Bältros — hur man står ut med smärtan
”Den intensiva smärtan bakom ögat skrämde mig”, påminner sig Ann. ”Jag var rädd för att en hjärntumör höll på att utvecklas.”
”När jag vaknade och kände att jag hade ovanligt ont i sidan, trodde jag att jag hade fått blindtarmsinflammation”, berättar Jean.
”Jag har haft utslag förr”, berättar Dilip, ”men vad som bekymrade mig nu var att det här utslaget gjorde så fruktansvärt ont under huden.”
VAD är bältros? Medicinskt är sjukdomen känd som herpes zoster (hẹrpes zọster) (av de grekiska orden hẹr·pes, som är avlett av hẹr·po, ”krypa”, och zo·stẹr, ”bälte”).
I enlighet med det grekiska ordets betydelse kryper herpesviruset, som orsakar bältros, längs känselnerverna och omger oftast bålen med ett slingrande band av smärtande utslag likt ett bälte, något som har gett upphov till det svenska namnet bältros. Den ofta olidliga smärtan i den infekterade nerven är en plåga. Det är därför som uttrycket ”häftig smärta” används av en del läkare.
De första symptomen på bältros, till exempel feber, frossa och allmänt illamående, är ofta förvillande lika symptomen på influensa och kan också bli tagna för en hjärtattack, en hjärntumör eller en del andra allvarliga sjukdomar. De som har bältros klagar ofta över domningar, ytliga stickningar och intensivt brännande eller kliande förnimmelser, vilka utvecklas till svåra och olidliga smärtor.
Efter ungefär en vecka från det att man känner av de första symptomen uppträder ett jämnbrett band med kliande röda fläckar längs den virusangripna känselnervens nätverk, vanligen ovanför midjan och endast på ena sidan av kroppen. Typiska ställen är bröstkorgen, nedre ryggpartiet, nacken, pannan eller regionen kring ena ögat, beroende på vilka nervganglier som har angripits. Hudutslagen utvecklas snart till grupperade vätskefyllda blåsor. Efter cirka tio dagar bildar blåsorna sårskorpor som senare faller av. I många fall lämnar de ärr och långvariga smärtor efter sig som en påminnelse om att man har drabbats av bältros.
Sjukdomens orsak, frekvens och förlopp
Hur ådrar man sig bältros? Det sannolikaste är att patienten smittar sig själv. Medicinska forskare har så gott som bevisat att herpesviruset (varicella-zoster), som orsakar bältros, är detsamma som det mycket smittosamma viruset som orsakar vattkoppor. Det förklarar varför somliga som har bältros kan smitta andra (i allmänhet barn) med vattkoppor. Men för att få bältros måste man först ha haft vattkoppor.
Immunsystemet gör inte kroppen helt fri från varicella-zoster-viruset sedan man, oftast tidigt i barndomen, har haft vattkoppor. Viruset flyttar sig till ett avlägset nervcentrum (forskare tror att det är till spinal- eller kranialområdet) och ligger där latent tills omständigheterna blir gynnsamma för att slå till igen, ofta flera år senare, när immunsystemet tenderar att vara svagare.
Även om 10 till 20 procent av alla människor får bältros någon gång i livet, är de som är mest mottagliga över 50 år. Forskare bedömer att hälften av dem som når 85 års ålder har haft sjukdomen. Män och kvinnor drabbas ungefär lika. Sjukdomen kan återkomma, men det kan vara en viss tröst att veta att endast 2 till 4 procent blir angripna på nytt.
Ett bältrosangrepp kommer oftast efter en svår sjukdomsperiod, vanligen när man har haft det stressigt, varit långvarigt trött eller haft andra svåra psykiska påfrestningar i livet. Det kan följa efter kemoterapi, strålbehandling eller andra behandlingsmetoder vilka rubbar eller försvagar immunsystemet. Vattkoppsvirusets andra angrepp framkallar inte vattkoppor igen, utan bältros, som i vissa avseenden liknar vattkoppor. De båda sjukdomarna har hudutslag, vätskefyllda blåsor och sårskorpor gemensamt, men ändå är bältros en fristående sjukdom.
Hur allvarligt är bältros, och hur länge varar ett sjukdomsangrepp? Även om bältros är mycket plågsamt, är sjukdomen sällan livshotande. Men så fort man har drabbats måste man förbereda sig på att uthärda ihållande smärtor i flera veckor, tills kroppen har byggt upp ett försvar mot den uppflammande virusinfektionen. I de flesta fall varierar sjukdomens varaktighet mellan sju och tio dagar, även om det kan ta upp till fyra veckor för hudutslagen att läkas. Det är inte ovanligt att bältrospatienter plågas av nervsmärtor, så kallade postherpetiska neuralgier, i flera veckor och ibland månader efter det att blåsorna har försvunnit.
