Blick på världen
Försurningen och smådjuren
● En viss uppfattning om industrisamhällets inverkan på naturen kan man nu få tack vare en inventering av smådjur, särskilt tusenfotingar, gråsuggor och snäckor, som intendent Hans Lohmander gjorde åren 1921 och 1922 på 185 platser i Göteborg och kringliggande områden. Under 1970-talet har intendent Henrik Waldén vid Naturhistoriska museet i Göteborg hämtat material från samma platser och kunnat företa jämförande forskningar. På en plats en mil öster om Göteborg fanns enligt anteckningarna bl. a. 146 snäckor tillhörande elva olika arter. Vegetationen har under tiden förblivit i stort sett densamma — gles ekskog med en del andra träd och buskar. I det motsvarande prov som Henrik Waldén tog år 1974 fanns bara 49 snäckor från åtta arter. Fem arter hade försvunnit, medan två hade tillkommit. Dessa två kan antas ha funnits där på 1920-talet men ha undgått upptäckt. Förklaringen till att flera arter försvunnit och antalet djur gått ner är med stor säkerhet markens försurning. Ett tecken på ökad surhet är att det numera växer blåbärsris på platsen för provtagningen. Blåbärsris trivs nämligen bäst på sur jord. Försurningen gör att kalken i marken blir mera svårtillgänglig, och snäckor behöver mycket kalk till sina skal. Kalkbristen har då förmodligen gjort att de minskat i antal och vissa arter dött ut helt.
Lohmander och Waldén har samlat ett omfattande material — omkring 10 millioner småkryp finns konserverade i Naturhistoriska museets samlingar. Materialet är hämtat från 22.000 fyndplatser i södra och mellersta Sverige. Samlingarna är ett ovärderligt basmaterial för forskningar inom ämnet ekologisk djurgeografi. Samlingarna är också ett unikt ”referensbibliotek” för forskare av olika slag. Man kan tid efter annan bege sig till samma ställe och göra inventeringen enligt samma metod och ta reda på vad som skett under mellantiden. Forskarna stöter emellertid på svårigheter: till största delen ligger materialet fortfarande obearbetat. Det krävs åratals arbete för vetenskaplig genomgång och analys och publicering. Knappa resurser gör att arbetet drar ut mer och mer på tiden. — Göteborgs-Posten, 22 april 1985.
Kina ändrar synen på religion
● Den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua och Vatikanen har spridit ett uttalande av en kinesisk akademiker, Zhao Fu San, som gjordes vid Folkets politiska rådskonferens i Peking. Uttalandet beskrivs som ett viktigt avsteg från den hittillsvarande religionssynen i Kina. Det heter bland annat att det Karl Marx sade om att religionen är ett opium för folket är ofullständigt och ovetenskapligt. Det förklarades också att onyanserad opposition mot religion är onödigt och i praktiken skadligt och vidare att religionen är en del av varje lands andliga civilisation. — Tempus för 16 april 1985.
Sigmund Freud på nytt ifrågasatt
● ”Freuds lära, enligt vilken beteendestörningar, neuroser och psykiska sjukdomar hos vuxna oåterkalleligen förprogrammerats genom psykiska skador i de tidiga barnaåren, blir mer och mer ifrågasatt”, konstateras det i den tyska tidningen Welt am Sonntag. Senaste exemplet: Två psykiatriker vid ett universitet i New York har under mer än 20 år kontinuerligt iakttagit den psykiska utvecklingen hos 133 personer — från spädbarnsåldern upp till den tidiga vuxenåldern. ”Inte i ett enda fall, där försökspersonerna senare utvecklade neuroser, hade några symptom visat sig i deras tidiga barndom. ... Det fanns inget som tydde på att senare neuroser ’förvärvas i den tidiga barndomen’ (vilket Freud påstod)”, rapporterar tidningen. Tvärtom! De barn som utsattes för påfrestningar kunde senare lättare anpassa sig till påfrestningar och bemästra dem utan att drabbas av psykiska problem. I nyhetstidskriften Der Spiegel (52/84) behandlades den kritik som riktats mot Sigmund Freud i en huvudartikel. Under hela sin livstid lär Freud ”inte ha kunnat frigöra sig från tankemönstren hos sina biologiska läromästare, sådana som Charles Darwin, Jean-Baptiste de Lamarck och Ernst Haeckel — idel naturforskare vars livsverk i dag betraktas som förlegade eller som med tiden blivit lika omstridda som Freud själv”.
