Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • w50 15/9 s. 280–285
  • Den teokratiska organisationens utvidgning efter kriget

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Den teokratiska organisationens utvidgning efter kriget
  • Vakttornet – 1950
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • Budskapet slungas ut i radio
  • Vakttornets bibelskola Gilead
  • Mera byggnadsverksamhet
  • Invigningen
    Vakttornet – 1950
  • Att tjäna tillsammans med den mest framåtskridande organisationen
    Vakttornet – 1994
  • Jag går framåt tillsammans med Guds organisation
    Vakttornet – 1984
  • Att göra heltidstjänsten till sin livsuppgift
    Vakttornet – 1989
Mer
Vakttornet – 1950
w50 15/9 s. 280–285

Den teokratiska organisationens utvidgning efter kriget

1. Vad gjorde slut på prästernas hånlöjen med avseende på förutsägelserna om 1914?

FÖR länge sedan, år 1880, hade Vakttornet i sina spalter påpekat att bibelkronologien utmärkte året 1914 e. Kr. såsom slutet på den 2.520 år långa period, vilken Jesus omtalade såsom ”hedningarnas tider” i sin profetia om världens ände. (Luk. 21:24) I överensstämmelse härmed förväntade man, att Guds rike med Kristus Jesus som regent i himlarna skulle vara fullt upprättat år 1914, medan denna världen skulle ha råkat in i en ”tid av nöd” utan motstycke. Kristenhetens religiösa ledare och system var alla inställda på att skratta åt broder Russell och hans medvittnen för Jehova, när hans kungjorda förutsägelser om året 1914 inte hade slagit in. Men det var ingenting att skratta åt när det första världskriget bröt ut i slutet av juli och när det, vid oktober månads början, hade fått en världsvid omfattning. Den religiösa kristenhetens munnar täpptes till vid denna skrämmande händelseutveckling, men inte broder Russells. När han den 1 oktober 1914 intog sin plats vid frukostbordet i Betelhemmets matsal i Brooklyn, utropade han med stark röst, som tillkännagav övertygelse: ”Hedningarnas tider har gått till ända!”

2. Vilka händelser i himmelen utmärkte 1914 e. Kr.?

2. Då han visste att världen nu hade nått tiden för sin upplösning, vägrade han att efterkomma den vädjan som Förenta staternas president Wilson riktade till alla präster och predikanter om att förena sig i en landsomfattande bön för freden. Vid den tiden stod det ännu inte klart, att det också var krig uppe i himmelen mellan Jehovas nyinstallerade Konung, Jesus Kristus, och djävulens härskaror, vilket resulterade i att djävulen blev utkastad där uppifrån och förnedrad genom att störtas ned till jorden för en kort tid före sin tillintetgörelse. Men bibelns profetior fortfor att gå i uppfyllelse. Ljuset över Guds ord, i synnerhet kapitel 12 i Uppenbarelseboken, blev allt klarare. Därigenom blev det uppenbart, att Jehovas Rike med Kristus som Konung hade blivit fött år 1914 och var fullt upprättat i himlarna till att härska mitt ibland sina fiender i himmelen och på jorden. Dess första åtgärd var att vräka Satan från himmelen. — Se Vakttornet för den 15 maj 1925.

3. Hur blev Sällskapets president anklagad 1918 men sedan frikänd?

3. Broder Russell dog sista dagen i oktober 1916. Genom val vid årsmötet i Pittsburgh den 6 januari 1917 gjordes J. F. Rutherford, Sällskapets jurist och en av dess resande representanter, till broder Russells efterträdare såsom president för Pennsylvanien-organisationen. Han valdes senare till president för New York-organisationen och den brittiska organisationen. Genom regelbundna val från de olika organisationernas medlemmars och direktionsledamöters sida förblev han president för dessa organisationer till sin död den 8 januari 1942. Kort efter det att han blivit vald blev Förenta staterna indraget i det första världskriget, den 6 april 1917. Att den sjunde delen av Studier i Skriften gavs ut den 17 juli 1917 visade sig ödesdigert, och de bekymmersamma tiderna för Sällskapet i Amerika började få en olycksbådande karaktär. Denna bok till hjälp vid bibelstudium, Den fullbordade hemligheten, avslöjade de religiösa systemen i kristenheten. Därför slog fienden ner på den som en del av sitt material till bevis för att Sällskapets president och andra med honom nära förbundna medlemmar av organisationen var skyldiga till upproriskhet mot staten, och broder Rutherford och sju andra fördes på järnväg till ett federalt tukthus på våren 1918, dömda till sammanlagt 80 års fängelse och utan tillåtelse att mot borgen förbli på fri fot i avvaktan på resultatet av vädjan till högre rätt. Efter nio månader i tukthuset fick de tillstånd att ställa borgen, den 21 mars 1919, och försattes på fri fot. Senare upphävde appellationsdomstolen domen över dem, och år 1920 avvisades anklagelsen mot dem helt och hållet. Sålunda blev de fullständigt frikända såsom oskyldiga till fiendens illvilliga anklagelser.

