Jag är villig att fara.” (1 Mos. 24:46, 28, 58; v. 58 enl NW) Rebeckas beredvillighet att lyda förskaffade henne det privilegiet att bli mor till Jakob, fadern till den israelitiska nationens stamöverhuvuden och särskilt framträdande inom den messianska släktlinjen.
12, 13. a) Vilken insikt och uppskattning visade Jesu apostlar, och hur? b) Vilka egenskaper välsignar Jehova?
12 Apostlarna visade också från sin allra första beröring med Jesus att de insåg behovet av beredvillig lydnad. Om Petrus och Andreas säger berättelsen i Matteus 4:19– 22: ”Och han sade till dem: ’Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare.’ Strax lämnade de näten och följde honom.” Hörsamheten hos Jakob och Johannes, Sebedeus’ söner, var densamma: ”Strax lämnade de båten och sin fader och följde honom.” Gång på gång gav också aposteln Paulus bevis för att han ägde denna önskvärda egenskap att lyda genast. I Apostlagärningarna 9:20 (NW) heter det om Paulus efter hans omvändelse: ”Och genast började han att i synagogorna predika Jesus.” Längre fram, när han i en syn fick kallelsen: ”Kom över till Macedonien och hjälp oss”, lydde han och de som var med honom snabbt. ”Så snart som han nu hade sett synen, försökte vi begiva oss till Macedonien, i det vi drogo den slutsatsen, att Gud hade kallat oss till att kungöra de goda nyheterna för dem.” Jehova välsignade deras snabba gensvar med att låta deras arbete bära frukt, i det Lydia och hennes husfolk snabbt tog emot sanningen och lät döpa sig. — Apg. 16:9—15, NW.
13 Lägg i alla dessa exempel märke till redobogenheten att lyda, frånvaron av egenvilja, av likgiltighet eller av blott och bart goda avsikter. Dessa nitiska vittnen visade iver, nitälskan, villighet, vaksamhet, allvar, handlingskraft, hängivenhet och flit. För detta älskade Jehova dem.
14. Vilka privilegier kommer de att få som lyder?
14 Varhelst någon tjänar i Jehovas organisation, så befinner han sig där tack vare oförtjänt godhet. Han får stanna kvar, endast om han lyder. Han kommer att bli verkligt lycklig, endast om han är snabb att lyda. I vår tid har alla villiga slavar privilegiet att vara förkunnare av de goda nyheterna. Ja, de har till och med order att predika dem. (1 Kor. 9:16) Förutom detta fundamentala hedersuppdrag och privilegium finns det många ansvarsfulla poster att fylla för dem som lyder. Det finns till exempel de olika slagen av pionjärverksamhet. Det finns de olika tjänarställningarna i församlingarna. Det finns privilegiet att fara utomlands som missionärer eller att resa omkring som krets-, områdes- eller zontjänare. Andra kan tjäna som medlemmar av Betelfamiljer. På alla dessa anvisade platser fordras lydnad och lojalitet. Belöningen är glädje! — Hebr. 13:17.
15. Vilken uppskattning borde alla Jehovas slavar visa, och vilka brister bör det rådas bot på?
15 Alla Jehovas slavar borde hysa den största uppskattning av tjänstens härliga skatt. (2 Kor. 4:7) Några utför emellertid just så mycken tjänst som behövs för att de skall kunna stå kvar i församlingens förkunnarregister. Är inte detta likt en försäkringspremie, som man motsträvigt betalar till Jehova för att avvärja olycka? Den som tjänar med olust måste snabbt rätta detta. (2 Kor. 9:6, 7)Att man ständigt kommer för sent till mötena, vägrar att ta emot uppdrag eller behandlar dem som ovälkomna bördor, att man lätt låter sig nedslås, inte har någon önskan att ta på sig ansvar, är sen att följa instruktioner — allt detta är symptom på andligt avtynande, vilket påkallar ögonblicklig bot. Om detta behov finns, sök då snarast denna bot. Beredvillig lydnad kommer att medföra Jehovas välsignelse, som gör rik. — Ords. 10:22.