Skydd mot blixten
● Enligt ett forskarlag från Singapore, som tog del i en kongress i Oxford, är det mest troligt att människor blir dödade av blixten när de befinner sig på golfbanor, fotbollsplaner, i små båtar, väntkurer vid busshållplatser eller, något som är väl känt, när de står under ett träd. Vad är det bästa man kan göra, när det blir åskväder? Sök skydd i en byggnad på säker grund och håll dig borta från metallföremål, rör eller våta väggar. I The Daily Telegraph hette det: ”Om du drabbas av det ute på öppna fältet, där du inte har något skydd, lägg dig då platt på lägsta stället eller i den lägsta fördjupningen. Det är bättre att bli våt än att bli dödad.”
Hur problemet med störande ljud kan lösas
● Stadsbor klagar ofta över grannar som för väsen. Vad kan man göra åt saken? Professor Kazuo Yamamoto vid Keiouniversitetet i Tokyo har kanske en lösning. ”Enligt hans undersökning”, rapporteras det i Mainichi Daily News, ”är det så att när grannar inte har träffat varandra, anser omkring 65 procent av dem att ljuden är irriterande. Siffran är nere på 35 procent, när grannarna har kommit så långt att de nickar åt varandra, och den har gått ner ytterligare, till 20 procent, när de känner varandra tillräckligt väl för att ha små samtal på gatan.” Lär alltså känna dina grannar, säger professorn.
Läkare använder naturmedel
● Fastän läkarkårerna i en del länder ser med tvivlande ögon på naturläkemedlen, betraktas dessa som effektiva av de flesta läkare i Tyskland. ”Mer än 60 procent av de 67.000 allmänpraktiserande läkarna i Västtyskland använder ibland naturmedel”, heter det i The German Tribune. ”Tjugo procent skriver regelbundet ut örtmediciner, och mellan 5 och 10 procent använder ingenting annat.” Enligt Stuttgarter Nachrichten har dr Veronika Carstens, som förespråkar vetenskaplig pluralism, sagt: ”Läkarna i våra dagar borde vara ivriga att kombinera de absolut oundgängliga landvinningarna på den nutida medicinens område och den milda, oskadliga och ofta ytterst effektiva naturläkemedelstekniken.”
Fordon som går på alkohol
● Brasilianska myndigheter säger att hela försäljningen av fordon som går på alkohol överskred en million vid slutet av år 1983 och att omkring 90 procent av alla fordon som säljs i landet nu har motorer som drivs med alkohol. Samtidigt har landets alkoholprogram, PROÁLCOOL, hjälpt till med att ersätta 35 procent av bensinåtgången med alkohol, minskat oljeimporten med 100.000 fat om dagen och skapat 360.000 arbetstillfällen i förbindelse med denna process. I en av staten utgiven broschyr konstateras det att alkoholproduktionen inte ännu kan tävla med priset på dieselolja, men alkoholen brinner renare och vållar mindre luftförorening.
