Skall många som nu lever aldrig dö
Varför dör människorna? Vilken grund finns det för hoppet att få leva för evigt?
ÅR 1912 lade Alexis Carrel ett stycke levande vävnad från ett hönshjärta i en speciell lösning. Trettiofyra år senare levde vävnaden fortfarande, frisk och ung. Till slut lät man den dö, därför att experimentet hade tjänat sitt syfte. Vid Pasteurinstitutet i Paris utfördes ett liknande experiment med hela hjärtat från en råtta. Hjärtat avlägsnades från råttan och hölls levande i över två år. Dess vävnader visade inga tecken på förfall.”
Om dessa experiment framhöll Boris Sokoloff i sin bok Science and the Purpose of Life (Vetenskapen och syftet med livet): ”Det är allmänt erkänt att i princip alla eller nästan alla typer av normala celler kan leva för evigt, om de blir odlade på rätt substrat. ... Cellerna i däggdjurens organism är potentiellt odödliga. ... Dessa och många andra experiment visar klart att högtstående organismers organ kan leva för evigt, om de tillförs de rätta näringsämnena.”
Resultaten av dessa experiment bevisar att evigt liv inte är någon omöjlighet för köttsliga organismer. Något som också talar för detta är människokroppens förmåga att förnya eller ersätta sina celler. I Det Bästa för augusti 1958 stod det: ”Man har beräknat att hälften av allt kroppens protein — övervägande muskelvävnad — förnyas på 80 dar. En hudcell lever bara fyra fem dar. Huden nybildas hela tiden underifrån, varvid cellerna på ytan dör och sedan nöts eller tvättas bort.”
Varför dör då människokroppen, i betraktande av allt detta? Varför fortsätter den inte att leva för beständigt? Det är detta som är en gåta för många vetenskapsmän.
Varför människorna i våra dagar dör
Då Gud skapade människan, satte han inte någon gräns för hennes levnadstid, såsom han hade gjort med djuren. Framför människan låg möjligheten till att få leva för evigt. Hennes kropp var bestämd till att fortsätta att fungera i all evighet. På grund av olydnad förlorade den första människan denna möjlighet. Det fastställdes nu en gräns för hennes levnadstid, som hon inte kunde överskrida, trots att hennes kropp hade en potentiell förmåga att leva för evigt. Denna gräns sattes till en symbolisk dag på tusen år. Då Gud underrättade mannen om att han inte fick äta av ett visst träd, sade han: ”På den dag du äter därav skall du förvisso dö.” (1 Mos. 2:17, NW) Adam dog under loppet av denna tusenårsdag i en ålder av 930 år.
Adam kunde inte förmedla till sina avkomlingar det som han inte längre var i besittning av själv. Han kunde inte ge dem ett ändlöst liv. Alla hans avkomlingar har ärvt synden från honom och det som följer med den, nämligen döden, på samma sätt som vissa sjukdomar kan gå i arv från föräldrar till barn. ”Det är orsaken, alldeles som genom en enda människa synden kom in i världen och döden genom synden och döden på så sätt sträckte sig till alla människor, därför att de alla hade syndat.” — Rom. 5:12, NW.
Det är på grund av detta som ingen av Adams efterkommande har fötts fullkomlig. ”Som om en ren skulle kunna framgå av en oren! Sådant kan ju aldrig ske.” (Job 14:4) Liksom det första människoparet inte kunde frambringa fullkomliga, syndfria barn, så kunde inte heller några av deras avkomlingar göra det. Människan hade absolut ingen möjlighet att befria sig själv från verkningarna av Adams synd, så att hon aldrig skulle dö. ”Sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.” — Ps. 49:8.
Måste återvinna det som Adam förlorade för att vinna frihet från döden
Det är endast från Gud som människan kan förvänta befrielse från den adamitiska synden och döden. Han allena kan göra det möjligt för människan att återvinna den fullkomlighet och de utsikter till ändlöst liv som Adam förlorade. Gud har gjort detta genom att ge ut sin enfödde Son som ett återlösningsoffer. Livskraften hos den första andevarelse Jehova hade skapat överfördes till jorden till en kvinnas moderliv, så att han skulle födas som en människa. ”Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen.” — Gal. 4:4.
Genom att han föddes som en människa, vars livskraft inte kom från Adam, var han fullkomlig. Han ärvde inte Adams synd eller dödens förbannelse. Han ägde rätten till evigt liv som människa. Men han offrade denna rätt som en lösesumma för att befria lydiga människor från den adamitiska synden och döden. ”Alldeles såsom Människosonen kom, icke för att bliva betjänad, utan för att tjäna och för att giva sin själ till en lösen i utbyte mot många.” (Matt. 20:28, NW) Eftersom han genom sitt offer köpte tillbaka den rätt till mänskligt liv som hade gått förlorad, måste alla som önskar bli befriade från döden vinna denna frihet genom honom. ”Var och en som tror på honom skall få syndernas förlåtelse genom hans namn.” — Apg. 10:43.