4. Hur kom Betel i Brooklyn att bli övergivet och därpå återställt?

4. Under tiden hade förhållandena tyckts göra det nödvändigt att lämna fastigheterna i Brooklyn och flytta Sällskapets expedition tillbaka till Pittsburgh i oktober 1918. Brooklyntabernaklet såldes, och Betelhemmet utbjöds till salu. Men ingen köpare anmälde sig! Var detta en tillfällighet? Nej, utan en Försynens skickelse! Det förorsakades av Gud, den Allsmäktige, som känner sina egna syften. Han bevarade denna plats på Columbia Heights för det större verk som hans trogna vittnen skulle komma att utföra under efterkrigsåren. I betraktande av att Sällskapets tjänstemän hade blivit frigivna ur det federala fängelset och med tanke på andra fördelar beslöt man att flytta tillbaka och på nytt förlägga huvudexpeditionen och hela arbetsapparaten till 124 Columbia Heights. Detta skedde omkring den 1 oktober 1919. Betelhemmet öppnades igen med broder Rutherford i högsätet. Även under hans fängelsevistelse hade brödernas lojalitet mot honom och deras övertygelse om att han var oskyldig förmått de röstande bröderna i de olika sällskapen att vid sitt årsmöte återvälja honom till president.

5. Vilka händelser verkade stimulerande på verksamheten efter kriget?

5. Under den sommar som följde på brödernas frigivning från den orättvisa inspärrningen hölls Jehovas folks första internationella konvent, i Cedar Point i Ohio, den 1—8 september 1919. Strax dessförinnan innehöll Vakttornet två artiklar över ämnet ”Saliga äro de som icke frukta”, vari det från bibelns profetior visades att ett frimodigt arbete, det största i Guds hängivna folks historia, måste utföras av detta folk bland alla nationer före striden vid Harmageddon. Detta arbete behandlades i föredrag och framhölls med eftertryck vid denna sammankomst i Cedar Point, och det meddelades att man planerade att utvidga arbetet, bl. a. genom att börja ge ut Den Gyllne Tidsåldern.

6. Vilket stort arbete låg då framför Guds folk? Vad fordrade det?

6. Det första världskriget hade sprängt verksamheten på hela jorden. Sällskapets förbindelser med sina avdelningar hade rubbats och i några fall helt avbrutits. Saker och ting befann sig i upplösningstillstånd. Nu var tiden inne att återställa förbindelserna, så att Guds trogna kunde föras till ett tillstånd av enhet överallt, under en teokratisk anordning där den store Teokraten, Jehova, härskade uppifrån och ned genom sin organisation. Det var en tid då hans folk skulle reorganiseras och övas för förnyad tjänst. Ett högst betydelsefullt och riskfyllt arbete låg framför dem! Det krävde mod. Det påkallade organisationens utvidgning intill jordens ändar. År 1918 hade 3.868 förkunnare rapporterat verksamhet på fältet. Återstoden av Guds trogna kvarleva av de av anden pånyttfödda arvingarna till Riket måste församlas, till organisationen. Emellertid hade Herren i början av 1918 uppenbarat, att en stor jordisk skara, vars antal beräknades komma att uppgå till millioner, skulle leva igenom Harmageddon in i den nya världen, och dessa måste få vittnesbördet framfört till sig och församlas till den gode Herdens fålla. Befallningen att predika ”detta evangelium om riket” i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk gällde nu under hela efterkrigsperioden, fram till dess Harmageddon röjer upp på jorden för den nya världen. Ingen tid fick gå förlorad då det gällde att organisera för arbetet. Alla hinder bland Guds hängivna tjänare måste undanröjas. Verket måste utföras till Jehovas namns ära och förhärligande och till frälsning för vittnena själva och för dem som tog emot deras vittnesbörd. Guds synliga organisation för verksamheten måste byggas upp, få föreskrifter, styrkas och utrustas på lämpligt sätt för det kolossala arbetet. Kristus Jesus, i Guds andliga tempel förstod situationen och såg till, att alla behov tillgodosågs.