16. Hur bör aga eller tuktan från Jehova betraktas?
16 Inte ens den allvarligaste önskan om att vara lydig mot Jehova kan hindra människan från att ibland komma till korta till följd av mänskliga ofullkomligheter. Därför är det nödvändigt att ha den rätta inställningen till aga eller tuktan. Tuktan rättar till vårdslösa tendenser och hindrar dem från att hårdna till upproriskhet och trots. ”’Min son, förringa icke agan från Jehova, och giv icke heller tappt, när du blir tillrättavisad av honom; ty den som Jehova älskar, den agar han, ja, han gisslar var och en som han tager emot såsom son.’ ... Det är sant att ingen aga i det närvarande synes vara glädjande, utan i stället smärtsam; likväl giver den sedermera åt dem som hava blivit fostrade därigenom en fridens frukt, nämligen rättfärdighet.” (Hebr. 12:5—11, NW) När tuktan eller aga kommer genom Guds ord eller genom hans organisation, tag då emot den ödmjukt, som om den komme från Jehova själv. Kom ihåg att ”tillrättavisningar till tukt äro en livets väg”. — Ords. 6:23.
Kristen fullständighet
17. Hur är Matteus 5:48 tillämpligt i våra dagar?
17 I Matteus 5:48 (NW) läser vi dessa förmaningsord av Jesus: ”Ni måste följaktligen vara fullständiga, såsom eder himmelske Fader är fullständig.” Hur kan detta tillämpas på ofullkomliga människor i denna världens ändes tid? Det är tillämpligt i det avseendet, att var och en som kommer in i den nya världens samhälle måste sträva att uppnå en kristens fulla växt. Håll inte negativt igen! Envar måste vinnlägga sig om att efterlikna den himmelske Fadern i hans fullständighet. Att bli fullständig betyder att skrida framåt från ett obalanserat barnalikt stadium till kristen mogenhet.
18. Varför är kristen fullständighet nu så viktig?
18 På de första kristnas tid lades det stor vikt vid denna fråga om mogenhet. (Ef. 4:11—16; Hebr. 5:12—6:3) Men hur viktig blir den inte för alla Guds tjänare i denna tid, när djävulen har kommit ned till jorden och söker uppsluka alla som lyder Jehova! (Upp. 12:12, 17) Under det att materialism och vidskepelse i många av Västerns och Österns länder har lagts ut såsom försåtliga snaror, har Jehovas tjänare bakom järnridån ett annat slags prov, i det att de måste uthärda häftig förföljelse. Också här behövs kristen fullständighet. De måste beslutsamt stå fasta i sin kristna frihet. De måste alltid vara villiga att lyda, också med risk för själva livet. De måste fortfara att vittna, om de också är ”i dödsfara”. — Upp. 12:11, NW.
19. Nämn några av de prövningar som Jehovas vittnen bakom järnridån får uthärda.
19 Låt oss kasta en blick på andra sidan järnridån och till exempel ge akt på Jehovas vittnens verksamhet i Östtyskland. Hur skulle du känna det vid tanken på att gå ut i Rikets tjänst i kväll och inte veta om du skulle komma hem igen efteråt eller om det skulle sluta med att du bleve dömd till fyra år i ett kommunistiskt tukthus? Hur skulle du betrakta en sådan utsikt, när du visste att din hälsa sannolikt skulle brytas ner i fängelset av brist på näring och på grund av de urusla sanitära förhållandena? Hur skulle du tycka om att behöva fara i hemlighet till en avlägsen plats för att få ditt exemplar av Vakttornet och riskera att få flera års fängelse, om det upptäcktes att du hade det på dig? Hur skulle du gilla att ha bara en dag att studera Vakttornet på, när du kunde få tag i ett exemplar, och att sedan få lov att befordra det vidare till andra hungriga läsare? Hur skulle du tycka det vara att bli förordnad till att tjäna en grupp av förkunnare, om du visste att det redan hänt två eller tre gånger att de tjänare som varit före dig blivit bortförda och satta i fängelse för fyra eller fem år? Hur skulle det kännas att börja förkunnartjänsten igen, när du återvänder hem i kraft av ett slags villkorlig frigivning efter en femårig fängelsevistelse, som du dömts till för att du predikat de goda nyheterna? Hur förtjust skulle du vara i att bli förhörd om och om igen av den kommunistiska säkerhetspolisen, när de försöker få orsak till att arrestera dig för din delaktighet i organiserad verksamhet för Riket? Hur skulle du reagera, om du bleve utsatt för ständiga påtryckningar från grannar, arbetskamrater eller partimedlemmar eller man övade press på dina barn i skolan, därför att man ville fånga dig eller dem och så få er engagerade i politiska och militära organisationer på ett eller annat sätt? Hur skulle du vara till mods, om du bleve avskedad från ditt arbete eller man toge din egendom ifrån dig eller du bleve bortdriven från ditt hem, helt enkelt därför att du är ett av Jehovas vittnen?