Om infektionen sprider sig till regionen kring ena ögat, kan den allvarligt påverka synen och leda till blindhet. Det är därför tillrådligt att genast uppsöka en ögonspecialist, om det drabbade området är i ansiktet. Tidig behandling kan ofta förhindra allvarliga komplikationer.
Behandling
Hur kan man behandla bältros effektivt? Även om man sedan forna tider ända fram till nu har prövat många läkemedel, har medicinska forskare uppriktigt sagt ännu inte kommit med någon behandlingsmetod som gör mer än att bara i någon mån lindra verkningarna och stilla smärtan tills sjukdomen har haft sitt förlopp.
Nya undersökningar beträffande användningen av antivirala medel vid behandling av olika herpesinfektioner har fått vissa lovande resultat vid behandling av bältros. Aciklovir, till exempel, hämmar virusets reproduktionstakt och tycks minska smärtan och sjukdomens varaktighet hos vissa patienter, även om det inte är ett erkänt botemedel. Forskare säger att man måste börja behandlingen tidigt för att uppnå bästa resultat.
I en studie vid University of Colorado School of Medicine i USA hade bältrospatienter som fick upp till 800 milligram aciklovir peroralt fem gånger om dagen i tio dagar betydligt mindre blåsbildning, sårskorpor och smärtor än de patienter som fick placebo. Det råder delade meningar beträffande om aciklovir också minskar de svåra postherpetiska neuralgierna. Man har också med viss framgång behandlat bältros med vidarabin, ett annat antiviralt medel. Man bedriver forskning för att få fram ett vaccin, men detta är fortfarande på försöksstadiet.
Många som har haft bältros säger att smärtan skulle vara uthärdligare om den inte hade varit så ihållande. Både natt och dag fortsätter smärtan och gör patienten såväl mentalt som fysiskt utmattad.
Under de dagar då patientens smärtor är som värst kan läkare överväga att ge starkare smärtstillande medel under några dagar, även om medlen tenderar att ha icke önskvärda biverkningar. Det kan verka lindrande att applicera fuktiga, kylande kompresser, om patienten kan klara av det. En hudsalva innehållande 1 procent silversulfadiazin, som man stryker på flera gånger om dagen, har hjälpt somliga. Man skall lämna blåsorna i fred — inte riva i dem eller täcka över dem med bandage.
Såren kommer successivt att läkas, men för många upphör inte smärtorna, eftersom bältrosen slår till en andra gång. De postherpetiska neuralgierna sätter in, och de är särskilt tärande för äldre patienter och patienter med nedsatt immunförsvar. Det är inte lätt att uthärda den bultande, stickande smärtan. Man har provat kortikosteroider, men medicinska data är ofullständiga när det gäller hur pass effektiva och ofarliga de här starka medlen är. Läkare ordinerar ibland det antidepressiva medlet amitriptylin när det är fråga om långvariga smärtor, men det här medlet kan också förvärra problemet, särskilt vid långvarigt bruk.
Egendomligt nog har man uppnått ganska lovande resultat när det gällt att reglera smärtan med en salva som innehåller capsicin, ett ämne som kommer från kajennpepparfrukten, av vilken man gör chilipulver. Men man kan inte stryka på den förrän de öppna blåsorna har läkts. Jean, som nämndes i inledningen och som kämpade med ett svårt bältrosangrepp, kände lättnad när hon bar en TENS-apparat (transkutan elektrisk nervstimulering, också kallad TNS) både natt och dag i flera veckor. De små elektriska stötarna lindrade de våldsamma inre smärtorna och gav henne rörelsefrihet.
Listan över huskurer är lång, och de flesta har att göra med hälsosam kost (med låg halt av arginin) och inbegriper sådana tillskott som B- och C-vitaminer och L-lysin. Somliga menar att de har mått bra av att stryka på äppelcidervinäger; andra använder sig av E-vitamin för att det skall bidra till att utslagen läks.
Om du skulle drabbas av bältros är det sannolikt att det inte dröjer länge förrän vänner från när och fjärran oombett sänder dig sina bästa huskurer. Vissa förslag kan vara till hjälp, men de flesta inte. Deras förslag kanske får dig att le trots dina smärtor. Dina vänner brydde sig i alla fall om dig, och att veta det kan vara till större hjälp än deras kurer.
Bältros är något som den drabbade måste stå ut med, men både den sjuke och hans läkare kan göra en del för att angreppet inte skall bli så svårt och för att minimera smärtan. Men om läkaren säger: ”Det verkar som om du har fått ett bältrosangrepp”, menar han helt enkelt att det är bäst att försöka utöva tålamod och ha uthållighet tills den försvarsmekanism som vår Skapare har inplantat i vår kropp får sjukdomen under kontroll.