7. Vilken utrustning åvägabragtes för publiceringsverksamheten, och vilken paroll utfärdades?

7. Större arbete betydde att mer utrustning behövdes. Jehova Gud, vilkens verk det var, tillhandahöll utrustningen därför. Sällskapet började inrikta sig på att självt framställa alla våra tryckalster i Förenta staterna. Ett litet tryckeri anlades vid 35 Myrtle Avenue i Brooklyn, och Betelfamiljen ökades. Då denna anläggning visade sig för liten, när Jehovas vittnens verksamhet utvidgades, inrättades ett större tryckeri vid 18 Concord Street i Brooklyn i mars 1922. Det andra konventet i Cedar Point följde sedan, den 5—13 september 1922. Här kungjordes att Konungen var närvarande i Jehovas tempel för att hålla dom, och den väckande maningen till arbete med att frambära vittnesbördet utropades med hög röst av broder Rutherford till denna internationella församling av många tusen: ”Förkunna om Konungen och hans rike!” Svaret kom ögonblickligen. Tjänsteorganisationen hela jorden utöver eggades till handling och inriktade sig på arbetet som aldrig förr.

8. Vilken litteratur måste nu ges ut, och av vilka måste den tryckas? Varför?

8. Ansvarsbördan för Sällskapet i Brooklyn ökades. Det måste vidga sitt överinseende över arbetet och måste tillgodose behoven hos rikesförkunnarna i ett vidsträcktare område, allteftersom dessa växte i antal. (Rom. 12:13) Litteratur som framställde sanningarna om Riket behövdes i större mängd, på ett växande antal språk. Vakttornet, Den Gyllne Tidsåldern (nu tidskriften Vakna!), böcker med de nyligen uppenbarade sanningarna (inte längre de föråldrade Studier i Skriften), broschyrer, traktater, biblar, löpsedlar med mötesannonser osv., alla dessa tryckalster måste frambringas för att motsvara den växande efterfrågan och till så låg kostnad, att det stod i alla människors ekonomiska förmåga att lämna bidrag för dem eller att de kunde spridas gratis. Framställningen av litteraturen kunde inte längre lämnas åt oinvigda händer på de världsliga kommersiella tryckerierna. Med Guds nåd och genom att han sörjer för den fysiska utrustningen måste vi här i Brooklyn trycka och ge ut litteraturen med hans eget invigda folk som arbetare. Avdelningsexpeditionerna i andra länder måste få sin del i verket.

9. Hur sörjdes det för ett nytt tryckeri och ett nytt Betelhem år 1927?

9. Utrymmet tillåter oss inte att i detalj omtala, hur den store Givaren försåg sina villiga tjänare med produktionsmedel. Då Sällskapet ställdes inför utsikten att nödgas lämna tryckerianläggningen vid Concord Street (vars tomt staden New York sedan har förvandlat till en offentlig park), uppförde det sin egen tryckeribyggnad av betong vid 117 Adams Street i Brooklyn, drygt tre fjärdedels kilometer från Betelhemmet. I februari 1927 flyttade vi in och tog dess åtta våningar i besittning. Större arbetsstyrka på tryckeriet och expeditionen krävde ett större hem till att hysa alla. Jehova drog försorg om detta. Samma år rev man ner det ursprungliga Betelhemmets byggnader tillika med ett angränsande bostadshus (126 Columbia Heights, köpt år 1926). En ny byggnad av betong och tegel uppfördes, som reste sig sju våningar över Columbia Heights Street med en omkring 23 meter hög fasad. Denna nya byggnad förenades med den gamla tillbyggnaden på baksidan, vilken vette åt Furman street och vari familjens matsal och kök alltjämt var belägna.