20, 21. Hur visar Jehovas tjänare kristen fullständighet under dessa prövningar?
20 Dessa och liknande problem är vardagsmat för många av Jehovas vittnen i kommunistländer. Enbart i Östtyskland har mer än tre tusen av dem blivit satta i fängelse sedan 1950. Av dessa har omkring tusen varit kvinnor. De domar som fällts har i medeltal rört sig om nära fyra år per person. Trots detta fortsätter vittnena utan vidare att göra Guds vilja, såsom framgår av följande budskap som några av dem sände från fängelset till Jehovas vittnens internationella sammankomst ”Guds vilja” i juli 1958: ”Vi är sexton bröder som vandrar i ostrafflighet och känner oss nära förenade med eder. Jesaja 12:3, 4.” Skriftstället lyder (enl. NW): ”Med jublande fröjd skola ni människor förvisso ösa vatten ur frälsningens källor. Och på den dagen skola ni förvisso säga: ’Lova Jehova, ni människor! Åkalla hans namn. Gör hans handlingssätt kunnigt bland folken. Förtälj att hans namn skall bliva upphöjt.’”
21 Skulle du kunna jubla under sådana förhållanden? Skulle du vara nog mogen att uthärda påfrestningen, i eller utanför fängelset, i åratal, och fortsätta att predika med kärlek och godhet? Om sådan kristen fullständighet vittnar detta meddelande från en broder i Östtyskland, som skrev om sin sons arrestering: ”Han arresterades av SSD, och efter sju veckor i rannsakningshäkte dömdes han till fyra års tukthus. Han anklagades för att ha fört litteratur till Östtyskland från Västberlin. Jag var själv i fängelse från 1950 till 1956 och ett annat av mina barn från 1951 till 1954, allt för sanningens skull. Vi båda som är hemma igen är beslutna att här i Östtyskland fortsätta att tjäna Herren med vår ringa kraft, och må han ytterligare låta oss få del av sin kärleksfulla godhet.”
Faktorer som hjälper oss att uppnå kristen fullständighet
22. Vilken grundläggande egenskap behöver man ha för att vinna fullständighet?
22 I likhet med dessa trogna tjänare behöver alla som vill behaga Jehova vara så att säga väl avrundade i sin kristna fullständighet. Grunden för alla deras bemödanden måste vara kärlek. Detta framgår klart av sammanhanget kring Jesu ord om kristen fullständighet: ”Ni hava hört att det sades: ’Du skall älska din nästa och hata din fiende.’ Emellertid säger jag till eder: Fortsätt att älska edra fiender och att bedja för dem som förfölja eder; på det att ni må bevisa eder vara söner till eder Fader som är i himlarna, ty han låter ju sin sol gå upp över både onda människor och goda och låter det regna över både rättfärdiga människor och orättfärdiga. Ty om ni älska dem som älska eder, vilken belöning få ni då? Göra icke också skatteindrivarna detsamma? Och om ni hälsa endast edra bröder, vad för något utomordentligt göra ni då? Göra icke också människorna i nationerna detsamma? Ni måste följaktligen vara fullständiga, såsom eder himmelske Fader är fullständig.” — Matt. 5:43—48, NW.
23. Vilka andra egenskaper är nödvändiga för fullständighet?
23 För att bli fullständig måste den kristne utveckla mogenhet med de egenskaper den medför, vilka befrämjar ostrafflighet. Han måste ärligt ge akt på sina svagheter och arbeta hårt för att undanröja dem. Han måste dagligen tillämpa Jesu råd: ”Om du vill vara fullständig, så sälj dina tillhörigheter och giv åt de fattiga — och du skall få en skatt i himmelen — och kom, bliv min efterföljare.” En kristen måste sätta andliga värden högre än de materiella och uppnå fullständighet genom att lydigt följa i Jesu fotspår. — Matt. 19:21, NW.