Kreditkortsbedrägeri
● Kreditkortsbrott är en affär som belöper sig på ett hundra millioner dollar om året i Förenta staterna, och den växer snabbt, rapporteras det i den kanadensiska tidningen The Toronto Star. ”Många av intrigerna inbegriper en välsmord, övertygande försäljarjargong via telefon”, varvid mikrovågsugnar, fiskebåtar, TV-apparater, kryssningar och så vidare erbjuds med hög rabatt, heter det i rapporten. ”Det är betet. Kroken är att få tag i kreditkortsnumret.” Sedan gör man ett falskt kort med numret. Eller också kan brottslingar, som ger sig ut för att vara legitima affärsmän, använda det orättmätigt erhållna numret på falska exemplar av kreditkortskvitton, som de lämnar in på en bank och får pengar för. När banken upptäcker bedrägeriet, har ”affärsmannen” lämnat staden. Kortinnehavare där får råd sådana som: Uppge inte ditt kreditkortsnummer i telefon, om du inte har att göra med en hederlig firma. Behåll kundkvittot och karbonpapperen från triplikatkvittona i samband med begagnandet av kreditkortet och förstör karbonpapperen när du kommer hem. Kontrollera till sist ditt månatliga kreditkortsbesked omsorgsfullt, så att inga bedrägliga debiteringar förekommer.
Skall någon äta med pinnar?
● Kineserna har länge varit kända för sin vana att äta med pinnar ur en gemensam skål. Men nyligen återgav man i Pekings radio vad kommunistpartiets generalsekreterare, Hu Yaobang, hade sagt: ”Vi skall tillverka fler knivar och gafflar, köpa fler tallrikar och sitta kring bordet och äta kinesisk mat på västerländskt vis.” Varför det? ”Genom att göra det kan vi undvika smittosamma sjukdomar”, säger han. Enligt ett meddelande i The New York Times ”visar siffror, som nyligen publicerats, en skrämmande ökning, när det gäller infektioner och smittosamma sjukdomar, och det har förekommit en mängd artiklar [i Kina] om att ändra ätvanorna”. Men många kineser protesterar. En kinesisk restaurangägare i New York sade: ”Kniven och gaffeln passar bara inte kinesisk mat. ... Man får bara inte den rätta blandningen på en gaffel.” En annan sade: ”Jag tror att pinnarna kommer att bli kvar för evigt.”
Snuva från händer
● ”Ett växande bevismaterial antyder att de hundratals virus som vållar den vanliga snuvan förnämligast sprids genom handnersmittning i stället för genom hosta eller nysning”, sades det i paristidningen International Herald Tribune i en rapport om resultaten av två medicinska lags experiment nyligen. Båda lagen, det ena från Virginiauniversitetet och det andra från Wisconsinuniversitetet, visade att ett nytt slags kemiskt behandlad pappersnäsduk var 100 procent effektivare i att sätta stopp för spridningen av snuva under experimentförhållandena. Men en intressant sak var att Virginiaundersökningen visade att även om det var effektivt att man ofta använde vanliga pappersnäsdukar, kunde snuvan överföras om de som drabbats av den skakade hand med friska individer. Man tror att den snuviges händer, som blivit nersmittade genom att beröra infekterade näsborrar, överför virus till händerna på friska personer, vilka ofta blir smittade genom att vidröra sina ögon och sin näsa. För att man skall undvika att sprida snuva rekommenderades i rapporten ett billigt, gammalt tillvägagångssätt — ”att man ofta torkar näsan med vanliga pappersnäsdukar och håller händerna rena”.
Cancerförhindrande
● ”Folk som äter grönsaker dagligen löper mindre risk att få cancer än de som inte gör det.” Så heter det i New York Daily News i en rapport om en av de största långsiktiga cancerstudier som någonsin företagits. I studien, som leddes av dr Takeshi Hirayama vid Nationella cancerforskningsinstitutet i Tokyo, analyserade man dödsfallen i cancer från och med 1965 till och med 1981 bland omkring 122.000 människor över 40 år. Den högsta dödssiffran i cancer, 808 per 100.000 människor, var bland dem som rökte cigarretter, drack alkohol och åt kött, men som inte åt grönsaker. Bland dem som hade samma vanor, men som dagligen åt grönsaker, var dödstalet 524 per 100.000. Bara 324 dödsfall per 100.000 människor förekom bland dem som inte rökte, drack alkohol eller åt kött, men som dagligen konsumerade grönsaker.