Budskapet slungas ut i radio

10. Hur installerade Sällskapet WBBR och förbättrade dess studios?

10. Men glömmer vi radioutsändningarna? Nej! Detta medel erbjöd också ett tillfälle för Jehovas synliga organisation att tränga in i de otaliga hemmen med budskapet om den nya världen. År 1923 började Sällskapet bygga sin egen radiostation på de södra höjderna av staten Island. När den omsider var färdigbyggd och hade fått licens från myndigheterna, började stationen WBBR sina officiella utsändningar, på söndagskvällen den 24 februari 1924, med en styrka på 1/2 kilowatt och med broder Rutherford som talare över ämnet ”Radion och Guds profetior”. Den kvällen var studion belägen uppe i översta våningen av administrationsbyggnaden, men kort därefter flyttades den till en präktig lokal i sändarhuset nära intill. Det visade sig emellertid olägligt att ha studion så långt ut på Staten Island, omkr. 30 km från huvudexpeditionen i Brooklyn. Två studios, en stor, som var försedd med en utmärkt orgel, och en mindre, uppfördes 1929 på baksidan av den nya Betelbyggnaden och sträckte sig till Furman street. Där började vi sända ut vårt radioprogram på söndagsmorgonen den 13 november 1929, varvid broder Rutherford talade över en kedja av stationer med WBBR som nyckelstation. Programmet överfördes per tråd till radiosändaren ute på Staten Island.

11. Vilken hotande händelseutveckling i världen ledde fram till 1939, medan vi tillväxte i antal?

11. I många år utnyttjades till fullo all denna tekniska utrustning. Men verksamhetens och organisationens ständiga tillväxt världen runt vållade större och större trängsel på huvudexpeditionen. År 1938 gjordes en tillbyggnad till tryckeriet vid Adams street. Men nu hade fascismen och nazismen stuckit upp sina vederstyggliga huvuden och börjat gå anfallsvis till väga på västra halvklotet, och Jehovas vittnen hade blivit förbjudna i Tyskland och till ett antal av 10.000 kastats i fängelser och koncentrationsläger. Kommunismen var känslig för situationen och strävade efter att stärka sin makt. Krigsmolnen hopade sig, varslande om ett världsomfattande oväder. Pöbelandan i Förenta staterna uppreste sig mot Jehovas vittnen. Katolsk aktion ökade sin styrka och prövade sina krafter då och då. Världsfredsorganisationen, Nationernas förbund, hånades såsom oförmögen att uträtta något. Den hade inte bevisat sig vara ”det politiska uttrycket för Guds Rike”, såsom det protestantiska kyrkoförbundsrådet hade kallat den, och den närmade sig nu ”avgrundens” rand. (Upp. 17:8) Så kom september 1939 — pang! Det var nazisthorderna som med dunder och brak for fram genom Polen i ett blixtkrig. Det andra världskriget hade börjat, och atombomben skulle bli dess höjdpunkt.

12. Vilka frågor uppstod? Hur blev de besvarade, och varför på detta sätt?

12. Hade vi nu uppnått denna världens slut? Skulle det alltomfattande kriget utmynna i Harmageddonslagets världskatastrof? Var slutet på arbetet med att vittna om Riket nu här, och hade Jehovas synliga organisation nått höjdpunkten av sin utvidgning på denna sidan Harmageddon? Skulle organisationen nu duka under för krigs förhållandena och med dem följande trångmål liksom 1918 och låta sina händer sjunka och smulas sönder i desorganisation? Inte denna gång, nu då Jehovas ande i dubbelt mått hade blivit utgjuten över hans smorda kvarleva och hade kommit också deras hängivna följeslagare av en god vilja till det. Tillsammans utgjorde alla dessa Herrens tjänare över hela världen 47.143. Dessa hade blivit så väl organiserade och instruerade, att de visste vad de skulle göra mitt under de världsomfattande omvälvningarna. De hade sina föreskrifter från Jehovas ord och genom hans teokratiska organisation. Må vara att förbindelserna med länder på andra sidan haven blev avklippta eller försvårade! I den osynliga världen verkade Kristus Jesus såsom Jehovas store förbindelseofficer för att bevara den synliga organisationen i enhet i ande, uppsåt, bemödanden och verksamhet. De fortsatte alltså och predikade Guds ord både i tid och otid, men till stor del i otid. Guds godkännande av detta hans vittnens handlingssätt blev skönjbart, ty han välsignade arbetet med tillväxt. Jehovas vittnens stora internationella konvent i S :t Louis i Missouri den 6—10 augusti 1941, det största dittills omtalade, bevisade, att ett stort verk ännu återstod att utföra. Oräknade tusental av Guds ”andra får” skulle tydligtvis ännu bli församlade till honom.

