Dechiffreringen av människans genetiska kod

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I STORBRITANNIEN

”BIOLOGINS första ’stora’ vetenskapliga projekt”, det sjätte av ”den nutida världens sju underverk” — båda dessa uttalanden gäller Human Genome Project (Genomprojektet), ett internationellt projekt som syftar till att dechiffrera dig! Ordet ”genọm”, som förekommer i projektets titel, betyder genkomplex, dvs. summan av det genetiska material som du har ärvt — hälften av din far och hälften av din mor och som gör att du är du.

Genetikerna sir Walter Bodmer och Robin McKie kallar Genomprojektet för ”Boken om människan”. Att läsa denna bok är emellertid ingen lätt uppgift. ”En viktigare uppsättning instruktionsböcker kommer människan aldrig att finna”, hävdar James Watson, en av de forskare som tillskrivs äran av att ha upptäckt den nu så kända DNA-molekylens uppbyggnad. ”När de genetiska budskap som finns inkodade i våra DNA-molekyler slutligen uttolkas, kommer de att ge de definitiva förklaringarna av den kemiska grundvalen till människans existens”, förklarar han.

Liksom fallet är med alla stora och kostnadskrävande vetenskapliga projekt har Genomprojektet både supportrar och kritiker. ”Genomprojektet kan komma att bli den slutliga kränkningen av vår personliga integritet”, säger den vetenskaplige skribenten Joel Davis varnande, ”men det kan också öppna fantastiska möjligheter till nytt liv, hälsa och botande.” Vilket fallet än blir kommer projektet att ”i grund förändra den genetiska forskningen” och kanske också ”fullständigt omgestalta Homo sapiens”, menar Davis. År 1989 var George Cahill, vice verkställande direktör för Howard Hughes Medical Institute i USA, mycket positiv till projektet. ”Det kommer att avslöja allt”, sade han. ”Evolutionen, sjukdomar, allting kommer att baseras på det som finns i denna fantastiska spiral som vi kallar DNA.”

En gigantisk uppgift

År 1988 bildade en internationell forskargrupp organisationen HUGO (Human Genome Organization) för att samordna den genforskning som deltagarländerna bedriver. Med en budget på 3,5 miljarder dollar lagrar HUGO deras resultat i en gemensam databas. Trots att datorer nu registrerar tusentals genetiska komponenter varje dag, är människans genuppsättning så komplicerad att forskarna inte räknar med att vara färdiga med dechiffreringen förrän någon gång på tjugohundratalet. Tidskriften Scientific American beräknar att om upplysningarna i genomet publicerades i bokform, skulle det ta ”en tredjedel av en människas livstid” att läsa igenom den.

Efter mycket debatterande har forskarna enats om följande strategi: Först skall de försöka kartlägga genomet för att bestämma positionen för var och en av människans 100.000 gener. Därefter hoppas de att med hjälp av en teknik som kallas sekvensbestämning kunna fastställa den exakta ordningsföljden för de kemiska byggstenar som dessa gener består av. Slutmålet är att sekvensbestämma de återstående 95—98 procenten av vår genuppsättning.

Kommer detta projekt att avslöja allt som finns att veta om mänskligt liv? Innehåller genomet den viktigaste ”uppsättningen instruktionsböcker” som människan någonsin har funnit? Kommer Genomprojektet att frambringa botemedel mot människans alla sjukdomar? De två följande artiklarna tar upp dessa frågor.