24, 25. a) Vad måste sägas om förbindelser med den nya världen och med den gamla? b) Vad är ”andens frukt”, och hur kan den odlas?
24 Man måste vara vaksam med tanke på sitt umgänge. Ofta skulle släktingar eller ens förra världsliga vänner vilja inkräkta på den tid som man har avsett att ägna åt sådant som hör den nya världen till. Låt dem inte göra det! Stå på dig i den saken! De timmar som är avsatta varje vecka för mötesbesök och för tjänst för Riket är de dyrbaraste timmarna i hela veckan. De är timmar som hör till ens kristna tillbedjan, och ingen som tillhör den gamla världen har rätt att hindra en från att utnyttja dem. Till dem som skulle kunna bli invecklade i sådana förbindelser säger Jesus: ”Fortsätt att följa mig.” Om släktingar och vänner i den gamla världen också vill följa med, så kan man ge dem allt möjligt kärleksfullt bistånd. Men låt dem aldrig ta någonting ifrån din egen växt till mogenhet och möjlighet att uppnå kristen fullständighet. — Matt. 8:21, 22, NW.
25 Nödvändigheten av ett rätt umgänge är något som den person som är nyintresserad, den som sedan länge är överlämnad åt Gud och var och en på något mellanliggande stadium bör inpränta i sitt hjärta. De personer i den gamla världen, som man har förbindelse med, kommer att dö med den gamla världen. Varför löpa risken att dö tillsammans med den? Umgänge med ens bröder i den nya världens samhälle skänker glädje, frid, tillfredsställelse och till slut evigt liv. Detta är det umgänge som man bör odla, umgänget med dem som kan uppvisa ”andens frukt”. Genom denna gemenskap kommer alla att dväljas i samma kärlek, samma glädje och frid, samma långmodighet, samma vänlighet och godhet, samma tro, samma mildhet och självbehärskning. Det är där som man uppnår kristen fullständighet! Just där i den kärleksfulla gemenskapen i den nya världens samhälle! — Gal. 5:22, 23, NW; Hebr. 10:24, 25.
26. Hur är goda studievanor till hjälp när man vill uppnå fullständighet?
26 En annan faktor som hjälper en att uppnå fullständighet är flitigt och systematiskt studium av Jehovas ord. Är inte en halvtimme av personligt studium varje dag av mera värde än en välförtjänt halvtimme av vila eller sömn? Lägg dig till med vanan att studera. Med vanan att stiga upp varje morgon kan du förbinda vanan att begrunda dagens text. Med vanan att hålla en stunds rast mitt på dagen kan du förbinda vanan att läsa någonting teokratiskt. Med vanan att gå till sängs varje kväll är det lämpligt att förbinda vanan att ytterligare begrunda Guds ord. Läs bibeln dagligen. Goda studievanor hjälper en att göra om sitt sinne, så att man med glädje och nit kan ta del i den nya världens verksamhet såsom Guds fullständige tjänare. Hur underbart lönande är inte detta, när man strävar efter att uppnå kristen mogenhet! — Jos. 1:6—8.
27. Vilka är mest privilegierade av alla människor på jorden i denna tid, och vad måste de göra?
27 Vem är nöjd med ett minimum av tjänst eller av gemenskap? Sedan vi brutit oss lös för att bli fria, må då alla hålla kvar denna frihet. (Gal. 5:1) Sträva framåt för att uppnå fullständighet i den nya världens samhälle. Den mest privilegierade lotten av alla kommer alla dem till del, som i fullständig överlåtelse åt Jehova fortsätter att frambära sina kroppar ”till ett offer, som är levande, heligt, välbehagligt för Gud, en helig tjänst” med deras omdömesförmåga. Må utbrytningen från ”den närvarande onda världen” bli fullständig, varaktig, oåterkallelig! Må vi alla — med sinnen som fullständigt gjorts om till överensstämmelse med den nya världens tänkesätt och ett liv som är fullständigt inriktat på den nya världens levnadssätt — med all iver rätta oss efter förmaningen: ”Ni måste följaktligen vara fullständiga, såsom eder himmelske Fader är fullständig.”
(The Watchtower, 1 maj 1959)