Vakttornets bibelskola Gilead

13. När och hur började förberedelserna för efterkrigsperioden?

13. I och med söndagen den 7 december 1941 befann sig huvudexpeditionen i Brooklyn slutligen i ett krigförande land! Trettiotvå dagar senare dog Sällskapets president, J. F. Rutherford, den 8 januari 1942 i San Diego i Kalifornien. Vicepresidenten, N. H. Knorr, valdes till hans efterträdare i ämbetet genom enhällig omröstning vid ett gemensamt möte av direktionerna för Pennsylvanien- och New York-organisationerna i Betelhemmet i Brooklyn. Framåt skred Jehovas verk utan avbrott, och man strävade beslutsamt hän mot en större framtid. En ”Kurs i teokratisk ämbetsutövning” infördes vid Betelhemmet i Brooklyn i februari 1942, vilken följande år kom att utsträckas till grupperna av Jehovas, vittnen utanför Betel. Trots krigstidens svårigheter hölls ”Den nya världens teokratiska konvent” i Cleveland i Ohio, den 18—20 september, med 26.000 närvarande vid det offentliga mötet, där broder Knorr höll föredraget ”Blir freden varaktig?”, vilket vidarebefordrades per tråd till mer än 50 samtidiga konvent i andra städer. Mer än 80 städer i fyra världsdelar hade konvent samtidigt. Med stöd i Guds profetior visade detta offentliga föredrag, att en fredsperiod skulle följa på det andra världskriget och att den internationella fridens ”vilddjur”, som genom förhållandena under det andra världskriget hade förpassats ned i avgrunden, skulle komma upp igen. Och i dag har vi Förenta nationerna! Den kommande freden betydde att mera arbete, Jehovas vittnens slutliga arbete, ännu låg framför oss. Nu under världskrigets våndor var det tid att göra förberedelser för freden, att välutrustade och organiserade gå in i efterkrigsepoken med dess ofantliga arbete. Vid detta konvent i Cleveland och dess dotterkonvent blev förutom boken The New World ( = Den nya världen) också första upplagan av den på Sällskapets egna tryckpressar i Brooklyn tryckta Konung Jakobs bibelöversättning tillgänglig. Detta var en kraftigt verkande del av arbetsutrustningen!

14, 15. Hur uppkom Gilead-skolan, och vilket resultat har verksamheten där hittills uppvisat?

14. Om Europas egenskap av huvudsaklig krigsskådeplats inskränkte den fria verksamheten där, kunde vittnandet utsträckas söderut till latinska länder, dvs. Mellanamerika och Sydamerika och öarna i Karibiska havet. Men de förkunnare, som skulle sändas dit, borde med rätta utbildas. I broder Knorrs sinne tog tanken på en utbildningsskola för missionärer form. En stor trevåningsbyggnad av tegel hade uppförts på ”Rikesgården” i South Lansing, New York, år 1940 för att användas om läget skulle bli kritiskt. Varför låta den stå obrukad? Varför inte göra en del ändringar i den och förvandla den till skollokaler att användas för utbildning av missionärer? Just det! Sällskapet Vakttornets direktion gick med entusiasm med på saken, och alltså upprättades vad som först kallades för Vakttornets bibliska högskola Gilead. Genom ett konfidentiellt brev, daterat den 14 december 1942, utsändes till ett antal av Jehovas heltidstjänare en inbjudan att ansöka om tillträde till denna högskola (som nu kallas bibelskola) för en kostnadsfri fem månaders kurs. Av de sökande utvaldes 100 till att utgöra den första klassen studerande vid Gilead. Den 1 februari 1943 hölls öppningshögtidligheterna under broder Knorrs ordförandeskap i skolans vackra hörsal, med elevskaran, instruktörerna och medlemmarna av personalen eller familjen på Rikesgården närvarande. Eftersom man då hade blicken riktad mot Latinamerika, var spanska det främmande språk som undervisning meddelades i. Sedan dess har undervisning givits i portugisiska, franska, italienska och japanska åt olika klasser eller grupper av studerande. Under de sju och ett halvt år som denna skola vid Gilead sedan dess varit verksam, har den dragit till sig studerande från mer än trettio olika länder i alla världsdelar.