Varför många som lever nu aldrig skall dö
Eftersom Kristus öppnade vägen för människorna till att återvinna det ändlösa liv, som den första människan hade utsikt att vinna, är det möjligt för många som lever nu att aldrig dö. Det förhåller sig så därför att vi nu lever i den tid, då det skall bli en stor förändring här på jorden. Vi lever i de yttersta dagarna för denna världen eller denna tingens ordning. Den kommer snart att bli tillintetgjord av Jehova Gud och ersatt med en ny och rättfärdig tingens ordning. ”Ty se, HERREN [Jehova] skall komma i eld, och hans vagnar skola vara såsom en stormvind; och han skall låta sin vrede drabba med hetta och sin näpst med eldslågor. Ty HERREN skall hålla dom med eld, och med sitt svärd skall han slå allt kött, och många skola de vara, som bliva slagna av HERREN.” — Jes. 66:15, 16.
Den generation som nu lever har sedan 1914 varit vittne till världshändelser som för länge sedan förutsades skola känneteckna ändens tid för denna världen eller denna onda tingens ordning. Vi närmar oss hastigt ”striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”, som kallas Harmageddon. (Upp. 16:14, 16) Då kommer han att verkställa sin fällande dom gentemot världen. Då kommer jorden att bli fullständigt renad från all ondska och ogudaktighet.
De människor, som lever fram till Harmageddon och som får Guds godkännande, kommer, att i likhet med Noa och hans familj, som överlevde syndafloden, bli bevarade vid liv genom denna tid, då Gud utlöser sin vrede. ”Ty de redliga skola förbliva boende i landet, och de ostraffliga få stanna kvar däri. Men de ogudaktiga skola utrotas ur landet och de trolösa ryckas bort därur.” — Ords. 2:21, 22.
Genom att de goda nyheterna om Guds rike förkunnas över hela världen, blir nu jordens inbyggare uppmärksamgjorda på det tillfälle de har att få vara med bland dem som kommer att få överleva Harmageddon. Detta budskap gör Guds rikes herradöme känt och bebådar den kommande förintelsen av den nuvarande onda tingens ordning. Människorna blir skilda från varandra på grundval av hur de ställer sig till budskapet. Detta är det åtskiljande verk som Jesus förutsade med orden: ”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron. Och inför honom skola församlas alla folk, och han skall skilja dem ifrån varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna. Och fåren skall han ställa på sin högra sida och getterna på den vänstra.” — Matt. 25:31—33.
De människor som tar emot de goda nyheterna om Riket med välvilja liknas vid får. De är ödmjuka och läraktiga och visar att de är villiga att följa den gode herden, Kristus Jesus. Dessa fårliknande människor utgör den nya världens samhälle. Detta är ett verksamt samhälle, som med iver kungör att Guds rike nu är upprättat i himmelen och snart skall införa en ny rättfärdig värld.
Genom att medlemmarna av den nya världens samhälle bevarar sin ostrafflighet inför Jehova Gud, kommer de att få fortsätta att leva då han tillintetgör den gamla tingens ordning. Då skall jorden vara underlagd Guds rikes herradöme, och i kraft av Kristi återlösningsoffer skall jordens inbyggare steg för steg föras tillbaka till ungdom och hälsa och till sist bli fullkomliga.
De mirakulösa helbrägdagörelser som Jesus utförde, medan han var på jorden, kan betraktas som exempel på vad han skall göra i världsomfattande skala för dem som får överleva Harmageddon. Liksom de nu erfar andlig helbrägdagörelse, kommer de att bli helbrägdagjorda från fysiska sjukdomar och lidanden i Guds nya värld. ”Och inbyggaren skall icke säga: ’Jag är sjuk’; folket, som bor däri, har fått skulden tillgiven.” (Jes. 33:24, Åk) De kommer inte längre att lida på grund av synd som de ärvt från Adam.
Deras livslängd kommer att utsträckas, så att de får leva en hel symbolisk dag på tusen år. Adam förlorade sin fullkomlighet och dog under loppet av en sådan dag, och de kommer att under loppet av en sådan dag uppnå fullkomlighet och bli befriade från den död som de har fått i arv. Detta kommer att ske under Kristi tusenårsregering. ”Ty han måste härska som konung, till dess Gud har lagt alla fiender under hans fötter. Såsom den siste fienden skall döden tillintetgöras.” — 1 Kor. 15:25, 26, NW.
Vid slutet av de tusen åren kommer deras ostrafflighet att sättas på prov. De som består detta prov kommer att få den gåva som består i evigt liv. De skall fortsätta att leva på en paradisisk jord och glädja sig över den fred och trygghet som bara Guds rike kan skänka. De som inte består i provet kommer att upphöra att finnas till. Eftersom många som lever nu fortfarande kommer att vara vid liv då det eviga livets gåva ges åt lydiga människor, skall de aldrig behöva smaka döden.
Men hur kan man bli en av dessa? Man måste hörsamma de goda nyheterna om Guds rike. ”Om någon har öron till att höra, så höre han.” (Mark. 4:23) Det betyder liv att hörsamma det som Gud säger oss genom sitt skrivna ord och genom sina trogna tjänare. Slut dig till den stora skara som lever för Jehovas nya värld och som nu utgör den nya världens samhälle. Tjäna Jehova, hans konung och Riket i sällskap med dessa åt den Högste överlämnade vittnen. Grip tag om samma bibliska hopp som de har, så att också du kan få vara bland de många som nu lever och som aldrig skall dö.