15. Två elevkullar utexaminerades per år, och Gilead har sänt ut över tusen särskilt utbildade heltidsförkunnare till främmande missionsfält. Varje avslutning är en storslagen tilldragelse! Avslutningshögtidligheterna för den femtonde kursen, som består av 120 studerande från 32 länder, kommer att få en högst unik inramning i Yankee Stadium i staden New York. Varför skall de hållas där? För att celebrera den första dagen av 1950 års internationella sammankomst av Jehovas vittnen, söndagen den 30 juli.

Mera byggnadsverksamhet

16. Vilken hjälpverksamhet företogs efter kriget? För vilket syfte?

16. När det andra världskrigets västerländska och österländska faser slutade år 1945, trädde Jehovas synliga organisation förväntansfullt in i den som atomåldern betecknade efterkrigsperioden; och vittnena var nu fler än någonsin, och det fanns nya utländska avdelningar, och det fanns missionärshem. Hela organisationen var genomträngd av utvidgningens ande. Vid lokalkonventet i Cleveland i Ohio den 29, 30 september 1945 tillkännagav broder Knorr, att man skulle vidtaga åtgärder för att bistå nödlidande vänner och att grupperna av Jehovas vittnen i vissa områden finge bidraga i synnerhet med kläder. Inom kort var en omfattande hjälpverksamhet i gång, som leddes från huvudexpeditionen i Brooklyn och avsåg att hjälpa till att försätta våra bröder i de av det totala kriget särskilt hårt drabbade länderna i ett sådant kroppsligt tillstånd och yttre skick, att de skulle kunna aktivt tjäna Jehova.

17. Hur blev det nödvändigt att bygga nytt vid huvudexpeditionen?

17. Därpå kom meddelande om att staden New York planerade en ny genomfartsled, som skulle förbinda Brooklyn med Manhattan. Den skulle löpa längs Furman street och skulle inkräkta på den tomt, där bakre delen av Betelfastigheten var belägen, till ett djup av cirka 15 meter. Eftersom staden exproprierade detta område, måste den delen av Betelfastigheten försvinna. Därigenom skulle många bostadsrum gå förlorade, likaså köket, en stor del av matsalen och en stor del av den stora radiostudion, inklusive orgelns plats. Endast ett nytt Betel skulle lösa det problem som vi ställdes inför. Så kom torsdagen den 8 augusti, kallad ”Förkunnarnas skickliggörelse”, vid Jehovas vittnens teokratiska konvent ”De glada nationerna”, som hölls 1946 i Clevelands Stadion med omkring 58.000 närvarande från 33 nationer. Den eftermiddagen hade den nya boken ”Till allt gott verk skicklig”, som var avsedd för skolan i teokratisk ämbetsutövning, visats upp och gjorts tillgänglig. Det är nu kväll. Presidenten, broder Knorr, talar över ämnet ”Problem i förbindelse med återuppbyggande och utvidgning”. Han tillkännager någonting nytt: att alla distrikten skall fördelas på kretsar, med omkring tjugo grupper eller avdelningar i var krets, och att kretstjänare skall besöka varje grupp i en krets och kretssammankomster hållas varje halvår. Men han talar också om någonting mera: för att kunna hålla jämna steg med den världsvida efterfrågan på Rikes-litteratur måste tryckeriet i Brooklyn utvidgas. För att kunna hysa den större personal som behövs måste ett nytt Betelhem uppföras. Vakttornets radiostation, WBBR, måste förstärkas och få bättre möjligheter. Pengar till allt detta? Nej, man skulle inte låna i affärsbanker. Jehovas synliga organisation, hans hängivna folk, skulle få förmånen att låna ut det behövliga kapitalet genom att köpa de 2-procentiga byggnadsfondsbevis som Sällskapet Vakttornet snart skulle utfärda. Det jubel som följde varslade om vad som sedan skedde, nämligen att lånet blev övertecknat av vänner med frikostiga hjärtan.

18. Vilka anordningar gjordes vid Betel för att möjliggöra detta?

18. För att bereda väg för nedrivningsarbetet, som snart skulle börja, flyttade man den därpå följande 12 okt. radiolokalerna och utsändningsstudion från Betel tillbaka till WBBR på Staten Island. Matsalen flyttades till Betelhemmets mottagningsrum och biblioteksrum i nedersta våningen. Här intog Betelfamiljen sina måltider i två skift på grund av bristande bordsutrymme, med självservering. Den förutvarande morgonandakten vid Betelfamiljens frukostbord, en detalj som hade vidarebefordrats från det ursprungliga Bibelhuset i Allegheny (norra Pittsburgh), måste inställas. Den nya Betelbyggnaden skulle enligt planen sträcka sig utmed Columbia Heights från den kvarvarande delen av Betel söderut till kvarterets slut vid Pineapple street. Att få köpa den fastighet som stod på denna tomt tog avsevärd tid och kostade oerhört. Att därefter få hyresgästerna att flytta ut ur dessa bostäder utgjorde ännu ett problem som vållade långa dröjsmål, innan man kunde ta itu med det nya byggnadsarbetet. Under tiden steg byggnadskostnaderna våldsamt. För de medlemmar av Betelfamiljen som hade nödgats lämna sina bostadsrum till följd av nedrivningen av den femton meter djupa bakre delen av Betel köptes hus vid 111, 113 och 151 Columbia Heights, och därtill använde man huset nr 34 Orange street. På det sättet splittrades familjen så litet som möjligt. Familjens studium i Vakttornet och möte för den teokratiska skolan på måndagskvällarna måste flyttas till Fulton street, till den Rikes-sal som Brooklyns Centrum-avdelning av Jehovas, vittnen har där.

19. Hur förbättrades WBBR, och hur introducerades den nya utrustningen i etern?

19. Många svårigheter, som vållade besvärliga dröjsmål, stötte man på då det gällde att försäkra sig om alla fastigheter och tomter intill tryckeriet. Slutligen var vägen banad för uppförandet av en tillbyggnad till tryckeriet enligt ritningarna. Men dessförinnan hade WBBR utvidgats. Ny sändarutrustning installerades, och tre nya stålmaster med en höjd av 125 meter över marken uppfördes vid WBBR på Staten Island. På aftonen tisdagen den 25 maj 1948 kl. 19 avstängdes den gamla radioutrustningen från etern, och den nya utrustningen, med styrkan förhöjd från 1 till 5 kilowatt, kopplades på för att sända via en riktantenn från de tre stålmasterna tvärsöver det hittills ogenomträngliga, tättbefolkade område som kallas Stor-New York. I den gamla studion i sändarhuset invigde broder Knorr WBBR i dess nya utrustning och styrka, genom ett ratiotal som redogjorde för Guds synliga organisations utvidgning. Vid den tidpunkten var det 233.578 rikesförkunnare över hela jorden, som rapporterade verksamhet på fältet varje månad. Vakttornets bibelskola Gilead hade redan utexaminerat tusen elever, och 534 av dem befann sig i 68 länder och i 85 olika missionärshem. Utsikterna till ytterligare utvidgning var ljusa.

20. (Saknas)

20. En ovanligt mild vinter 1948—1949 erbjöd det gynnsammaste väder för att börja bygga det nya Betel. Byggnadsarbetet på det nya tryckeriet började i januari 1949. Sent omsider kom så den tid då man kunde ta de nya byggnaderna i besittning. Se, där står nu det nya Betelhemmet, en stark, imponerande byggnad, som reser sig tio våningar över Columbia Heights och krönes av ett rektangulärt vakttorn. Upp över stadens nya kantilever-farled, med två plan för motorfordon och ett för gående, reser sig Betel dominerande. Det upptar nu hela kvarteret från Pineapple till Orange Street, och antalet rum har ökats så att mer än 450 personer kan hysas, två i varje rum. Omkring 800 meter därifrån ligger tryckeriet med dess nya tillbyggnad, utförd i betong och nio våningar hög; och hela tryckerianläggningen sträcker sig nu från Adams street till Pearl street och har fått nära nog fördubblad golvyta. Spaltutrymmet här tillåter oss inte att beskriva dessa präktiga byggnader, som hör till den utrustning Jehova Gud har skänkt sin synliga organisation för att den skall kunna bli rikare på goda gärningar än någonsin förut. Bilderna här får beskriva dem för er.

[Bild på sidan 285]

Betel och den nya genomfartsleden, Nedtill i mitten synes vad som finns kvar av den 1910 uppförda byggnaden; till vänster 1927 års byggnad; till höger och bakåt 1950 års 12-våningars hus.

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2026 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela